Barn som sagt upp bekantskapen
Behöver råd från er kloka här hur man ska hantera ett barn som sagt upp kontakten med en förälder.
Kort bakgrund. Särbo med en snäll, trevlig och omtänksam man sen 5 år tillbaka. Han har två barn båda vuxna. Den ena har flyttat hemifrån och sonen som det gäller är 22 och bor fortfarande hos mamman. Barnen bodde vv tills dom började gymnasiet sen valde dom att bo enbart hos mamman på grund av att dom tyckte det blev för jobbigt att pendla till gymnasiet och för lång till kompisarna (3 mil). Barnen och pappan har dock haft en god relation och träffats regelbundet och hittat på saker ihop och hörts i princip varje dag. Lite mer sällan sista åren kanske men i alla fall varje vecka.
Sonen har genom hela uppväxten varit ganska svår. Min särbo har beskrivit honom som att han har en ilska inom sej. Hans föräldrar har gått med honom på bup under stora delar av uppväxten men han slutit sej och vägrat behandling. Särbon och hans ex skiljde sej när sonen var 8. Det var särbon som gick men orsaken var att exfrun var otrogen. Barnen vet inte orsaken. Jag har frågat om det kan vara orsaken, men han hade ilskan innan. Han har haft det jobbigt i skolan och med kamrater under uppväxten men har ändå fungerat.
Jag har träffat sonen relativt mycket genom åren. Han har ibland på eget initiativ kommit när jag var där. Särbon och sonen har även umgåtts mycket själv. Det är en fin pojk, men lite svår. Jag gillar honom men han är hela tiden på sin vakt och släpper inte in någon.
Så för ett halvår sedan slutade sonen svara på pappans telefonsamtal och sms. Han vägrar träffas eller prata med sin far. Särbon fattar ingenting. Dom har inte bråkat och inget annat har hänt. Särbon har vänt och vridit på allt men han kan inte hitta något som kan vara orsak. Särbon har fortsatt ringa och fortsatt sms:a. Ingen respons. Särbon har bett om att träffas och prata. Ingen respons. Åkt hem till honom och försökt nå honom där. Ingen respons. Sonen låtsas inte vara hemma.
Min särbo håller på att gå sönder. Det har gått lite drygt ett halvår nu sen sonen tystnade. Ingen förklaring. Inget bråk där sonen sagt upp bekantskapen. Ingen handling som skett som kan förklara något. Bara tystnad. och sonen flyr.
Hur sjutton gör man som förälder i ett sånt här läge? snälla har ni några tips och råd?