12års åldersskillnad

Min man är 33 och jag 21 och de har inte stört oss på något sätt. Mer min familj som haft lite problem tror jag, men det är nog inte för hans ålder utan för han "rövade" bort deras "lilla" flicka till Dalaskogarna

Satsa! Jag är 25 och min sambo 41, har vart tillsammans i några år nu. Inga problem för oss, men visst har omgivningen reagerat. Men vad gör det? Inte vårt problem... Lite nervöst var det första gången han skulle träffa mamma bara, hon är bara 6 år äldre än honom...hehehe

Tycker inte det är för stor åldersskillnad. Känner flera par där det är mellan 11 och 16år emellan. Inget konstigt alls.

Kram K.

Det är 12 år mellan min man och mig...han är nyss fyllda 37 och jag blir 25 i sommar! Vi träffades 2003, gifte oss 2005 och fick barn 2007,och det har funkat alldeles utmärkt. Jag tycker inte det är så stor skillnad!

Gör väl inget!

Min man är också äldre vi har det bäst ihop. Som gjorda för varandra.

Åldern är HELT oviktig! Klaffar man som individer med liknande värderingar och tankar om livet spelar årtal ingen roll. Nu pratar jag såklart om vuxna människor Så känns det rätt, kör på! Min blivande är 9 år äldre men det tänker jag aldrig på.

Kör på, funkar hur bra som helst!

Lycka till, även om det inte kommer behövas

Gör ingenting, min man är 13 år äldre än jag och vi har hållit ihop i 10 år, har två barn tillsammans och älskar varandra massor ;)

Go for it. Min är 10 år äldre och vi har inga problem.

Inga problem! Man har ju så mycket gemensamt med någon som är 12 år yngre/äldre än en själv på moralisk plan, humoristisk plan och livsfilosofisk plan. Om det är 2 års eller 8 års skilnad är också bra men absolut inte med 6 års skilnad om du ej vill sova med din värsta fiende i samma säng.

Det är underbart på gränsen till overklighet som i animeserien Koi Kaze med 12 års skilnad.

MVH

Oj, fyra års skilnad duger också!

MVH

äh de är väl inget..

Min sambo är 18 år äldre än mig och vi har varit tillsammans i 6 ½ år.
Så varför ska det vara ett problem...kör på.

12 år är väl ingenting? 20 år börjar det likna nåt...

Jag är 22, färtmannen är 30. För oss funkar det hur bra som hälst. Att tänka på är dock att man har samma/liknande mål och riktningar i livet, vilket inte alltid är en självklarhet. Det gäller att prata med varandra om planerna för framtiden, vad man tycker är viktigt, dela med sig av sina drömmar m.m. så att inget kommer som ett brev på posten.

Lycka till!

äh vafan det är ju inte nå farligt alls. mina föräldrar har också tolv år emellan dem, morsan var 21 å farsan 33 när de möttes, de har varit ihop i över tjugo år och det har väl gått ok. såklart har det vart upp och ner men så är det ju i alla mänskliga relationer.

jag blev ihop med min nuvarande pojkvän när jag hade fyllt arton å gått ut gymnasiet för flera månader sen och han hade nån månad kvar tills han blev 25. vi har vart tillsammans i ungefär tio månader nu och bott tillsammans i ungefär tre månader ungefär, jag kan nog konstatera att jag är den mer mogna och logiska medans han är den mer klängiga å har lättare till vissa känslor, så jag skulle säga att individen är viktigare än åldern (så länge båda e myndiga såklart). jag tror inte att min kille blev ihop med mig pga min ålder, vi klickade bara å sen så ville jag verkligen ha han osv.

det roliga m. män (inte alla såklart men ni förstår) är att oavsett ålder, etnicitet & utbildningsnivå så kan de ändå behandla sina partners som skit. jag har haft ett par relationer med mer jämnåriga som inte höll då de inte var så ambitiösa eller hade nå mål m. saker å ting eller bara var rent av barnsliga eller elaka.

gör vad du vill, man lever ju bara en gång osv ... sen är du ju för fan 26, du är en vuxen kvinna, inte något barn!

Min pappa var nästan 10 år äldre än min mamma. Runt 30 respektive 40 när de gifte sig. Ingendera haft någon förut. Det funkade bra, men vad jag förstod så blev han impotent tidigt, så på det planet blev lyckan kort.