Varför vill högern ha kärnkraft?
En sak jag inte förstår är varför det verkar finnas en skillnad mellan högern och vänstern när det gäller kärnkraften. Varför är det en höger-vänsterfråga? Någon som har någon intressant teori om detta.?
En sak jag inte förstår är varför det verkar finnas en skillnad mellan högern och vänstern när det gäller kärnkraften. Varför är det en höger-vänsterfråga? Någon som har någon intressant teori om detta.?
Jag upplever inte frågan som vänster eller höger. Miljö har väl varit en fråga speciellt kärnkraften som man frångått vänster/höger skalan?
En sak jag inte förstår är varför det verkar finnas en skillnad mellan högern och vänstern när det gäller kärnkraften. Varför är det en höger-vänsterfråga? Någon som har någon intressant teori om detta.?
Att svensk höger är för kärnkraft och svensk vänster är emot kärnkraft är egentligen inget som kan förklaras med höger- eller vänsterideologi. Det har bara blivit så i Sverige, medan det ser annorlunda ut i andra delar av världen.
Detta vore ett icke-problem om kraftbolagen fortfarande hade varit statliga.
Högern har nog tänkt sig skatter och avgifter som ett reglermedel använt på ett annat sätt än vänstern.
Jag tvekar dock över din uppgift. Kärnkraft påförs mer skatter och avgifter i förhållande till bidrag/subvention jämfört med vindkraften. Räknar man bort skatter och avgifter så är kärnkraftens produktionskostnad lägre än för vindkraften. billigare Enligt Aktiefokus rapport från 2011 så hamnar ingen av kraftkällorna i kostnad under det genomsnittliga el-priset på 42 EUR per MWh. Närmast är kol på 44 EUR, därefter kärnkraft på 50 EUR, medan vindkraft kostar hela 68 EUR/MWh.
Elmarknaden del 2 ? Produktionskostnader för ny el. Skatter, avgifter och bidrag ? Aktiefokus
I Elforsk och Energikommissionens beräkningar från 2016 anges vatten-, vind- och kärnkraft ha de lägsta produktionskostnaderna; 45, 51 och 54 öre/kWh, alla skatter, avgifter, subventioner och investeringsstöd oräknat, med undantag för kärnkraftens kärnavfallsavgift som är inräknad.
Kostnaden för nya elproduktionsanläggningar i Sverige ? Supermiljöbloggen (supermiljobloggen.se)
Man kan inte bara räkna el-produktionskostnader, utan måste även räkna på kraftverkets livslängd, produktionskapacitet, stilleståndskostnader, kostnader för avveckling och markåterställning mm.
Skulle du exempelvis räkna in kostnaderna för avveckling och återställning så skulle vindkraftens kostnader öka markant, tack vare anläggningarnas relativt korta livstid.
Den totala El-produktionen i Sverige 2020 uppgick till 159 TWh.
Vattenkraften stod för 71 TWh= 45% av produktionen.
Kärnkraften stod för 47 TWh= 30% av produktionen.
Vindkraften stod för 27,6 TWh= 17% av produktionen.
El-produktion från sol är så liten att den inte ens tas upp.
Elproduktion - Ekonomifakta
Det stora problemet med sol- och vindkraft är att de inte hela tiden producerar, men när de producerar fullt så dumpas el-priserna och kraftnätet räcker inte till för att leverera effekten ut i landet.
När vädret ger produktionsbortfall så måste det kompenseras med något och detta "något" blir fossila bränslen när kärnkraften avvecklas. Oavsett vilken kraftkälla som väljs så riskerar den att bli olönsam under de perioder som sol- och vind producerar fullt ut, för att el-priserna helt enkelt sjunker under nivån för kostnaden att producera den. Sol- och vindkraft kan således påverka lönsamheten i andra kraftkällor, utan att själv ha möjlighet att leverera hela behovet över tid.
Även vattenkraften är delvis väderberoende. Ett normalt år producerar den ca 65 Twh, men beroende på hur nederbörden har sett ut under föregående halvår så kan produktionen variera med ca 15 Twh.
Vad Sverige behöver är upprustning av kraftnätet och el-produktion som kan leverera den mängd som behövs oavsett väder. Detta kommer inte att bli dyrare med kärnkraft i det långa loppet.
Här vill man alltså inom vänstern, mp och c att det lilla ljusblå fältet för vindkraft i diagrammet nedan, ska ersätta hela det ljusrosa-orangea fältet för kärnkraft... realistiskt? Nej!
Här är också en intressant sida om anläggskostnader för ny kärnkraft:
Hur mycket kostar ny kärnkraft? | (energiforsk.se)
Detta vore ett icke-problem om kraftbolagen fortfarande hade varit statliga.
Vattenfall övervintrar sin kärnkraftskompetens och dito planering genom att aktivt delta i kärnkraftsutbyggnaden i Baltikum.
www.svt.se/nyheter/inrikes/vattenfall-bygger-nya-karnkraftverk-i-estland
Detta vore ett icke-problem om kraftbolagen fortfarande hade varit statliga.
Högern har nog tänkt sig skatter och avgifter som ett reglermedel använt på ett annat sätt än vänstern.
Jag tvekar dock över din uppgift. Kärnkraft påförs mer skatter och avgifter i förhållande till bidrag/subvention jämfört med vindkraften. Räknar man bort skatter och avgifter så är kärnkraftens produktionskostnad lägre än för vindkraften. billigare Enligt Aktiefokus rapport från 2011 så hamnar ingen av kraftkällorna i kostnad under det genomsnittliga el-priset på 42 EUR per MWh. Närmast är kol på 44 EUR, därefter kärnkraft på 50 EUR, medan vindkraft kostar hela 68 EUR/MWh.
Elmarknaden del 2 ? Produktionskostnader för ny el. Skatter, avgifter och bidrag ? Aktiefokus
I Elforsk och Energikommissionens beräkningar från 2016 anges vatten-, vind- och kärnkraft ha de lägsta produktionskostnaderna; 45, 51 och 54 öre/kWh, alla skatter, avgifter, subventioner och investeringsstöd oräknat, med undantag för kärnkraftens kärnavfallsavgift som är inräknad.
Kostnaden för nya elproduktionsanläggningar i Sverige ? Supermiljöbloggen (supermiljobloggen.se)
Man kan inte bara räkna el-produktionskostnader, utan måste även räkna på kraftverkets livslängd, produktionskapacitet, stilleståndskostnader, kostnader för avveckling och markåterställning mm.
Skulle du exempelvis räkna in kostnaderna för avveckling och återställning så skulle vindkraftens kostnader öka markant, tack vare anläggningarnas relativt korta livstid.
Den totala El-produktionen i Sverige 2020 uppgick till 159 TWh.Vattenkraften stod för 71 TWh= 45% av produktionen.Kärnkraften stod för 47 TWh= 30% av produktionen.
Vindkraften stod för 27,6 TWh= 17% av produktionen.
El-produktion från sol är så liten att den inte ens tas upp.
Elproduktion - Ekonomifakta
Det stora problemet med sol- och vindkraft är att de inte hela tiden producerar, men när de producerar fullt så dumpas el-priserna och kraftnätet räcker inte till för att leverera effekten ut i landet.
När vädret ger produktionsbortfall så måste det kompenseras med något och detta "något" blir fossila bränslen när kärnkraften avvecklas. Oavsett vilken kraftkälla som väljs så riskerar den att bli olönsam under de perioder som sol- och vind producerar fullt ut, för att el-priserna helt enkelt sjunker under nivån för kostnaden att producera den. Sol- och vindkraft kan således påverka lönsamheten i andra kraftkällor, utan att själv ha möjlighet att leverera hela behovet över tid.
Även vattenkraften är delvis väderberoende. Ett normalt år producerar den ca 65 Twh, men beroende på hur nederbörden har sett ut under föregående halvår så kan produktionen variera med ca 15 Twh.
Vad Sverige behöver är upprustning av kraftnätet och el-produktion som kan leverera den mängd som behövs oavsett väder. Detta kommer inte att bli dyrare med kärnkraft i det långa loppet.
Här vill man alltså inom vänstern, mp och c att det lilla ljusblå fältet för vindkraft i diagrammet nedan, ska ersätta hela det ljusrosa-orangea fältet för kärnkraft... realistiskt? Nej!
Här är också en intressant sida om anläggskostnader för ny kärnkraft:
Hur mycket kostar ny kärnkraft? | (energiforsk.se)
Jag tycker det är beklagligt att kärnkraften blivit en höger-vänsterfråga. Visst, det är ett dyrt sätt att producera el men samtidigt ett sätt som endast i liten utsträckning innebär klimatpåverkan.
Alltså - man kan ha ett perspektiv på kärnkraftskramande som främst ett alibi för att slippa anpassa sig till verkligheten - men det är också fullt möjligt att se kärnkraften som ett nödvändigt skit som vi behöver för att kunna klara omställningen till ett klimatneutralt samhälle.
Mer att läsa om ny kärnkraftsteknik:
Om vi ska kunna hålla den globala temperaturökningen under två grader börjar vi nu få väldigt ont om tid. Energin från kol, olja (och gas) måste snabbt ersättas. Genom att elektrifiera transportsektorn och alla industriella processer som idag förlitar sig på fossila bränslen kan vi nå målet. Då kommer vi behöva en elproduktion som är kanske 100 TWh om året högre än idag. Det kommer inte att lyckas om vi inte investerar stort i alla fossilfria kraftslag.
Framtidens kärnkraft | Uniper
Kärnkraften är lika omdebatterad som effektiv. Å ena sidan är den är en ren och billig energikälla ? som står för nästan hälften av vår elproduktion i Sverige. Å andra sidan är den förknippad med stora risker. Huruvida vi ska utveckla kärnkraften eller slopa den helt är varken forskarna eller allmänheten överens om.
Älskade, hatade kärnkraft - finns du kvar 2050? | | forskning.se
Har kärnkraften en framtid i Sverige? Ja, det är många som tror det. Men då kan det handla om en ny typ av reaktorer. Istället för stora höghusliknande byggen längs kusterna kan vi få många små reaktorer ? kylda av hett bly.
Kärnkraft på nytt sätt med små reaktorer | | forskning.se
Kärnkraftreaktor efter kärnkraftreaktor har lagts ner i Sverige under de senaste åren. Men om man vill hålla nere användandet av fossila bränslen, så kan energikällan vara vägen framåt. Det menar KTH-forskaren Lina Bertling Tjernberg.
Forskaren om kärnkraft: ?Självklart att det är dit det måste gå? | SVT Nyheter