Är otrohet en förutsättning för 20+ förhållanden?

Till skillnad från klubbor så har ju människor en egen vilja och känslor, en klubba kan du slicka på, stampa på, slänga i soporna eller vad du än önskar... men så bör man inte behandla människor.

Och kan man inte förstå skillnaden mellan döda ting utan egen vilja och känslor och människor så har man förmodligen grava problem med förmåga till empati eller  lider av kroniskt narcissism, eller både och och borde definitivt inte vara i en relation.

Ja, det är ytterst individuellt och du är säkert inte ensam om dessa tankar. Men det visar bara på att ju längre ett förhållande är, desto fler och större blir frestelserna. 

Hur många som faller för frestelsen vet vi inte. Hur många av dem som upptäcks vet vi inte heller. Att man i långa förhållanden lyckas hantera otrohet vet vi däremot. Kanske är det så att när man lyckas hantera otrohet i en relation är chansen större ätt den håller länge. Man kan bara spekulera

Jag har gång på gång bett dig visa var jag skulle ha hävdat det som du påstår.
Om det stämmer så har jag lovat att korrigera mig och be om ursäkt för mitt fel.

Men aldrig någonsin,
inte en enda gång,
har du kunnat styrka dina egna hittepå och dina helt ogrundade fantasier.

Det är uppenbart att jag inte har sagt det som du försöker anklaga mig för.

Det är helt omöjligt att föra ett normalt resonemang med dig och du visar själv att du hellre föredrar att ljuga och angripa person i stället för att föra ett normalt resonemang.

Som sagt... du slingrar dig som en ål.

Jag frågar igen...

Om du helt saknar belägg för dina påståenden, varför kallar du dem för "sanning"?

Om du helt saknar belägg för dina argument, hur kan du då påstå att sannolikheten är stor?

Oj, det var tvärsäkert skrivet. 25 år här och iallafall 3-4 ggr i veckan.

Återigen visar du själv att aldrig någonsin, inte en enda gång,
har du kunnat styrka dina påståenden.

Du gör själv det bara ännu tydligare att du ljuger och att jag inte har sagt det som du försöker anklaga mig för.

Jag har verkligen ansträngt mig, och visat stort tålamod, för att försöka svara seriöst på dina frågor.

Jag har visat att du ljuger eftersom jag inte har sagt det som du hävdar.
Du förstår väl själv att det är orimligt att besvara dina frågor när de avser något som jag aldrig har sagt?

Du har en åsikt att jag saknar belägg.
Jag har en annan åsikt än du.
För mig är det en självklarhet att både du och jag har rätt till vår egen åsikt, även i de fall de skiljer sig åt.

Du har hänvisat till statistik men du har fortfarande inte förmått att redovisa denna statistik.
Jag har aldrig hänvisat till någon statistik.

Du hävdar att jag har kommit med påståenden och att jag skulle ha kallat mina påståenden för sanning.
Jag hävdar att jag aldrig har kommit med några sådana påståenden och att jag aldrig skulle ha hävdat att mina påståenden skulle vara en sanning.

Jag har upprepat bett dig visa var i så fall jag skulle ha hävdat detta och jag har lovat att korrigera mig om jag har gjort fel.
Du har inte visat detta.
Hur ska jag då kunna svara på något som inte finns?

Jag har hela tiden varit helt öppen med att det är min egen personliga uppfattning, det är min egen bedömning att det är sannolikt.
Och flera gånger har jag klargjort att det är inte möjligt hänvisa till någon statistik eller fakta då sådana saknas.

Återigen är det bara du som hävdar att du har belägg grundade på statistik och fakta. Men du har fortfarande inte kunnat redovisa detta.

Du verkar missförstå allt p g a att du uppenbarligen inte klarar förstå innebörden och ordets betydelse avseende ordet "sannolikt".
Jag hjälper dig:
När du har svårt att förstå ett ord kan du t ex använda dig av tyda.se
   De skriver: 
Synonymer till sannolikt
*förmodligen  *antagligen

Med hjälp av dessa synonymer borde det vara möjligt även för dig att kunna förstå ordet "sannolikt" och förstå åtminstone ungefär vad jag avser när jag i denna tråden använder just det ordet?
Därmed bör du nu klara av att förstå att du inte ska blanda ihop ord som  sannolikt/förmodligen/antagligen med statistik och fakta?
.............................................................................................

Snälla toodilo;
ställ gärna seriösa frågor med anknytning till trådens ämne så lovar jag försöka mitt bästa att besvara dem.

Men du kan inte begära att jag, eller någon annan medlem, ska kunna besvara frågor som gäller sådant som jag aldrig har sagt. Du måste väl klara förstå att det är omöjligt att besvara sådana frågor?

Vänligen, låt mig slippa förklara detta för dig igen och låt oss i stället återgå till trådens ämne.

Jag håller inte med, det finns många som har bra sex och tänder på sin partner även bortom 10 år.

Men en rejäl ålderskris eller klimakteriet kan ställa till med en hel del, tror jag.

Nu har den här tråden varit lugn och stilla i ca 3 månader. kanske har känslorna stillat sig så mycket att det nu går att föra en diskussion kring TS frågeställning. där hen frågar om vi tror att det har förekommit otrohet i relationer som sträcker sig över mer än 20 år.

För egen del tror jag att det är vanligare än vad man tror. Med betoning på TROR.
Varför tror jag då det?

Förutom egen erfarenhet så kan jag berätta att om vi går tillbaka i generationerna så hade min far en fling med en granne när han var ca 45år. Min farfar hade två barn bed andra kvinnor. Min mor å andra sidan har bekänt för oss barn att hon var nära att lämna familjen för en musiker.

Morfar har jag ingen större koll på men enligt min mor hade han "kvinnotycke" alltså var lite av charmör och därför är det inte otroligt att han hade andra kvinnor.
Märk väl att alla dessa otrogna anförvanter ändå säger sig ha levt i lyckliga äktenskap.

Om jag ser på mina syskon så vet jag att åtminstone två av dessa varit otrogna, I vår bekantskapskrets är det bara två par som varit tillsammans mer än 20år  och de har alla varit otrogna minst 1gång vardera. Samma sak där de lever i lyckliga äktenskap.

Därför tror jag att det kan vara ganska naturligt med otrohet i långa förhållanden. Att de ändå är lyckliga med varandra beror nog på att man faktiskt älskar sin make/maka så mycket att man kan gå vidare när det händer.

Vad tror ni andra?

Vad har ni för erfarenheter av länga förhållanden?

Det är kul med statistik! Jag vet inte hur vanligt folk tror att det är men utgår ifrån att snedsteg är vanliga under ett långt liv. Baserar det på firmafester jag varit på, släktstatistik som det som nämns ovan ovan, och DNA-studier..

Det väl typ 2% av svenska barn som har en annan pappa än vad som angetts.

Det ger en liten liten inblick i den kvinnliga halvans otrohet, och då alltså INTE i hur stor andel som gjort ett snedsteg vid ett enstaka tillfälle, typ:

?> råkat kyssa någon på en utekväll,
eller ens
?> hånglat med en kollega,
utan dessa personer har
?>  haft sex
?> haft oskyddat sex
?> sannolikt haft oskyddat upprepade gånger pga lyckats bli med barn
?> valt att behålla barnet
?> valt att inte berätta om det utomäktenskapliga barnet  för sin partner

Ett barn av femtio alltså.

Undrar då hur många barn av femtio som haft en mamma som fyllehånglat eller haft sex utanför relationen utan att bli gravid. Och undrar hur många män som gjort motsvarande - tror statistiken kan vara ännu dystrare där!

2%?

Har läst att det är upp emot 10% av människor som har en annan pappa än den de tror, men låter det vara osagt  alla otroheter leder ju inte till graviditeter oavsett.

Vi är inne på 26:e året, trivs utmärkt bra ihop och ett aktivt sexliv ihop. ingen otrohet ifrån min sida, och ingen ifrån henne vad jag känner till

Vi swingar å andra sidan så man får ju sin nyfikenhet stillad med jämna mellanrum ändå, plus en massa annat kul!

Jag tror inte att det är en förutsättning för långa relationer, men att det nog är vanligare än vad man tror, att det förekommit otrohet i riktigt långa relationer.

Har tittat lite på de relationer jag haft runt mig i livet och kommit fram till följande.

Relationer som håller karaktäriseras av ömsesidig respekt kombinerat med insikten att ingen är felfri.  Man anser sig inte vara bättre än andra utan accepterar att allt inte är guld och gröna skogar.

Eller som min mormor brukade säga "Jag älskar min omöjlige gubbe, skulle inte byta ut honom mot någon och har aldrig försökt ändra på honom". De var gifta i 60år innan "den omöjlige gubben" gick bort.

Jag tror att ett bra recept på att inte lyckas hålla ihop relationer är att sätta upp orealistiska krav på varandra. 

Det sista har du helt rätt i!