Insemination eller IVF?

En läkare ger dig det mest tillförlitliga svaret om hur ni bör gå tillväga.

Men under era förutsättningar låter det som att insemination borde kunna gå vägen. Mig veterligen tar man oftare till IVF när det är kvinnan som har fertilitetsproblem, och det verkar du ju inte ha alls vad ni vet.

Vi var i likvärdig situation som ni, bara det att vi behövde donatorsperma eftersom vi är två kvinnor. Alla mina värden var bra och trots att jag var äldre (38) så var det inget som tydde på minskad fertilitet. Vi valde därför insemination. IVF kan vara rätt påfrestande process med alla hormoner så vi ville helst göra det så enkelt som möjligt. Valde också helt naturlig cykel först men sen lade jag till äl-spruta. Det handlar ju om rätt mycket pengar hur man än gör, så det kan vara värt att ta extra hjälp med att kontrollera äl med ul och ta äl-spruta. 

Det är betydligt högre chans att bli gravid genom IVF eftersom de kan avgöra på förhand om ägget kan befruktas. Jag deltog som donator i en IVF-behandling i Riga och med de tillval kvinnan gjorde, bl.a EmbryoGlue och extra lång inkubering, höjdes chansen ytterligare. Hon valde att sätta in två blastocyster och för att göra en lång historia kort blev hon mamma till tvillingar. (Hela berättelsen finns att läsa på min blogg, länkad från min profilsida här på familjeliv)

Jag låter därmed vara osagt om 3 IVF-försök ger högre chans än 6 inseminationer. Rent allmänt är en fördel med insemination att det är så mycket enklare. Det handlar bara om att spermier hamnar där de ska och sedan sköts resten av naturen. Jag har t.ex känt några som utforskat alternativ medan de stått i kö. Jag antar de resonerat funkar det så funkar det, och skulle det inte funka behöll de ju ändå sin köplats

Hej

Så bra att ni fått en förklaring till de ofrivilliga barnlöshet. Hoppas ni får stöd (om så behövs) kring de känslor som kan uppkomma då mannen inte har egna spermier.

Jag skulle tänka att insemination jmf med ligg hemma för gemene man i ert fall har högre chanser. Ni vet att du inte har några svårigheter och inseminationerna sker med toppsperma direkt i livmodern vid rätt tidpunkt. Vilket borde innebära stora chanser till graviditet. ( Även om IVF med ett femdagarsembryo= blastocyst har ännu högre chans.) Men några inseminationer borde ge stora chanser, och kanske lyckas ni tidigare än så.

Om det är så att ni drömmer om fler än ett barn kan jag skicka med några fler saker att tänka på. 

Gör ni behandlingen på svensk klinik? Fråga isf om det är möjligt att köpa fler strån (spermier fryses i vad som kallas strån) till senare syskonförsök. Då har ni chans att ge barnen samma genetiska bakgrund.

Tänker ni er fler barn kan det å andra sidan vara något som talar för ivf. Även om hög äggreserv innebär en ökad risk för överstimulering brukar många kvinnor då också få ut många ägg. Många ägg kan ge fler befruktade embryon, och i förlängningen fler blastocyster och då även till frysen. Så har bi turen att bli gravida med den första blastocystern ni sätter in kan det innebära att de i frysen senare kan användas till syskonförsök.

Funderar ni på tre pack så fråga vad det innebär hos er klinik. Inom landstinget innebär tre ivf försök för det mesta tre ägguttag. Privat kan det innebära ett ägguttag och att ev senare frysta insättningar (fet) räknas som halva försök. Så tre innebär inte alltid tre uttag privat. Men vad som gäller just er klinik och hur de räknar får ni fråga. ( Och en positiv aspekt: har de erbjudit er att köpa ett tre pack innebär det att de tror att ni har stora chanser att bli gravida. De skulle inte sälja ett paket som är ekonomiskt ofördelaktigt för dem.) 

Lycka till!

Jag stod inför exakt samma frågeställning som du för 3 månader sedan. Jag är också 30 år med hög äggreserv och min man har inte heller några spermier så vi beslutade oss för att gå vidare med donerade spermier. Vi stod inför valet att köra insemination eller ivf och beslutade att i alla fall testa med insemination eftersom det kändes lite ?snällare? mot kroppen. Vi förstod dock att sannolikheten att lyckas med en insemination var rätt låg men vi ville ge det ett försök i alla fall och skulle det inte fungera tänkte vi att vi skulle gå vidare med ivf. Men det gick med insemination och jag är gravid nu. Önskar er stort lycka till!! ❤️

Tack alla för era svar och tankar!

Precis varit på kliniken och vi bestämde att vi provar 3 försök med insemination vilket även vår läkare rekommenderade. Dock i antagande att mina äggledare inte var blockerade vilket jag ska undersöka om ca 2 veckor.
Vi fick även remiss till en psykoterapeut vilket jag blev lite nervös inför, men ser inte någon anledning till varför vi skulle bli nekade. Men får hålla tummarna att det går bra. Vår läkare gissade som tidigast i mars men troligen i april som vi kan påbörja första inseminationen. 

Om någon av er har erfarenhet eller vill dela med er om era samtal med psykoterapeut får ni jättegärna göra det 

Du behöver inte vara orolig. De kommer fråga lite om familjesituation, hur ni ser på donation m.m. Jag tolkade det som att de ville säkerställa att vi förstod att det här kommer vara vårt barn och att vi har fullt ansvar för att ta hand om barnet. Jag har aldrig hört om någon som inte blivit godkänd. Lycka till! 

Jag var i din sits (make har inga spermier). Hög äggreserv också. Gjorde totalt 3 inseminationer med donatorspermier och fick två döttrar på dessa försök.

Igår var jag tillbaka i Danmark och inseminerades på nytt (försöker få ett tredje barn). Denna gång är jag äldre (35) så jag är inställd på att det kommer ta längre tid än sist, då var jag i din ålder. 

Hade definitivt börjat med insemination (med hjälp av gonal-f och ovitrelle för att säkerställa äl). Vad är ditt AMH på? Hör av dig om du har frågor!

Hej! En liten update...

Tack för era tidigare svar :) 

Undersökningen gällande mina äggledare gick bra, där var fri passage i dem så det blir att prova insemination först. 

Igår var vi på det första samtalet med psykoterapeuten. Allt gick jättebra. Hon nämnde att vi framstod som väl införstådda vad det innebar med en donator och hur man skulle förmedla detta till barnet i framtiden osv. Vi har ju läst på en hel del om detta och pratat mycket med varandra om vad det innebär och vad vi tycker är viktigt.

Nu har vi ett möte till att gå på där hon ska prata med oss individuellt. Där nämnde hon att vi mest kommer prata om vår uppväxt och skulle räkna med ett samtal vardera på 20-25 minuter. 

Hon var väldigt bra och ser fram emot nästa gång faktiskt. 
Det var skönt att få prata med någon som vet vad vi går igenom.

Tänker att jag uppdaterar här allt eftersom. 
Kanske hjälper det någon som i framtiden kommer genomgå en resa likt våran.

Har också behövt göra liknande beslut nyligen. rekommendation från klink var att göra insemination, med något sämre odds men mycket lätte och mindre påverkan på kropp psyke och kalander. Detta dock med förutsättning att det fanns ekonomisk Medel att faktiskt genomför ivf som plan b. Fanns inte det, kör på ivf. Så det är nog mitt råd också. Har ni möjlighet att köra 3 ivf försök om det inte gick vägen, kör på insemination först.

Tack för uppdateringen! Vad bra att det har gått bra än så länge, och i synnerhet att det kändes bra med psykologen!