• Anonym (Mammas)

    13 månaders som inte sitter/kryper/ålar sig, vinkar, pekar

    Hej, 

    min lilla älskling på 13 månader varken sitter, kryper eller ålar sig framåt. Utan är väldigt svag i bålen. han har större huvud (lite vatten i skallen men inget allvarligt enl läkarna och inte vattenskalle!) samt haft tortikolis vilket gör att han skakar och har bristande balans vilket kan påverka hans sena utveckling, då allt varit tungt sen start för honom. Han har dessutom liten kropp i jämfört med andra bebisar. Precis som hans storasyster (hon hade även större huvud och liten kropp men var istället super tidig med precis allt trots större huvud och smal liten kropp) 


    Det som oroar mig är att han är väldigt långsam i sina rörelser. Kan också tillägga att det Enda jag gör om dagarna är att lägga honom på mage så han får träna träna träna. Men ändå så sitter han inte. Har även i 6 månader gått på sjukgymnast för alla problem han verkar ha med balans å sittande etc. 


    Vi har gjort magnetröntgen som inte visat ngt och nästa steg är genetiskt test. Antar att de vill kolla om han har en cp skada eller dylikt. Men är det ngn som känner igen sig i allt detta eller vet lite om barn som är sena? dvs som har en bebis som ?bara? blivit sen Utan att det berott på en störning i hjärnan?
    eller är dessa symptom självklara tecken på en cp skada alt autism? Eller dylikt. 


    Han klappar händerna, skelar (men de gjorde hans pappa också som liten), svarar på namnet, säger mamma och kan äta med gaffel om jag ger honom den. Men vinkar inte och pekar inte. Men tittar ibland på de jag pekar på. Ler när jag ler mot honom. Annars är han otroligt glad, äter bra och sover som en gud.


    känner mig bara så ensam I allt detta och läkarna kan inte ge mig svar förrän om 1 år typ på om hans sena utveckling beror på cp skada eller ngn annan diagnos. Jag förstår att läkare inte kan säga ngt men samtidigt skulle jag vilja veta om det är ngn som känner igen sig i detta. Och vad som hänt med deras barn. 


    Det som stör mig mest är att han reagerar långsamt, inte sitter/kryper/ålar sig, inte pekar och inte vinkar. Vilket barn i hans ålder ska kunna.

    Om ngn känner igen sig eller kan prata av sig om tidiga tecken på diagnoser de sett på sina bebisar innan 2 års ålder så vore det tacksamt. Går igenom en kris mentalt nu med alla läkarbesök som inte kan ge mig svar så vet varken in eller ut längre. 


    Är jag över orolig eller finns det en logik i min oro?? 

  • Svar på tråden 13 månaders som inte sitter/kryper/ålar sig, vinkar, pekar
  • Anonym (C)

    Jag har en son med autism och lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Han var sen i utvecklingen, ffa språkligt, så jag kan känna med dig i oron när man inte vet. Hur frustrerande det än är med upprepade vårdbesök och luddiga besked är det nog bara att hänga i. Vår pojk var en försiktig general som inte släppte taget och gick fritt förrän vid 15,5 månad, men sen gick han i gengäld stabilt direkt. BVC gav oss pikar vid varje besök från iaf 6 mån ålder angående språket, sånär han var 1,5 eller möjligen ett extrabesök 3 mån senare lackade jag ur och sa att de amtingen fick lägga ner eller skicka remisser till logoped och audionom. Han var tidig med att leka grovmotoriskt med andra barn, men halkade efter när rollekarna kom. 

  • MammaElisabeth

    Va fint att du skriverHjärta. Tack snälla. Hur gammal är er fina lilla gosse nu? Och när fick han diagnosen intellektuell funktionsnedsättning? Var det endast via språket som du förstod allt detta eller?
    Förstår att det var provocerande. Att inte få hjälp eller Väntan på att få veta är ju de värsta! Men precis som du skriver så är min grabb för liten. Svårt att säga ngt alls som det är nu? Men tack igen för att du delar med dig. Känns som jag är den enda mamman i världen som upptäckt vissa orostecken tidigt. Så fint att det finns andra som varit där. 

  • Anonym (C)
    MammaElisabeth skrev 2025-02-24 09:04:25 följande:

    Va fint att du skriverHjärta. Tack snälla. Hur gammal är er fina lilla gosse nu? Och när fick han diagnosen intellektuell funktionsnedsättning? Var det endast via språket som du förstod allt detta eller?
    Förstår att det var provocerande. Att inte få hjälp eller Väntan på att få veta är ju de värsta! Men precis som du skriver så är min grabb för liten. Svårt att säga ngt alls som det är nu? Men tack igen för att du delar med dig. Känns som jag är den enda mamman i världen som upptäckt vissa orostecken tidigt. Så fint att det finns andra som varit där. 


    Min son är 16 och det går över förväntan för honom. Han fick autismdiagnos vid 4,5 och LIF vårterminen i 1an. Han utreddes i förskoleklass också, men då var resultatet för spretigt.

    Han (vi!!!) kämpade jättelänge med hans läsning. I början av mellanstadiet läste han bara lättlästa böcker som byggde på ett vokabulär på kanske 40 ord. Nu läser han kapitelböcker på flera hundra sidor, men vill läsa högt tillsammans med oss. Han umgås inte med vänner på fritiden, men är fullt nöjd med det. Klarar sig bra i den anpassade skolan (det som förr kallades särskola). Har svårt för tid, men kan med hjälp av Memodayplanner-kalender vara själv hemma på morgonen och gå till skolan när det är dags. Klarar att köpa bussbiljett med Swish, har eget bankkort och småhandlar åt familjen typ fredagschips och mjölk när den tryter. 
  • Lhinda021

    Det låter som att ditt barn tyvärr har någon slags cp skada. Jag är ju ingen läkare men det ska ju i normala fall inte vara så pass. Men ditt barn kommer ju lära sig leva som den gör nu och vet ju inget annat heller. Men känns som du inte riktigt vill inse och låta det sjunka in att de faktiskt är så fast du nog vet det innerst inne.... 🥰 Låter så hårt när man säger de på något vis men det är ju inte det. 

  • MammaElisabeth

    Ne så är det. Var en chock mer när jag skrev. Svårt att säga om det är en cp skada nu när han är så liten. Men ja, det finns en chans att det är det. Eller intellektuell funktionsnedsättning. Tiden får utvisa detta. Lever på hoppet att han bara är sen även fast jag vet att han troligtvis inte bara är sen. Det viktigaste är att han mår bra och är glad vilket han verkar vara ❤️.

  • mormor 1965

    Det där känns ju ledsamt när man anat att  nåt är tokigt.
    Tänker så här att man får anpassa sin tanke att det är nåt, alla är ju unika och fina på sitt sätt. Sen är det ju att kämpa för saken, kräva utredning och all hjälp man kan få. Har barnbarn med funktionsnedsättningar och älskar dom precis som dom är. Och ännu mer pga det.
    Kram.

Svar på tråden 13 månaders som inte sitter/kryper/ålar sig, vinkar, pekar