Anonym (TS)

Thu 20 Mar 08:18

89 svar

Tycker ni det är ok att äldre syskon lämnar på förskolan?

Min son som är 5 år har en lika gammal kompis i förskolegruppen. Jag har märkt att det alltid är hans storasyskon som är 10 år som lämnar honom på förskolan. Barnet är märkbart stressad varje morgon när hen springer in på gården med lillebror och vid ett par tillfällen har jag fått hjälpa hen att öppna kedjan till grinden då hen ej når. Är det verkligen ok att storasyskon lämnar på förskolan?
Det går oftast bra att lämna vår son, men ibland har man en sämre morgon och lite mer separationsångest... Ska ett syskon behöva hantera det?

Anonym (Julia)

Sat 22 Mar 22:24

#71

septembermamma2022 skrev 2025-03-22 22:12:07 följande:

En förskolelärare kan hjälpa till med grinden vid behov. På mitt barns förskola är grinden jättekonstig under vissa årstider, går knappt att öppna. Jag som vuxen med ett yngre syskon på armen behöver ofta be om hjälp. Så det säger inget om storasyskonets mognad/kompetens.

Storasyskonet har varit stressat vid några tillfällen när TS sett det. Det ger ingen helhetsbild. TS ska lämna den bedömningen till förskolepedagogerna, inte belasta socialtjänsten med en anmälan. Herregud, deras resurser är knappa nog så det räcker.

TS säger att barnet är märkbart stressad varje morgon. Hur menar du att TS inte får en helhetsbild då?

Men ja, klart att det är okej att barn far illa och hamnar i kläm, vi ska väl ändå prioritera att soc inte blir överbelastat? Deras budget är ju det viktigaste här..

septembermamma2022

Sat 22 Mar 22:51

#72

Anonym (Julia) skrev 2025-03-22 22:24:27 följande:

TS säger att barnet är märkbart stressad varje morgon. Hur menar du att TS inte får en helhetsbild då?

Men ja, klart att det är okej att barn far illa och hamnar i kläm, vi ska väl ändå prioritera att soc inte blir överbelastat? Deras budget är ju det viktigaste här..

TS har ingen insikt i dialogen mellan föräldrarna och förskolan.

OM det finns ett problem är det förskolans sak att agera, inte TS. Möjligen kan hen påtala det för pedagogerna om hen tycker att det är på sin plats, men där slutar ansvaret.

Anonym (TS) Trådstartaren

Sun 23 Mar 20:25

#73

LaFontaine skrev 2025-03-20 08:56:35 följande:

Anonym skrev 2025-03-20 08:35:26 följande:

TS ska självklart inte prata med föräldrarna.

Jag ttcker att TS inte ska lägga sig i alls. Och absolut inte skriva ut information om andra på det här sättet. Bara genom åldrar och viss information i inlägget, undrar jag om det inte är ?vår? förskola det handlar om. Har man oro, tar man det med rätt personer. Man hänger inte ut andra.

HAHA, detta är nog mer frekvent förekommande än du tror. Hänger knappast ut någon. Finns ungefär 200 000 barn som är 5 år och lika många 10-åringar i Sverige. Jag har dessutom inte skrivit ut kön ens. Nu får du ge dig.

Anonym (Lena)

Mon 24 Mar 09:54

#74

Spucks skrev 2025-03-21 15:42:43 följande:

Så om ett barn blev lämnad av någon som är yngre än 12 hade ni skickat dem hem igen?

Självklart hade vi inte skickat hem dem. Men vi hade tagit upp det med vårdnadshavarna att det inte är en ok lösning.
Och vi hade inte släppt iväg dem vid hämtning utan ringt vårdnadshavarna och bett dem lösa det på annat sätt.

Anonym (nej)

Mon 24 Mar 10:01

#75

septembermamma2022 skrev 2025-03-22 22:05:13 följande:

Det är naturligt och bra för äldre syskon att ta ansvar för småsyskon till en viss gräns. Såklart ska vuxenansvar inte läggas på ett barn. Lagom ansvar efter barnets ålder. Men det är ju vansinne att inte involvera äldre syskon i småsyskons skötsel och omsorg. Det bäddar för en sämre syskonrelation i längden. Rätt gjort stärker det syskonrelationen och får storasyskonet att växa.

Huruvida detta är rätt eller inte ska TS inte lägga sig i. Den gränsen är inte för TS att dra då hen sett barnet vid några tillfällen då barnet verkat stressat. De tillfällena behöver inte vara representativa. Låt förskolepersonalen ha den dialogen med föräldrarna.

Nej, det är inte naturligt och bra att barn ska ta ansvar för barn. Hjälpa till och vara med i sysslor i hemmet, ja, men ta ansvar, nej.

Och en 10-åring är inte på något sätt gammal eller mogen nog att ha ansvar för att lämna ett yngre syskon på förskola. Man anser inte att en 10-åring är mogen att cykla ensam i trafik, hur kan man då påstå att de är mogna att ansvara för ett yngre syskon.

Sen är inte mognaden det enda, utan det är 10-åringens rätt att själv vara ett barn utan att ha ansvar för en annan person.

Och jo, alla som ser eller misstänker att barn far illa bör lägga sig i, lite olika sätt beroende på allvarlighetsgraden. Förskolan borde definitivt reagera.

Spucks

Mon 24 Mar 10:56

#76

Anonym (Lena) skrev 2025-03-24 09:54:40 följande:

Självklart hade vi inte skickat hem dem. Men vi hade tagit upp det med vårdnadshavarna att det inte är en ok lösning.
Och vi hade inte släppt iväg dem vid hämtning utan ringt vårdnadshavarna och bett dem lösa det på annat sätt.

Hämtning har jag inte ffrågat om, för just då er det ju enkelt för er att genomdriva regeln. Men just med lämningen är det ju lite svårt.

septembermamma2022

Mon 24 Mar 17:20

#77

Anonym (nej) skrev 2025-03-24 10:01:19 följande:

Nej, det är inte naturligt och bra att barn ska ta ansvar för barn. Hjälpa till och vara med i sysslor i hemmet, ja, men ta ansvar, nej.

Och en 10-åring är inte på något sätt gammal eller mogen nog att ha ansvar för att lämna ett yngre syskon på förskola. Man anser inte att en 10-åring är mogen att cykla ensam i trafik, hur kan man då påstå att de är mogna att ansvara för ett yngre syskon.

Sen är inte mognaden det enda, utan det är 10-åringens rätt att själv vara ett barn utan att ha ansvar för en annan person.

Och jo, alla som ser eller misstänker att barn far illa bör lägga sig i, lite olika sätt beroende på allvarlighetsgraden. Förskolan borde definitivt reagera.

Hur tror du att det har sett ut under majoriteten av mänsklighetens historia? Självklart har äldre syskon fått ta visst ansvar för yngre syskon. Att ge barn ett åldersanpassat ansvar för ett syskon är absolut inte fel, beroende på vad barnen och deras relation är redo för.

Det är inte naturligt att föräldrar ska vara sina barns betjänter fram till 18-årsdagen, varefter barnet magiskt väntas ta fullt vuxenansvar i lagens mening. Att ta lagom mycket ansvar i vardagen från relativt ung ålder får barnet att växa och mogna. Att ta lagom mycket ansvar för ett syskon kan ingå som en del i detta.

Huruvida tioåringen i detta fall är mogen ansvaret eller ej är upp till föräldrarna och förskolan att avgöra. Inte TS som saknar full insyn i situationen.

Just Precis

Tue 25 Mar 07:10

#78

Tycker att det låter jätterimligt. Barn är olika mogna i tioårsåldern så där får man ju tänka till ur ett säkerhetsperspektiv, men de mognar ju också av ansvar och att sällskapa med sitt syskon på väg till skolan på morgonen kan inte rimligen vara skadligt.

Anonym (Mamma)

Tue 25 Mar 08:28

#79

Många barn är ju mogna och duktiga vid 10-12 men hur agerar dom om ngt oväntat händer?

Anonym (nej)

Tue 25 Mar 08:40

#80

septembermamma2022 skrev 2025-03-24 17:20:45 följande:

Hur tror du att det har sett ut under majoriteten av mänsklighetens historia? Självklart har äldre syskon fått ta visst ansvar för yngre syskon. Att ge barn ett åldersanpassat ansvar för ett syskon är absolut inte fel, beroende på vad barnen och deras relation är redo för.

Det är inte naturligt att föräldrar ska vara sina barns betjänter fram till 18-årsdagen, varefter barnet magiskt väntas ta fullt vuxenansvar i lagens mening. Att ta lagom mycket ansvar i vardagen från relativt ung ålder får barnet att växa och mogna. Att ta lagom mycket ansvar för ett syskon kan ingå som en del i detta.

Huruvida tioåringen i detta fall är mogen ansvaret eller ej är upp till föräldrarna och förskolan att avgöra. Inte TS som saknar full insyn i situationen.

Det blir larvigt att jämföra vår livssituation med hur det sett ut historiskt. Dels så ser samhället annorlunda ut, och dels så har man en annan syn på barn och barns värde.

Det finns även preventivmedel så att man inte får barn på barn som man inte kan ta hand om, utan man kan skaffar de barn man som förälder kan ta hand om.

Det är inte naturligt att barn ska vara sina föräldrars betjänter under uppväxten. Och det är stor skillnad på att hjälpa till hemma och lära sig sysslor, än att ha övermycket ansvar i en ålder där man bör få vara ett barn.

Att uppmärksamma om barn far illa är allas ansvar.

septembermamma2022

Tue 25 Mar 10:56

#81

Anonym (nej) skrev 2025-03-25 08:40:10 följande:

Det blir larvigt att jämföra vår livssituation med hur det sett ut historiskt. Dels så ser samhället annorlunda ut, och dels så har man en annan syn på barn och barns värde.

Det finns även preventivmedel så att man inte får barn på barn som man inte kan ta hand om, utan man kan skaffar de barn man som förälder kan ta hand om.

Det är inte naturligt att barn ska vara sina föräldrars betjänter under uppväxten. Och det är stor skillnad på att hjälpa till hemma och lära sig sysslor, än att ha övermycket ansvar i en ålder där man bör få vara ett barn.

Att uppmärksamma om barn far illa är allas ansvar.

Varför blir det en larvig jämförelse när vi människor sett ungefär likadana ut i hjärnan i kanske 70.000 år och det är bara ca 50 av de senaste åren det inte varit helt självskrivet att äldre syskon hjälper till med yngre?

Tror du att man fick barn på barn slumpmässigt och okontrollerat innan P-pillrens tid? Det finns flera andra sätt att kontrollera barnafödande på som inte kräver tillskott av hormoner och dem kände kvinnor till även förr.

Tex tror man att kvinnor på jägar-/samlartiden ofta praktiserade amning längre än idag för att minska risken för ägglossning. Teorin är att många då fick sina barn med 3-4 års intervall för att det passade deras levnadssituation.

Det finns många idag som skaffar barn de varken har förmåga eller intresse för att ta hand om så det var inget som bara hände "förr i tiden".

När du ser en fet unge som smaskar på en stor glass på sommaren, gör du en orosanmälan då med? Om inte så borde du verkligen börja med det då barnet antagligen lider en hel del av fetman, föräldrarna ignorerar och förvärrar problemet och det är "allas ansvar" att agera då enligt din logik. Detta är alltså inte en retorisk fråga. Jag undrar genuint om du ringer socialtjänsten och vad de i så fall svarar och vad de sedan gör.

Jag har inte sagt att barn ska vara sina föräldrars betjänter, jag har sagt att barn bör ta åldersanpassat ansvar för olika saker i sitt liv. Lägg inte ord i min mun, tack.

Anonym (nej)

Tue 25 Mar 11:22

#82

septembermamma2022 skrev 2025-03-25 10:56:14 följande:

Varför blir det en larvig jämförelse när vi människor sett ungefär likadana ut i hjärnan i kanske 70.000 år och det är bara ca 50 av de senaste åren det inte varit helt självskrivet att äldre syskon hjälper till med yngre?

Tror du att man fick barn på barn slumpmässigt och okontrollerat innan P-pillrens tid? Det finns flera andra sätt att kontrollera barnafödande på som inte kräver tillskott av hormoner och dem kände kvinnor till även förr.

Tex tror man att kvinnor på jägar-/samlartiden ofta praktiserade amning längre än idag för att minska risken för ägglossning. Teorin är att många då fick sina barn med 3-4 års intervall för att det passade deras levnadssituation.

Det finns många idag som skaffar barn de varken har förmåga eller intresse för att ta hand om så det var inget som bara hände "förr i tiden".

När du ser en fet unge som smaskar på en stor glass på sommaren, gör du en orosanmälan då med? Om inte så borde du verkligen börja med det då barnet antagligen lider en hel del av fetman, föräldrarna ignorerar och förvärrar problemet och det är "allas ansvar" att agera då enligt din logik. Detta är alltså inte en retorisk fråga. Jag undrar genuint om du ringer socialtjänsten och vad de i så fall svarar och vad de sedan gör.

Jag har inte sagt att barn ska vara sina föräldrars betjänter, jag har sagt att barn bör ta åldersanpassat ansvar för olika saker i sitt liv. Lägg inte ord i min mun, tack.

Därför att samhället ser helt annorlunda ut. Barn tillåts vara barn under uppväxten, de går i skolan och utvecklar sig i att läsa och skriva. Inte jobba på åkern, plocka bär eller passa syskonen.

Ja, många kvinnor fick fler barn än de ville ha förr. Såna preventivmetoder som du beskriver var inte 100% fungerande och inte heller alltid tillämpliga. Och att folk även idag skaffar barn de inte ids ta hand om är sannerligen ingen anledning till att deras andra barn ska ta hand om syskonen.

Jag lägger inte ord i din mun, jag skriver mina egna ord och svarar tillbaka på det du skriver. Det får du tåla i ett öppet diskussionsforum.

Och att en 10-åring tar ett yngre syskon till förskolan är absolut inte åldersanpassat ansvar. 10-åringen har inga barn att ha ansvar för. Föräldern till dessa har barn och ansvar för att ta hand om barnen.

cosinus

Tue 25 Mar 11:46

#83

Generellt kan jag tycka det är helt ok ibland. Om det funkar med de barnen man har.

Dottern hämtade vid något tillfälle lillasyster på dagis när det begav sig. För att hon ville och för att lillasyster var synnerligen pålitlig. Det skiljer 6 år mellan dem.

När de sen gick på skolan så tog ofta de två äldsta med någon av de två yngsta på bussen hem. De behövde inte men de valde ändå ganska ofta att göra det.

Jag hade inte velat ha mitt vardagspussel beroende av barnen och om tjejen i TS verkar stressad är det ju inte optimalt. Men att det alltid skulle vara dåligt att storasyskon hämtar eller lämnar köper jag inte.

Min lillasyster är 6 år äldre än vår lillebror. Hon hade inga problem att passa honom när han var lite och hon var i 10-årsåldern. Jag var ju några år äldre så det är ju inte riktigt jämförbart men jag har provat vakna i högstadiet av mamma som frågade om jag hade något viktigt i skolan eller kände för att vara sjuk och vabba brorsan.

septembermamma2022

Tue 25 Mar 11:50

#84

Anonym (nej) skrev 2025-03-25 11:22:57 följande:

Därför att samhället ser helt annorlunda ut. Barn tillåts vara barn under uppväxten, de går i skolan och utvecklar sig i att läsa och skriva. Inte jobba på åkern, plocka bär eller passa syskonen.

Ja, många kvinnor fick fler barn än de ville ha förr. Såna preventivmetoder som du beskriver var inte 100% fungerande och inte heller alltid tillämpliga. Och att folk även idag skaffar barn de inte ids ta hand om är sannerligen ingen anledning till att deras andra barn ska ta hand om syskonen.

Jag lägger inte ord i din mun, jag skriver mina egna ord och svarar tillbaka på det du skriver. Det får du tåla i ett öppet diskussionsforum.

Och att en 10-åring tar ett yngre syskon till förskolan är absolut inte åldersanpassat ansvar. 10-åringen har inga barn att ha ansvar för. Föräldern till dessa har barn och ansvar för att ta hand om barnen.

Det finns inget motsatsförhållande i att låta ett barn vara barn och att även låta barnet ta ansvar för olika uppgifter enligt sin förmåga.

Ingen preventivmetod utom avhållsamhet (som var känd förr och även praktiserades) är 100 % säker.

Hur gör du om din tioåring vill gå till kiosken och köpa lördagsgodis tillsammans med småsyskonet som är 7 år men som du inte anser inte moget att korsa gatan själv? Får tioåringen gå själv då? Går du med båda barnen? Kan du föreställa dig att vissa föräldrar i det fallet gör bedömningen att det äldre syskonet är moget att ta ansvar för att båda barnen korsar gatan säkert och att det yngre syskonet är moget nog att följa storasyskonets ledning? Det är inte att förneka barnen sin barndom. Det är att ge dem båda frihet under ansvar. Nu talar vi alltså inte om en motorväg utan snarare om en 40-gata i lugna villakvarter.

Jag är fortfarande nyfiken på hur du hanterar att se ett gravt överviktigt barn med en stor glass i näven en varm sommardag. Ponera att du såg barnet både igår och i förrgår med lika stor glass. Du inser att föräldrarna är de som tillåter detta att fortgå. Barnet svettas och flåsar i värmen, du misstänker starkt att barnet lider av föräldrarnas felaktiga kosthållning. För du en orosanmälan då eller ser du mellan fingrarna på barnets lidande?

septembermamma2022

Tue 25 Mar 12:19

#85

cosinus skrev 2025-03-25 11:46:01 följande:

Generellt kan jag tycka det är helt ok ibland. Om det funkar med de barnen man har.

Dottern hämtade vid något tillfälle lillasyster på dagis när det begav sig. För att hon ville och för att lillasyster var synnerligen pålitlig. Det skiljer 6 år mellan dem.

När de sen gick på skolan så tog ofta de två äldsta med någon av de två yngsta på bussen hem. De behövde inte men de valde ändå ganska ofta att göra det.

Jag hade inte velat ha mitt vardagspussel beroende av barnen och om tjejen i TS verkar stressad är det ju inte optimalt. Men att det alltid skulle vara dåligt att storasyskon hämtar eller lämnar köper jag inte.

Min lillasyster är 6 år äldre än vår lillebror. Hon hade inga problem att passa honom när han var lite och hon var i 10-årsåldern. Jag var ju några år äldre så det är ju inte riktigt jämförbart men jag har provat vakna i högstadiet av mamma som frågade om jag hade något viktigt i skolan eller kände för att vara sjuk och vabba brorsan.

Detta låter som några exempel på en rimlig inställning, men med undantag av att låta ett äldre barn vabba ett yngre och själv låtsas vara "sjuk" från skolan.

Vad kände du när din mamma bad dig vara hemma med sjukt småsyskon? Tror du att du hade utvecklats mer eller bättre av att vara i skolan just den dagen? Eller var det skönt att slippa skolan en dag och mysa i soffan med ett lite lagom sjukt småsyskon? Var det bra för er relation som syskon?

Jag är inte ute efter att kritisera dig eller din mamma. Men jag är nyfiken på vad du hade för upplevelse av be ombedd att ta ett sådant ansvar.

Anonym (nej)

Tue 25 Mar 13:13

#86

septembermamma2022 skrev 2025-03-25 11:50:22 följande:

Det finns inget motsatsförhållande i att låta ett barn vara barn och att även låta barnet ta ansvar för olika uppgifter enligt sin förmåga.

Ingen preventivmetod utom avhållsamhet (som var känd förr och även praktiserades) är 100 % säker.

Hur gör du om din tioåring vill gå till kiosken och köpa lördagsgodis tillsammans med småsyskonet som är 7 år men som du inte anser inte moget att korsa gatan själv? Får tioåringen gå själv då? Går du med båda barnen? Kan du föreställa dig att vissa föräldrar i det fallet gör bedömningen att det äldre syskonet är moget att ta ansvar för att båda barnen korsar gatan säkert och att det yngre syskonet är moget nog att följa storasyskonets ledning? Det är inte att förneka barnen sin barndom. Det är att ge dem båda frihet under ansvar. Nu talar vi alltså inte om en motorväg utan snarare om en 40-gata i lugna villakvarter.

Jag är fortfarande nyfiken på hur du hanterar att se ett gravt överviktigt barn med en stor glass i näven en varm sommardag. Ponera att du såg barnet både igår och i förrgår med lika stor glass. Du inser att föräldrarna är de som tillåter detta att fortgå. Barnet svettas och flåsar i värmen, du misstänker starkt att barnet lider av föräldrarnas felaktiga kosthållning. För du en orosanmälan då eller ser du mellan fingrarna på barnets lidande?

Ta ansvar efter sin förmåga, det är där knäckfrågan ligger. Jag anser att ett barn som är 10 inte ska åläggas ansvar för ett yngre syskon.

Det handlar inte om att 10-åringen inte klarar av att göra något ensam med sitt syskon, utan det handlar om tyngden av att dagligen ha ansvaret för att se till att syskonet kommer till förskolan. Och att barnet åläggs att ta över en del av föräldraansvaret som inte är barnets och barnet inte är mogen för. 10-åringen är troligen mogen nog att ta ansvar för sig själv, och det är där det bör räcka i ansvar utifrån åldern.

Alltså kan det inte jämföras med att gå tillsammans och köpa glass.

Tänker du att en 10-åring är mogen att själv vara förälder?

Anonym (nej)

Tue 25 Mar 13:15

#87

cosinus skrev 2025-03-25 11:46:01 följande:

Generellt kan jag tycka det är helt ok ibland. Om det funkar med de barnen man har.

Dottern hämtade vid något tillfälle lillasyster på dagis när det begav sig. För att hon ville och för att lillasyster var synnerligen pålitlig. Det skiljer 6 år mellan dem.

När de sen gick på skolan så tog ofta de två äldsta med någon av de två yngsta på bussen hem. De behövde inte men de valde ändå ganska ofta att göra det.

Jag hade inte velat ha mitt vardagspussel beroende av barnen och om tjejen i TS verkar stressad är det ju inte optimalt. Men att det alltid skulle vara dåligt att storasyskon hämtar eller lämnar köper jag inte.

Min lillasyster är 6 år äldre än vår lillebror. Hon hade inga problem att passa honom när han var lite och hon var i 10-årsåldern. Jag var ju några år äldre så det är ju inte riktigt jämförbart men jag har provat vakna i högstadiet av mamma som frågade om jag hade något viktigt i skolan eller kände för att vara sjuk och vabba brorsan.

För mig är det en stor skillnad i att göra något ibland, eller att ha det som sitt dagliga ansvar. Det är inte själva gåendet till förskolan jag tycker är fel, utan att 10-åringen åläggs ett slags föräldraansvar för syskonet istället för att han själv får vara barnet. Om det händer då och då är skillnad mot om det händer dagligen.

Anonym (Julia)

Tue 25 Mar 13:33

#88

Anonym (nej) skrev 2025-03-25 13:15:06 följande:

För mig är det en stor skillnad i att göra något ibland, eller att ha det som sitt dagliga ansvar. Det är inte själva gåendet till förskolan jag tycker är fel, utan att 10-åringen åläggs ett slags föräldraansvar för syskonet istället för att han själv får vara barnet. Om det händer då och då är skillnad mot om det händer dagligen.

Precis. Och det stora problemet här är ju att det här gör 10-åringen märkbart stressad. Det spelar ju liksom ingen roll om exakt alla andra 10-åringar skulle älska att lämna småsyskon på förskolan varje dag, just det här barnet blir påverkat negativt av att göra det. Så självklart borde ju någon ifrågasätta det här för att se till att barnet inte far illa eller blir påtvingad ett vuxenansvar hen inte borde behöva ha.

cosinus

Tue 25 Mar 14:58

#89

septembermamma2022 skrev 2025-03-25 12:19:14 följande:

Detta låter som några exempel på en rimlig inställning, men med undantag av att låta ett äldre barn vabba ett yngre och själv låtsas vara "sjuk" från skolan.

Vad kände du när din mamma bad dig vara hemma med sjukt småsyskon? Tror du att du hade utvecklats mer eller bättre av att vara i skolan just den dagen? Eller var det skönt att slippa skolan en dag och mysa i soffan med ett lite lagom sjukt småsyskon? Var det bra för er relation som syskon?

Jag är inte ute efter att kritisera dig eller din mamma. Men jag är nyfiken på vad du hade för upplevelse av be ombedd att ta ett sådant ansvar.

Jag hade det synnerligen enkelt i skolan så för mig var det ingen större sak rent kunskapsmässigt att vara borta någon dag då och då. Vilket mamma visste, hon var själv lärare på det högstadiet. Jag kan inte minnas att hon bad mig någon gång under gymnasiet. Men det kan både berott på högre tempo och det faktum att jag nog åkte iväg före brorsan steg upp så tåget hade väl bokstavligt talat redan gått när hon upptäckte att han var sjuk. Sen var det någon gång så att vi var sjuka samtidigt och hon passade på att jobba men det var ju helt ok.

Min och brorsans relation blev nog varken bättre eller sämre. Den var inte dålig men det är så långt mellan oss (11 år) att han knappt minns att jag bodde hemma. Under gymnasiet var jag mycket borta eller kom hem sent från skola och träningar och tja. Han minns det bara väldigt vagt. Sen flyttade jag och pluggade på annan ort direkt efter gymnasiet.

Nu i vuxen ålder har vi en väldigt bra relation men att jag vabbade honom några gånger under högstadiet skulle jag nog inte säga hade någon större betydelse för det.

Tycker ni det är ok att äldre syskon lämnar på förskolan?

INNEHÅLL