Flyttångest

Om du inte vill flytta dit så vill du inte. Var ärlig och säg det åtminstone. Jag förstår dig. Tycker inte alls det är självklart att det är du som ska flytta. Hur blir det för ditt barn, måste han byta skola, kommer längre från kompisar och ev släkt, lämna sitt hus, vill han flytta dit och ihop med din särbo överhuvudtaget, hur kommer barnen överens osv osv? Finns massa aspekter på det här. Hur blir avstånd till jobb? Särbo har ni ju varit i 5 år redan, varför är det viktigt att flytta ihop nu. Jag skulle vara mycket försiktig med det. Ni vill ju inte samma sak och verkar inte så kompromissvilliga någon av er. Och har ni frågat barnen ens? 

Tusen tack för ditt svar. 
Tanken är att om vi ska flytta så är det när min son ändå måste byta skola (om ca. 1.5 år). Vi har inget högstadie i samhället här, utan han kommer behöva ta bussen. 

Våra barn kommer överens (åtminstone nu när de bara ses ca. 1 helg i månaden) och Kalle och min son kommer överens. 
Skulle min son få bestämma skulle vi bo kvar här tills han flyttar hemifrån :p 

Gällande jobb, så blir det ingen anmärkningsvärd skillnad. 

För min del är det inte jätteviktigt att bo ihop, men det hade gjort vårat liv lite mindre påtagligt, då vi ses ganska lite, och Kalle är den som får åka fram och tillbaka för det mesta (eftersom jag har min son på heltid). 

Om vi skulle fråga barnen, så skulle nog hans son jubla av lycka, då han kommer få bo kvar bland alla kompisar och hans mamma m.m. Men min son skulle nog inte uppskatta detta alls. 
Men Kalle skulle aldrig låta våra barn få styra över det här ändå, då han menar på att dom vet inte sitt bästa, de kan inte förstå att det kan bli bra av en förändring (vilket jag förstår och håller med om till visso).

Bonus har lite över 2 mil mellan oss och mamman/skolan. Tar ungefär 30 minuter med kollektivtrafik och 20 med bil. 

Det finns gymnasieelever som har 5,5 mil till gymnasiet här. så jag tycker inte 3 mil är nått att bli låst över.

Jag skulle inte heller vilja bo i ett sånt samhälle som du beskriver. Har bott lite så tidigare men fick ingen hemmakänsla till samhället. Var bara en plats man pendlade till allt ifrån. 

Hur påverkas högstadiet av en en flytt? Blir det samma skola som om ni bott kvar men samma avstånd kan det ju blir bra men det låter som att det blir pendling från kalles by också. 

Jag skulle föredra Särbo men du och sonen kan väl vara lite mer hos Kalle också. 

Vi har 30 minuter med bil mellan oss nu. 

Högstadie finns olika alternativ, men skulle sonen få bestämma så skulle det vara 20 minuter dörr till dörr från där vi bor idag, och ev. 40-50 minuter från samhället Kalle bor i. 

Det finns många olika högstadie i kommunen vi bor i, och det skulle absolut påverka vart han ska börja utifrån vart vi bor. 
Skulle vi bo kvar skulle han välja ett högstadie utifrån kompisarnas val vilket skulle innebära 20 min dörr-dörr. 

Skulle han välja ett högstadie som är mer centralt i våran kommun skulle det vara minst  45 min från Kalles samhälle. Och från vårt samhälle kanske 30 minuter. Så det är ju ingen jätteskillnad. 

Skulle han däremot att gå med på annat högstadie så finns ett i Kalles samhälle = gång avstånd. 

Jag vet inte, har inte haft barn i denna ålder tidigare. 
Men föredrar man att ha skolan så nära som möjligt? Är det, de viktigaste? 

Vi är inte hos Kalle så mycket iom att min son går i skolan två minuter från våran bostad och sköter sig själv på morgonen, så att jag kan sluta tidigare och skjutsa till aktiviteter och få ett smidigare liv tillsammans. 

Om de bor i samma kommun ja. Annars får man snällt köra barnet.

Inte nödvändigtvis. Det stämmer oftast om man går i skola i annan kommun än där man bor, men kan finnas undantag vid just varannan veckas boende.

Det är nog väldigt ovanligt med sådana undantag. Krävs nog ett handikapp åtminstone.

Bonus har nyss valt högstadie och skulle säga att nr 1 är kompisar, nr 2 läget och sist om skolan är bra eller inte..
Skulle bo kvar där ni bor

Ok jag tycker du ska läsa igenom vad du själv har skrivit:
1) du vill inte flytta
2) sonen vill inte flytta
3) särbon tycker inte ni ska bry er om vad barnen tycker eftersom förändring är bra. Vilket ju är lätt för honom att säga eftersom han får allt han vill och inte måste offra något.
Jag skulle vara väldigt försiktig med flytt i det läget. Förstår att ni får mer tid tillsammans, men på din och din sons bekostnad. Verkar inte som Kalle förstår vilken uppoffring det skulle vara för dig och din son. Ni kan ju vänta några år så Kalles barn är större så kan han flytta till er. Vad skulle han tycka om det?

Jag blir nyfiken på varför detta har blivit en het potatis mellan er just precis nu?  Har det hänt något som gör att Kalle reagerar som han gör ? 

Det känns lite som att du kan ha sagt ja till en flytt men kanske inte riktigt varit ärlig med ditt resonemang om dina tveksamheter?  Börjar han tjata och bli otålig och vill att något händer så kanske du måste vara ärlig med hur det egentligen ligger till? 

Varför det blivit en het potatis just nu, är nog för att vi levt i detta särbo förhållandet i 5 år, och det tär på vårt förhållande. 
Jag förstår att det är påfrestande för Kalle att åka hit och vara "hemifrån" så mycket. 
Vi båda bor i hus, han har dock större trädgård som han är noga med att hålla ordning på, samt även hans hus. Så han känner att tiden är så knapp för att hinna med allt man vill och behöver, när vi bor som vi gör. 

Jag har haft toppar och känt stark vilja av att flytta ihop och även sagt vid ett tillfälle att vi kanske skulle kunna flytta till honom. Men kort därpå fick jag ångest och har sedan dess backat och känt att jag inte vill. 

Jag pratade med honom idag om hur jag känner och det här med vilka uppoffringar vi faktiskt skulle göra, jämfört med vad han och hans skulle göra. 

Jag hoppas att han tänker igenom det jag sa idag, och får mer förståelse från mitt perspektiv.