Hej.
Jag har fått väldigt tidigt mf. Plussade i måndags, har bim 10.e
Har blödigt sen några timmar efter plusset. Ont. Som mensvärk fast mer krampaktig, kraftigare.
En fråga.. Måste man åka in oc hkolla upp livmodern? Jag har föröskt få tag i min barnmorksa i 2 dagar. Är orolig att nåt blir kvar..
Kram till er alla 
Nån mer än ajg som har ont i underlivet och det känns tungt, "hela paketet"? Känns som att allt faller nedåt på nåt vis. Har också ont i slidan, är öm överallt därnere.
Usch... ville inte vara med om detta
Fast det vill ju ingen... *kram*
Jag undrar hur ni mår/har mått nu efter missfallet. Jag kan var glad en stund, för att sen plötsligt bara falla... Oc hbli jätteledsen, nästan ångestledsen Vissa stunder förstår jag att det inte var meningen att J skulle få syskon nu, att det var nåt fel på fostret. För att sen inte fatta jag faktiskt inte har en bebis i magen nån mer. Skitjobbigt
Har pratat med bm. Hon tyckte att ajg skulle åka in till lasarettet. Gjorde ett försök, själv, stod på stan och väntade på bussen... för att sen springa hem igen.
Imorgon bitti följer pappan med iaf. Vill inte ka själv.
Så då gör ajg ett nytt försök.
Jam, usch... ja, det här är skitjobbigt..Känns så tomt i hela kroppen på nåt vis. Du hann gå längre än jag, jag hade bim idag. Men visste att den lill* fanns där p åen gång då h*n blev till.
Jag rår inte för det... men på nåt vis så vill jag hoppas ändå att den lill* klarat sig. Vill liksom inte tro det här Ena sekunden så hoppas jag liiite, andra sekunden faller jag tillbax till verkligheten och inser att det är kört och blir så ledsen.
Tack för kramen och orden busmor..
Usch idag rinner tårarna igen Mår så dåligt. Har tappat matlusten. Inget är gott, blir illamående efteråt. Får i mig typ 5 skedar mat. Går jag på stan så får jag ångestkänsla i bröstet och springer hem igen. Enda stället där jag känner mig trygg på, det är hemma.
När tar det slut.....?
Tittar in här igen.
Jag mår bättre. Har accepterat att det inte blir en bebbe nu. Men var inte smärtfritt.Ont gjorde det, men nu är det på väg uppåt.
Jag måste säga att jag tog verkligen till mig dina ord,Busmor. Jag kände sån skuldkänsla ett par dagar efteråt, för jag drack mkt kaffe, tokstressade på jobbet, slog i huvudetr på jobbet och fick en mildare hjärnskakning 2 dagar före mf.et. Rökte gjorde ajg också lite grann... men inte efter jag hade plussat.
Men jag fattar nu att det inte var mitt fel.
Nån gång.... *drömmer* Nån gång ska J få sin syster. Eller bror.
*kramar om Ina...livet är bra orättivst Många kramar till dig! Har läst tidigare om din änglafilcka, ledsen för er skull för att det blev mf nu..*
Kramar till er andra också som fått mf... Det är en förlust. Tillåt er att sörja. Jag var där för ett par veckor sen, det var jättejobbigt, emn nu känns det lite lättare att leva. Men jag kommer aldrig att glömma mitt lilla pyre. Aldrig.
Lycka till till er som börjar med verkstan!