Ja som sagt, vilken var din största rädsla när du var liten?
Nåt jag var rädd för var att det skulle komma en getinsvärm så stor att man inte kunde andas (när ja skulle sova)
så jag korvade alltid in mig under täcket så att inte en endaste geting skulle kunna tränga sig igenom :)
Präster och män som haltade.
döden och spöken =/ 
Det första hänger kvar..
När jag var yngre än 8, så var det nog jet-planen. Jag bodde inte långt från en militär-flygbas och de flög ofta ganska lågt och det lät väldigt högt. Man hade ju sett någon krigsfilm där de släppte bomber. Och detta var ju under kallakriget..
Just det ja... jag var LIVRÄDD för skogsmaskiner.
Vi (jag och mina syskon) kallade de för BARNÄTARE.
Så fort det kom en sån på vägen förbi huset SPRANG vi runt på baksidan och gömde oss...
www.svo.se/episerver4/dokument/bd/Ostra_Norrbotten/Skogsmaskin.JPG
Där har ni en barnätare. Jag kalla dom för det än idag 
Räkor var jag rädda för och tyckte synd om på samma gång. För jag trodde att räkor var delar av krabban Sebastian i filmen Lilla sjöjungfrun. Dammsugaren var jag också jätterädd för.
barnätare :D haha de va ett nytt uttryck ;)
Jag var rädd för Plogbilen, busschaufförer och den där grejen i mitten på bassängbotten i badhuset. Usch vad rädd jag var när man simmade förbi den..men annars gick det bra.
Jag var superrädd för Å-gubben. Vågade inte gå nära en å, och kan känna obehag än idag fast jag vet att ingen ska komma och ta mig och dra ner mig. Men min mormor och morfar bodde precis bredvid ån, så mina föräldrar lurade i mig det för att jag inte skulle gå nära. Det lyckades väldigt bra, men idag undrar jag om jag ska tacka dem för att de kanske räddat livet på mig, eller skälla på dem för att de inte orkade passa sina barn bättre utan lurade i sånt.
Jag var rädd för rätt mycket när jag var liten...
Hysteriskt rädd för mina föräldrars gode vän Kalle! En stor, bullrig man som älskade att busa och leka med oss barn. Jag fick panik bara jag såg honom ocgh var helt otröstlig.
(Världens snällaste, har jag upptäckt nu som vuxen, inte ett dugg farlig. 
)
Var väldigt rädd för "Svarta handsken" i barnprogrammet Stor & Liten. Nån som minns?!
Mörker och monster under sängen...Sitter kvar lite fortfarande, ibland är jag bara tvungen att ta sats och hoppa upp i sängen så att ingen ska ta tag i min fot.
Stora barn i grupp, som jag inte kände och då mest läskiga äldre tjejer.
Att klättra för högt upp i klätterställningen och inte kunna komma ner.
spindlar o åter spindlar.
Har även en bild på näthinnan om en farbror med långt vitt skägg. Varför vet jag inte men tycker det känns lite obehagligt att tönka på honom...om han nu ens existerar!