Vi singelkvinnor som ska vill bli gravida genom insemination!

Hej. Jag hoppar gärna in här om det går bra. Jag var på vitanova förra året och fick en liten flicka som snart blir 1 år. Jag var på Storkkliniken 7 ggr men det tog aldrig, sen provade jag på Vitanova och där lyckades det direkt Jag tycker att båda ställena är helt kanon med underbar personal. I november ska jag börja försöka igen men denna gången kan jag inte göra lika många försök. De tyckte att det var konstigt att det tog så många försök innan det hände ngt så jag undrar om det är ngn som har några tips på vad man kan göra för att öka chanserna. Jag har hört lite om apiforce och B6 men vet inte riktigt vad som gäller. Oerhört tacksam för alla tips

jag testade akupunktur den cykel jag blev gravid, gjorde att ägglossningen kom tidigare.

Vivann - välkommen! Någon i den här tråden (tror jag det var) tipsade om att du kan göra ett VUL kring tiden du ska ha ÄL för att säkerställa att äggblåsan är så stor som den ska vara strax innan ÄL. Detta kräver dock en flexibel och hjälpsam gynekolog.

Lycka till!

Hejsan!

Jag tror jag är den lyckligaste människa som finns i dag (om inte nu någon annan i tråden har fått +)
Men jag och den blivande pappan har ringt till MamaMia  idag och kommer att få komma ditt REDAN
nästa vecka för ett första samtal och ta blod från båda oss två!

Sen ska vi få veta vilka kurser vi ska anmäla oss till. Finns tom en kurs där man år lär sig hur man gör hem inseminationen och får med sig ett "kit" hem!
Och på torsdag ska jag till en privat gynekolog som ska kolla igenom mina äggledare,livmoder osv för
att få veta att allt ser bra ut!

 Så med detta inlägg vill ja bara skrika ut NU BÖRJAR VI VÄGEN MOT VÅRT MIRAKEL!

Vi satt och pratade länge igår kväll/natt så de slutade att jag sov över i hans gäst rum!
Men tillslut kom vi fram till att vi är dom rätta föräldrarna till detta barn!
Kändes så skönt efter att ha pratat med Lotta på MamaMia och hon sa först att vi skule få vänta en månad och då gick hoppet lite ner men sen hittade hon en tid redan NÄSTA vecka!!!!!!!

Kramar i massor till er tjejer och en massa gravbaciller kastar jag på er!
 

Chockgravid: åh va glad jag blir för din skull!! Härligt för er!

Själv växlar jag mellan att vara gravid och inte vara gravid Men nu känns det faktiskt riktigt mycket ibland. Molvärken är där hela tiden, mer eller mindre. Så nu hoppas jag bara att det inte bara är nåt huvudet hittar på!

Tack så jättemycket för alla goda tips

Hej =) Jag blev medlem här på familjeliv igår...jag har också bestämt mig för att skaffa barn på egen hand då jag inte träffat 'den rätta' än...Jag har varit i kontakt med Sellmar kliniken i Köpenhamn och de tar 4000 (danska) kr per försök med anonym donator vilket jag också vill ha. Med resa och boende räknar jag med att få ge 8-9 tusen för det första försöket då journalsamtalet också kostar en slant. 

Vad jag tycker är det absolut jobbigaste just nu är att ta kontakt med gyneklog/barnmorska för att ta de tester som behövs, är livrädd att jag ska mötas med förakt...då jag har läst en del skräckhistorier om det. =/

Jag har berättat för min mamma och min syster och de stöttar mig så det känns skönt. Men hur berättar man det för sina vänner?  

Och vill passa på att önska alla lycka till!!  

Välkommen Carrebarre!

Jag tycker personligen att barnmorskeklinikerna tar ut väldigt höga avgifter för journalsamtal mm. Själv betalar jag 2200 Dkr för insemination som inkluderar VUL och ett extra ultraljud om man blir gravid. Jättegullig läkare som svarar på alla ens dumma frågor via mail.
Jag har vad jag vet inga fertilitetsproblem, så därför känns ett journalsamtal lite overkill. Sen är kliniken jag går till inte så puttenuttig med myshörnor och sådant, men det är jag inte heller ute efter. Det är ganska raka rör som gäller där Om det skulle visa sig vara svårt för mig att bli gravid så kommer jag agera utefter det och kontakta gyn här. Har pratat med sjukhuset och de säger sig inte ha några problem med att hjälpa singelkvinnor. Men jag förstår dig, det var jättesvårt att ringa och fråga!

Jag har berättat för ca 5 st vänner och min chef. Men det är för att jag känner fullt förtroende för dessa kvinnor. Tror det är det viktigaste, att man känner sig bekväm nog att berätta det. Jag har än så länge inte mött några negativa åsikter, inte ens tveksamma faktiskt. Tror folk är mer öppna för det än man tror!
Sen är det bara att ta steget att berätta, det är det första ordet som är det svåraste att få ut.

Lycka till du med!!