Inlägg från: Maria1982 |Visa alla inlägg
  • Maria1982

    Träningsnördar - här samlas vi!

    Blä är allt jag säger....

    Måste göra nått drastiskt!

  • Maria1982

    Hmm... Ja du?! Trasiga skor? Dina gamla alltså

    Jag behöver nya löparskor också. Hade dock behövt kolla steget för och se vilken typ av skor som passar!

  • Maria1982

    Jag köper Mildas 4% "grädde" och kör med i nästan all mat. Dagens lunchlåda består av bacon, morot, vitkål, champinjon, krydda och grädde. Asgott!

    Träningen går det inte alls med!! Stillestånd i över en vecka på den fronten
    Tampas just nu lite med mig själv och ska väl på uppmaning av Kvinnohälsan söka samtalskontakt. Men som jag sa till henne: jag har inget att säga!

    När man äntligen slutat slåss mot näsan, så kommer nästa!

  • Maria1982

    Jag är deprimerad, men kan inte sätta fingret på att det är DET eller DET som det beror på.
    Det är bara mkt!
    Mamma har två tumörer i huvudet, min moster är döende i cancer, jag vantrivs med mitt jobb, med min kropp, min vikt, med mig. Det finns liksom inget som ensamt är skulden till det här, men tillsammans är det för mycket!
    Får inte längre äta hormonpreparat...

  • Maria1982

    Har läst alla svar, har bara haft fullt upp. Jobbat till 15.30 och sen hem och väl hemma började jag städa, tvätta och gno.

    Får väl se vad de säger på vc. Som vanligt är det väl inget fel på mig

  • Maria1982

    Lite svårt att lägga sig själv åt sidan bara Det är där och jobbet som min största belastning ligger. Vägrar släppa taget om träning, vikt och mat! Då sitter jag ju så grant här och väger 80 kg snart...

  • Maria1982

    Det är så rörigt allting nu. Jag VILL ju träna och ta hand om mig själv men orkar inte just nu.
    Ikväll har jag inte ens ätit nått...
    Känns lite som "jag skiter i allt..."

    Skulle jag sätta mig och skriva så hade det nog mest stått varför på pappret.
    Och cancern i familjen är jobbig... Det har drabbat så många nu och nu är mamma också drabbad. Det gör att jag också ligger i riskzonen.

    Jobbet är som det är... Jag måste bort och jag har gjort allt i MIN makt att komma där ifrån. Nästa steg är att sluta.
    Sa faktiskt det till min man igår att jag är hellre hemma, arbetslös, än att behöva gå dit.
    Det är så ostimulerande att jag blir knäpp! Lönen är det enda positiva.

    Måste komma på vad jag bli när jag blir stor

Svar på tråden Träningsnördar - här samlas vi!