Mitt barn stör grannarna??

Jag, jag, jag. Ja det är ju så vi lever. Att gå ut med barnet på morgonen det funkar ju. Då blir det i ur och skur och inte så mkt morgon mys. Leka i ett rum långt från ena grannen funkar, men hur blir det för den andre på andra sidan? Och de under o över gör det kanske inte så stor skillnad. Jag går själv upp 05.00 så jag vet hur mkt en sovmorgon kan betyda. Dock kan jag berätta att man inte alltid kan styra över sina barn. Ett helt blankt papper är de inte när de föds. Det finns barn med speciella behov som pga detta faktiskt låter mer. Den föräldern vet hur det är att leva med ett sådant barn. De andra vet det inte. Tro inte att det enbart står mellan fostrat och ouppfostrat barn, så lätt är inte livet.

Allting går inte att lösa med öronproppar. Det finns ljud (som t ex stomljud) som öronpropparna inte hjälper så mycket mot. Och ska jag behöva använda öronproppar bara för att min granne ska kunna härja fritt och bete sig hänsynslöst. Jag har haft den äran att bli väckt varje morgon av en barnfamilj i vårt tidigare boende, som iofs bodde ovanpå oss. Och det var inte roligt, kan jag säga.

Det finns forskning som har fastställt att det är våra hormoner som styr om man är A eller B människa, d v s om man är kvälls eller morgonmänniska. Alltså inget som man själv väljer. Ska jag då tillåta mina grannar att styra mitt liv efter deras rutiner? Never in my life, säger jag.

Till alla präktiga som slår sig på bröstet av hur dåligt det är att störa grannarna och att det bara är att lära barnet att va tyst. Nu har jag just spenderat 30 min med en ledsen kille som varit otröstlig och skrikigt sig svettig. Exakt varför vet jag inte men han var ledsen för att mamma inte var hemma utan gått tidigt till jobbet (05.00) i kombo med att ha vaknat på fel sida. Så är det ibland, vardag eller helg. Det var ju knappast så att jag satt och tyckte det var skönt att han skrek, jag gjorde mitt bästa för att trösta och lugna. Så här kan det vara och detta lär ha väckt grannarna. Men jag tänker inte be om ursäkt för att min son är ledsen... Och om vi förbereder honom på just denna specifika situationen, ja det gör vi. Så nu låt höra internet föräldrar, vilka åsikter har ni?

Och? Vad ska jag göra åt det då. Stoppa en strumpa i munnen på honom?

Sen är det bedrövligt att folk tror att bara för att man tycker att man får tåla lite barnljud, så är man totalt respektlös. Även om inte ni stött på dem, så FINNS det överkänsliga grannar som dunkar med kvasten så fort de hör minsta ljud. Som min kompis tex, som inte fick gå på sitt golv för grannen under, vilken rid på dygnet det än var. En fredag hade hon några vänner över för att planera nåt evenemang i kyrkan. Då klagade tanten till hyresvärden och sa att det var röjarfest!?

Men allvarligt, vad ska man göra om man har barn som skriker och gråter och är otröstliga? Grannarna gillar det säkert inte men kan du ge konkreta råd om hur man ska göra då det är utom ens makt?

Om kommentaren "gå ut och leka"

Nja... Jag vet inte om jag tycker att vi ska behöva gå ut vid 06-07 på morgonen.
Jag är nyvaken och inte speciellt pigg på det... Men ja, det kanske är enda lösningen för att blidka grannarna...

Oj denna tråd blev verkligen lång :)
Många åsikter och många svar.

Jag hade tur, styrelsen är på min sida (i det dom vet). De hade inte fått in något klagomål från min granne.

Såg frågan om att gå ut på morgonen...
Jag svara på den förut, att jag inte vill behöva gå ut 06-07 på morgonen.
Så ska min granne inte få sova för att jag inte vill gå ut?
Ja, så är det väll om min granne inte vill använda öronproppar (vet inte om grannen gör det).
Men ut så tidigt går jag inte, vi ska äta frukost,  planera dagen, dricka många koppar kaffe... Ska jag behöva gå ut bara för att min granne ska sova.... ord mot ord, visa hänsyn eller inte... hur långt ska man gå. Ja det är en oändlig diskussion detta. 

 

Fast om man har en bebis som skriker dygnet runt så kan man inte göra mycket, typ vänta 4 månader tills det förhoppningsvis går över tex. Då kan man klaga hur mycket som helst men man får inte ut något av det heller.

Jag skrev ett exempel på en situation som är utom ens makt som är icke-relaterad till TS, då tex en bebis gråter, vad föreslår du man ska göra då tex?

Eftersom du själv tog upp exemplet om en hund som skäller (vilket inte heller är fallet i TS) så tog jag upp ett annat exempel.

För mig är det gansk jämförbart med hund och en treåring faktisk

Jag är glad att jag inte har några småbarnfamiljer i min uppgång.

Vet inte hur mycket ni aktiverar och är med era barn på morgonen, men jag misstänker starkt att ni ligger kvar i sängen och låter ungarna härja fritt...
 

Jag tror inte att någon skulle reagera när det händer sådana saker som du nämner nu, det är normal att barnen blir ledsna och allt som det innebär. Men det är oftast i korta perioder och ibland, att bli väckt varje morgon/helgmorgon är någonting annat.