Jag är kontaktperson - fråga mig vad du vill!

Hur ser en vanlig dag ut för dig när du är med din kontaktperson? Eller ja, så vanlig den nu kan vara.

I min kommun är uppdraget minst 8 timmar/månad (per person man är kontaktperson åt). I grannkommunen där min kompis är kontaktperson är uppdraget upp till 8 timmar/månad.

I mitt fall har jag kommit överens med min kontaktperson hur mycket jag ska träffa honom/henne (eftersom vi ska ses minst 8 timmar per månad). Vi har gemensamt kommit överens om ett snitt på 10 timmar/månad. Ibland blir det mer och ibland mindre.

Oftast träffas vi fem timmar varannan vecka eftersom min kontaktperson vill ha det så och för att det passar mig bra. För vissa passar det bättre att träffas 1-2 gånger i veckan men kortare stunder.

Under dessa fem timmar gör vi sådant som min kontakt tycker är kul. Det kan vara att gå en promenad, sitta på ett café, spela biljard eller tv-spel, vara hemma och titta på en film.

Jag fick höra en gång att en kontaktperson är som "en kompis men en kompis mest på den enas villkor" (dvs. personen som man är kontaktperson åt styr väldigt mycket vad man ska göra när man träffas - men ibland får man lirka lite så att man får variation.

Framför allt lyssnar jag och försöker vara stöttande när min kontakt mår dåligt / har något problem / inte har förstått en situation och vill prata av sig.

Som en person med npf har jag ibland funderat på en kontaktperson, men det tar emot för att det skulle vara en betald "kompis". Är det en vanlig tanke hos personer med npf?

Det är inte riktigt så jag menar. Efter skatt har jag ca 800-1000 kr /månad (och då använder jag en del av de pengarna till utlägg) Däremot är det viktigt för den man är kontaktperson åt att den vet att jag får betalt för uppdraget. Jag är alltså inte en kompis som försvinner "för att det inte passar mig" utan att jag är kompis genom ett uppdrag och att jag har det uppdraget för att jag tycker om att arbeta med människor.

Många personer som får en kontaktperson blir ofta väldigt kärleksfulla och tror att jag är en kompis som de kan ringa till 24 timmar/dygn och hälsa på precis när som helst. Jag är ingen vanlig kompis i den bemärkelsen även om jag försöker att vara det så långt det går. Jag har ett uppdrag och det har jag betalt för. Det som vi gör är i  högsta grad på personens villkor. Jag är inte som en vanlig kompis som kan säga "Nej, jag har inte lust att sitta på en parkbänk och mata fåglarna idag - jag vill åka skridskor istället."

Jag är alltså en betald kompis. Den som jag är kontaktperson åt ska inte lyssna på mina problem utan jag är där för att lyssna på min kontakts problem och för att göra det som den vill göra - inte vad jag vill göra.

När jag är med mina vanliga vänner har vi ett givande och tagande - ibland gör vi sådant jag vill göra och ibland gör vi sådant som mina vänner vill göra. Ibland lyssnar mina vänner på mina problem - ibland lyssnar jag på mina vänners problem. Så fungerar inte kontaktpersonsverksamhet. Jag är där för min kontakts skull. Punkt.

Sedan får man ju ändå en slags nära vänskap när man har känt varandra länge - det kan jag ju inte förneka.

Då livar vi upp en gammal tråd då.

Jag är en ung man på 29 som själv står och väntar
på att få en kontaktperson, någon som vill följa med mig
på aktiviteter eller kanske bara träffas i hemmet.

Det är som du säger att om du är kontaktperson för mig så finns du 
där för mig och lyssnar in mig och mina intressen, du ska vara mitt
stöd, vi går ut och gör nått som jag vill göra, ibland kommer du med
ideér och förhoppningsvis gillar jag dina ideér.

Har själv ett stort intressse för bad och simning,
ibland brukar jag bada med kläderna på, nånting som
man alltid sysslat med själv men skulle gärna ha lite 
stöd där man kan känna en öppenhet i detta intresse.

Idag har jag hemtjänst som stöttar mig i hemmet men
också lite socialt, som att göra mig sällskap till utebad
så jag kan bada utan att vara ensam.

Men det är brist på kontaktpersoner idag,
jag måste få tag på nån jag verkligen fungerar ihop
med, så man kan utveckla en relation som håller några år.

hej jag har tappat min fina kontaktperson och jag vet inte om jag någonsin kommer att få tillbaka hen. hur ska jag kunna få tillbaka hen det var inte hen som tog bort hen det var min mamma  som gjorde det. men allt är bra nu 

Hör den verkligen av sig första gången per telefon?

Det var ingen ordning på detta med kontakt person. Hon jobbade dels som boendestöd och trodde hon skulle va stöd person men det var kontaktperson jag vill ha så ingen ordning. ville komma på torsdag eftermiddag men då jobbar hon ju som boendestöd. är min boendestöd som skulle komma 12.30 kollega. tror jag!!!! kan vara en kompis med till min  crush som vill få ut en på dejt