ni som har fått prematur men redan har barn hemma hur löste ni tiden på neo?
ja som frågan lyder ni som redan hade barn hemma och hamnde på neo hur löste ni det?
vi har en 5½åring och en 1½åring och har fått veta att jag riskerar att få förtidigt(allt från v29) och undrar hur man löser tiden på neo(vi bor 6mil enkel väg från neo/förlossning)
var ni på neo varje dag/bodde ni där isåfall vem tog hand om barnen?
Finns väl oftast en pappa med i bilden så han får väl vara hemma hos dom andra barnen.
Jag var hemma med grabben under tiden som frugan låg kvar på neo med flickan, nu var det ju visserligen inte
mer en 2 veckor det rörde sig om för vår del.
På dagarna gick han på dagis och jag jobbade sen på kvällarna var vi hemma och ibland åkte vi och hälsade på frugan och dottern, vi hade 5.5 mil enkel väg att åka..
Vi låg på
Neo för 3 veckor sedan. Min man fick ta hand om barnen hemma, 4 år och 2,5 år. Dom gick på dagis på dagen, då åkte mannen och besökte oss på sjukhuset ( han fick också ta tillfällig föräldrapenning samtidigt som mig för att vårda bebisen) och vid 3-4 åkte han hem och tog hand om barnen. På helgerna så fick han va hemma och hitta på roliga utflykter med barnen. Han kom med dom typ varannan dag och så tog vi en lång promenad och fikade. Vi hade även lekterapi på sjukhuset där jag och barnen kunde umgås nån timme. Vi hade 3 mil till sjukhuset enkelväg.
Hej!
Jag hade en 5 åring när jag fick min son 13 veckor förtidigt. Först bodde vi i lund på Ronald MacDonald huset och där var syskonen välkomna.
Efter några veckor blev vi förflyttade till kristianstad och där bodde vi i familjerum där hela familjen var välkommen. In på neoavdelningen var det aldrig några problem.
Vi turades om att sitta med bebisen medans den andre föräldern var med 5 åringen. Ofta var 5 åringen med på avdelningen.
Vi var även alltid välkomna på lekterapin en våning upp. Där fanns allt+ lekplats ute på sjukhustaket.
Tyvärr har inte neo på Usö familjerum för familjen utan de har bara "vårdrum/sammrum" tills man ska gå hem men dör får bara föräldrarna bo för att öva på att ta hand om sitt barn och deras behov(syrgas/sond osv)
När våra tvillingar föddes i vecka 30+3 så var våra döttrar 9 månader resp 22 månader. (4 barn inom 2 år)
Det var en riktigt jobbig tid, eftersom jag var kvar på NEO med pojkarna i 3 veckor medans flickorna var hemma med pappan. Dom fick inte ens komma in på vårt rum pga. influensa tiderna. 
Jag fick gå ut till korridorerna på dagarna för att få vara med dom, men det var riktigt tufft, för båda flickorna var/är så mammiga och vi hade aldrig varit ifrån varandra tidigare.
Nu är jag gravid i vecka 29+4 och är jätte orolig att föda för tidigt igen, men jag går hos spec mvc som håller koll på min tapp så jag hoppas att vi slipper föda prematurt igen!
Varför riskerar du att föda för tidigt? Vilken vecka är du på nu?
Önskar dig alla lycka! Kram!
www.mybabydolls.blogg.se
Ja de vet ju inte till 100% varför ja fick förtidigt förra gången(men någon blandning av att det var tvilling grav där ena dog i v11, sen prematura förverkar och sd från v17 och förkortad tapp från v29 och gbs i v30)
Nu hat ja mått kanon till i måndags v26+4 då ja fick blödning och började få onda förverkar. Var inne i onsdags igen pga att de onda ej släppt och de säger då att det liknar mina symptomer med förra grav vid denna tid så ja ska inte räkna med att gå till V40 utan alla dagar som ja går extra är plus... Bara återstår och se om tappen börjat minska på sig nästa vecka då ja är i v 28+5 vid mätningen. Igår kunde ja inte gå mer än 5min innan ja fick kramp värkar...
Hoppas att allting ser fint ut, se till att vila mycket nu! Berätta gärna hir det går sen!
Vi har bara en mil till sjukhuset och turades om att vara där. Morfar hämtade på dagis två dagar i veckan och mormor sov hos oss på helgerna så vi antingen kunde vara tillsammans på sjukhuset eller få sova ikapp lite.
Storasyster (3 år) hälsade på varannan dag ungefär. Min sambo lärde sig att sova känguru genom att bädda sig fast med kuddar på sidorna och ha bebisen innanför tröjan. Då kunde han sitta ett nattkängurupass, medan jag sov hemma med storasyster. På förmiddagen åkte jag till sjukhuset och då fick han sova ikapp lite. Nu är det inte alla som kan dela upp det så här, men var inte rädd för att vara kreativa och be personalen om hjälp.
Vi var konstant utmattade, men visste att det var under en begränsad tid. Sambon var där mer än mig i början innan amningsträningen kom igång, eftersom vi visste att jag skulle vara där mer senare. Jag sa också till att personalen inte fick tjata på mig om pumpningen, för jag tyckte det var viktigare att hinna träffa bebisen och storasyster än att prestera fulla måltider. Pumpade var 4:e timme istället för var 3:e och när amningsträningen kom igång gick det bra att öka produktionen ändå.
När storasyster var på besök fick hon hjälpa till så mycket som möjligt för att känna sig delaktig. Hon tvättade med en tvättlapp vid badning och fick hålla i sondsprutan - under övervakning förstås. Vi var noggranna med hygienen även med henne - hon fick byta kläder mellan dagis och sjukhuset och blev snabbt van att sprita händerna.
Jag passade på att äta och dricka varje gång jag pumpade för att spara tid och för att inte glömma bort att äta. Ibland bara en macka eller banan och några digestivekex, men alltid något. Mycket färdigmat och storkok/matlådor för att slippa laga mat varje dag.
Lycka till!
Vår stora dotter som var 4 år när lillasyster kom bodde tillsammans med en av oss i ett samvårdsrum på Neo och en av oss låg på IVA-sidan med lillasyster. Sedan när lillasyster mådde bättre bodde vi alla tillsammans i samvårdsrummet. Vi bor i Uppsala och här var inte heller samvårdsrummen gjorda för att bo med syskon men vi löste det så ändå för att kunna vara alla tillsammans. Personalen var väldigt tillmötesgående och försökte fixa så att set skulle bli bra för alla. På dagarna var storasyster med oss på lekterapin eller med lillasyster och ibland gjorde hon saker ute med vänner och släkt.
Vi fick vår son i vecka 32+6 och låg på neo i två veckor. Har en äldre son som pappa fick vara hemma med och så fick dom komma lite då och då utom sista veckan då både pappa och storebror var förkylda.
Eftersom att modersmjölk är det absolut bästa för barnet så var det på något vis ett självklart val att det var jag som fick vara på sjukhuset men om inte den aspekten finns med eller om man kan pumpa ur och klarar av det så hade jag rekommenderat att mamman också får vara hemma ibland med de äldre barnen.
Minns att jag själv tyckte att omställningen att komma hem blev rätt jobbig för jag hade vant mig av med min stora son eftersom han var sjuk och vant mig vid den lilla och så kände jag inte igen den äldre varken i storlek eller sätt för små två-åringar utvecklas i en rasande takt. Fast hela den grejen kanske hör till min depression men händer det kanske det är skönt att höra att man inte är ensam om dom känslorna...
Jag ligger på neo nu med mina tvillingar som kom förra fredagen i v. 30+0, har en tjej på 5,5år & en kille på 2,5 sen innan. Vi har löst det som så att pappa sover hemma å sen på eftermiddagen så åker vi hem tillsammans å äter middag å jag stannar tills barnen lagt sig å sen åker jag tillbaka. Det funkar just nu då dom små ligger med dygnet runt övervakning men jag har ingen aning om hur vi ska göra sen då tvillingarna flyttar in i vårat rum =/ bara hoppas att besöksförbudet är borta? Idag har vi iofs bytt plats å jag sover hemma för första gången, bröstpumpen går ju att ta med sig 