LISTA på "vad göra" vid upprepade missfall

Tack för svar, jag börjar bli lite utmattad av  hela situationen att aldrig få behålla en graviditet.
 
Pimpinellan, vet du varför E-vitamin ska vara bra?
Wickan11 vad menar du med starkaste D-vitaminen från hälsokostaffär? Jag äter ett piller nu som ska innehålla många olika vitaminer (bla D) och folsyra, men det finns alltså någon "bättre"?

Bambi2, vad är intralipiddropp för något?
Jag har fått min missfallsutredning på Sophiahemmet, men tycker inte att jag blev väl behandlad där. De gjorde vad de skulle men när väl standardtesterna var klara så ansåg de att de också var klara. Så mitt sista (fjärde) missfall fick jag med trombyl, progestoron  och levaxin. Läkaren på Sophia vill inte ge mig något annat som prednisolon, intralipiddropp eller något annat. Inte heller fick jag något tips på vad jag kan prova själv i form av vitaminer och sådant utan han sa bara att det är bara att bli gravid igen och hoppas på det bästa. Det känns ju sådär. Jag vill höja chansen att få behålla nästa graviditet och om då e- och dvitamin kan hjälpa vore det ju superbra. Jag har en känsla av att mitt immunförsvar är för bra, jag blir aldrig sjuk och har två autoimmuna sjukdomar, psoriasis i hårbotten samt en överkänslighet mot en massa mat och dryck, dock inte utvecklat allergi. Men inte heller detta togs på allvar på Sophia. Så nu känner jag mig lite beredd på att prova nästan lite vad som helst...!

Bambi2, hahaha, jo, ja, jag tycker jag är relativt ung, är 35 och fyller 36 om ett par veckor ... Idag är för övrigt årsdagen för mitt första missfall då vi dagen innan sett hjärtljud och läkaren sa till oss att det var högst osannolikt att vi nu skulle få missfall. Blä.

Nu när jag tar levaxin är värdet 1,7, innan var det på 3,4. Men jag fick alltså sista missfallet när jag redan börjar med levaxin. Hur går det för dig själv? I vilken "fas" i detta är du?

Usch, tack för stöd. Jag trodde inte att jag skulle tycka den dagen var jobbig, men det var den.

Hur kom det sig att du bestämde dig för att försöka bli gravid och hur tog du reda på så mycket? Jag känner att jag har dålig koll på det mesta. Jag känner inte till alla eventuella fel jag kan ha, jag förlitade mig på att Sophiahemmet, som ju ändå är känt i hela Sverige, skulle göra sitt bästa. Och kanske till och med engagaera sig lite i mig som person. Men det blev verkligen tvärtom. Vem har du vänt dig till för att få göra alla dessa provtagningar du har gjort? Jag började äta levaxin när jag redan var gravid, om jag minns rätt. Och då låg jag på 3,4 vilket ju är inom det normala men ändå för högt om man vill bli gravid. Jag har en känsla av att det i mitt fall är ett problem både att jag kanske har något immunologiskt knas samt att jag verkar vara överfertil, vi blir gravida så fort vi går in för det, så att säga. Det låter ju bra, men det resulterar ju i missfall hela tiden. Jag lever i ett fast förhållande. Min fästman har en liten son sedan tidigare vars biologiska mamma dog när pojken bara var ett halvår. Han kallar mig mamma nu och det är fantastiskt. Jag är så glad för honom och samtidigt kan jag inte låta bli att drömma om ett biologiskt barn också.

För övrigt vill jag bara säga att jag tycker du är skitbra och stark som tar tag i detta själv, att du försöker få barn fast du inte har något förhållande. Mer efterlängtat barn än det du säkert kommer att få får man leta efter!  

Klart jag vill höra din historia, vi är ju alla i det här eländiga forumet av samma anledning även om vi har olika historier ! Och du kan visst hitta en far till ditt barn/dina barn, jag är mamma till min sambos son även om det inte är biologiskt då hans biologiska mamma dog när han var bebis. Så jag tycker du gör helt rätt i att skaffa barnet först och hitta rätt man sedan! Det är alltför många, tror jag, som börjar känna att tiden blir knapp och hugger tag i första bästa för att få barn. Det är ju kanske inte så lyckat alla gånger...
 Kände du att din kompis inte var engagerad, var det därför du beslutade att gå vidare utan honom? Jag har en nära vän som är bög och vi sa alltid att vi skulle skaffa barn ihop om jag inte träffade rätt man innan 35. Det är lite därför jag är nyfiken på varför du valde bort det alternativet. Spontant känner jag att det skulle vara skönt att veta vem den biologiska fadern är. Fast det är inte alls avgörande. Klart du INTE ska ge upp, med IVF har de kommit långt, det kommer säkert gå vägen. Jag vet att mina odds också blir sämre och sämre efter varje missfall. MEN VI SKA INTE GE UPP!

Jag har hittat en läkare via den här sidan som jag nu tagit kontakt med och som tydligen är autentiskt intresserad av gruppen kvinnor som får missfall hela tiden. Bara det är stor skillnad, på Sophia ser man det bara som ett misslyckande och vill hellre hålla på med IVF. Det är i alla fall min, och min partners, känsla, att det är resultatet som räknas. Så jag vill inte tillbaka till någon annan läkare där, jag har inget förtroende kvar för dem. Men den här läkaren i Borås hoppas jag nu på! Vi har redan bokat ett möte med honom i slutet av december och jag har skickat min journal från Sophia, så vi får se vad han säger.

Jag har också hört om den artikeln om överfertilitet och det låter troligt att jag hör till den gruppen. Än så länge har jag blivit gravid på första försöket varenda gång (förutom första som inte var meningen alls) så nog är jag fertil, men kanske lite väl mycket... Jag ska läsa på hemsidan du skickade, tack! Jag har tittat lite i Aten-tråden, det känns som att det kommer att vara min sista utväg. Just nu har jag fortfarande hopp om en enklare lösning, alltså min akupunktur samt läkaren i Borås. Funkar inte något av dessa så kommer jag kanske ta till mig Aten-informationen på allvar.

Välkomna både annaa83 och che71, klart ni ska vara med! Bambi2, jag har mailat!

annaa, för det första beklagar jag dina båda missfall. Det är inte alls säkert att det kommer att hända igen, två missfall är vanligt, tre på rad är dock inte så vanligt. Hur kom det sig att du tog rosenrot för att din menscykel var lång och knepig? Hur hjälpte den, förkortades cykeln? Är det något man köper på hälsokostaffären? Och vad är bdg? Jag har inte skrivit i så många trådar så jag är verkligen ingen klippa på att förstå förkortningar .  Tsh tror jag helst ska ligga lite lägre, även om det är ett ok värde. Jag hade 3,4 och fick levaxin och är nu nere på 1,7. T4 som du nämner vet jag inte vad det är? Hur mätte du din d-vitamin? Vad ska värdet ligga på där? Jag tar ett piller om dagen som ska vara allt-i-ett, både folsyra och vitaminer, jag ska kolla upp vad den heter och återkomma. Men det är helt receptfritt från Apoteket.
che71, Ge inte upp! Förutom fragmin när du väl är gravid, tar du något mer? Har du provat akupunktur? Jag gör det nu, vet ej om jag tror på det, men man kan ju försöka! Jag har sett någonstans att de i Falun gör provrörsbefruktningar med ägg som de låter vara utanför kroppen liiiite längre än på andra ställen för att bättre kunna se om det är livsdugligt, men jag vet inte om det stämmer. Kanske värt att kolla upp?  

annaa, aha, så rosenrot kan hjälpa till i menscykeln, det visste inte jag! Men man kanske borde ta det även när man är gravid, eller finns det några läskiga risker då? Jag har inte provat rosenrot men det kanske kan vara något. Jag har en nära vän som är sjuksyrra som rekommenderade det också. Vad ska bidrottninggele vara bra för? Det låter inte så gott . Men du, gravid-vitamin som du nämner, ska du ta det även innan du är gravid igen?
Jag har mina fyra missfall i bagaget och inget biologiskt barn sedan tidigare. Däremot är jag mamma till en underbar pöjk (till min sambo) vars biologiska mamma dog när han bara var 6 månader. Och det är underbart, när han säger jag älskar dig mamma så inser jag hur lyckligt lottad jag ändå är.

Che, det är verkligen hemskt med dina missfall, jag tycker verkligen synd om dig och kan bara säga att jag vet hur det känns! Vad gäller akupunkturen så tror jag att det ska vara en viss typ som hjälper mot missfall, men du kan väl höra med akupunktören som du har, hon/han kanske har koll? Försök att inte låta livet bli en lång väntan, livet är faktiskt här och nu också. Jag fick upp ögonen för det för några veckor sedan när min älskade sambo fick en cancerdiagnos, förvisso en "enklare" typ, men det fick mig verkligen att tänka på vad som är viktigast i livet. Jag är säker på att du har flera guldägg kvar !
 

che71, jag kom in tidigt i hans liv, han hade inte ens fyllt två och nu ska han fylla fyra om ett par månader. Så fast det är lite svårt att förstå begreppen så är han medveten om att han har två mammor. Och det tycker han är helt naturligt, jag tror inte han minns tiden innan mig.
Jag tror säkert inte att det är för sent för dig att få barn, vi ska bara vara tillräckligt envisa och inte ge upp. Det är härligt att du kan njuta under tiden du väntar, det är viktigt, tror jag.
Ja, det är fruktansvärt med min sambo, läkaren säger att det är en "enkel" variant som sällan sprider sig så jag försöker hålla kvar vid den informationen.
Mysigt att du säger att du har världen bästa sambo! Det har jag också !   

N1987, grattis, det låter underbart, en liten kille i januari! Tack för stöd, jag behöver det, känner mig väldigt trött... Jag har nu börjat med rosenrot och extra D-vitamin också, det kan ju inte skada... Använde du progestoron från att du fick reda på att du var gravid eller tidigare, typ vid ägglossning när ni skulle försöka bli gravida? Albyl är väl likvärdigt trombyl? Trombyl har jag utskrivet. VIlken akupunktör var du hos, är det i Stockholm? Den jag går till säger att jag bara får gå hos henne tills jag blir gravid, inte sedan när jag väl är gravid. Jag tycker det är konstigt, mitt problem är ju inte att bli gravid, det blir jag nästan så fort jag vill!