När går "lilla tonåren" över?

Ingen mer än jag som har ett trotsigt barn??

Min 5 år och 7 månader verkar ha förlorat förståndet senaste veckorna. Han är dum, dryg, otrevlig och kaxig så jag vill vrida den lilla nacken två varv. "Tror du jag bryyyyr mig" är favorit uttrycket och idag tog han priset när han varit otrevlig och jag pedagogiskt försökte tala om att mammor också kan bli ledsna, då hånade ungjäveln mig genom att typ låtsasgråta buhuhu, mamma är leeeedsen... Haha. Hoppas det går över fort.

Jag kan ta mycket, bortse från vissa saker och välja mina strider men när det handlar om att slåss så är det absolut totalförbudet. Frågan är bara hur man får honom att sluta när han vevar om och om igen. Att fysiskt lyfta bort honom från situationen funkar ju men sedan vägrar han ju att säga förlåt....

Min sa insiktsfullt med en djup suck i helgen: mamma, 5 år är en besvärlig ålder...

Tror det beror helt och hållet på barnet. Ingen av mina har varit i någon sorts trotsålder som jag kan komma ihåg, inte ens nu när dom är i dom riktiga tonåren.

Ingen ide att tvinga fram ett förlåt som inte är förankrat tror jag. Gäller ju att få dem att förstå varför man inte ska slåss och förmåga att sätta sig in i den slagnas känslor.

ojoj. jag har samma problem här. vet inte vad jag ska ta mig till. Min son säger konsekvent nej till att äta, borsta tänderna, ta på sig kläder, packa undan. en ber jag honom igen och till slut skriker han åt mig. Han sträcker ut tungan, säger fula saker och skrattar sen åt det....som förbytt! han vet mycket väl vad som är ok beteende och inte, men testar mitt tålamod jämt och ständigt och jag blir förbannad och less och allting. vet faktiskt inte hur man ska bete sig. känns bara som ett misslyckande med hel uppfostrríngsbiten, att min son beter sig hur som helst....

Nu 2 månader senare är problemet som bortblåst Min goding är tillbaka.

Det här är precis där vi går igenom nu med 6 åriga dottern. Vissa bråk slutar t.om. att jag själv börjar gråta! Det är så jobbigt. Fasar för de riktiga tonåren.

Känns som att allt är en kamp och allt hon vill göra är att kolla på tv eller spela iPad. Vilket jag inte accepterar!

Är där vi oxå .....vet snart inte vad jag ska göra. Hon blir 6 i dec. Retar mej och pappan till vansinne varje dag. Lika snäll och duktig som hon kan vara lika jobbig och uppkäftig kan hon vara. Vad ska man göra? Å så dessa problem med att sova. För att sova i sitt rum är omöjligt..... tack och lov att vi bara har ett barn.....

Jag har samma situation, min äldsta son är 5,5 år nu och har varit ett litet monster typ 70% av tiden sen han fyllde 5. Det är så tufft ibland att jag bara bryter ihop och gråter. Han slår mig, sparkar mig, är otroligt elak verbalt och bara allmänt sur, otrevlig och hemsk????Sen är han 30% av tiden jättegullig, klok, humoristisk, snäll, empatisk och nyfiken på livet.. Men det har blivit så illa att jag upplever att vår relation tar stor skada av det här jobbiga och jag vet ärligt talat inte var eller hur jag ska få stöd, bvc säger bara att allt är normalt ????