septemberbarn 2014

Kul att några vill skriva här :) Kan ni inte berätta lite om förlossningen och första tiden? Min unge envisas med att vara kvar i magen så har inte fått uppleva det själv än :P

Nu kan jag äntligen skriva här för fick vår son den 27/9 :D Nu har vi varit hemma några dagar och samlat ihop alla tankar kring allt som hänt :)
Vaknade på fredags morgonen runt  av att smärta i nedre delen av magen. Har ju länge undrat hur man ska kunna veta när det är igång och alla har bara sagt "Det märker du". Och ja, det märkte jag! Värkarna kommer allt med mellan 7-20 min emellan och ökar uder dagen. På kvällen kommer det alltid minst en på 10 min och jag ger upp sovandet eftersom jag måste andas ordentligt när värkarna kommer. När jag går upp för att sätta mig i duschen istället börjar jag tokblöda och golvet blir rött under mig. Vi ringer till förlossingen och de vill att vi kommer in direkt och vi är där vid midnatt. Har minst 2 värkar på 10 min och jag är öppen 3 cm och fortsätter blöda. Blir flyttad till ett förlossningsrum och runt 5 på morgonen får jag en epedral. Var ju inte så possitiv till det men där och då kändes det nödvändigt då jag inte klarade av lustgasen. Tyvärr tog den bara på ena sidan så fick ingen sömn men det var lättare att hantera smärtan. Vid nästa kontroll var jag öppen 7 cm och fick sitta och skumpa på en pelatesboll och här började hjärnan bli riktigt trött och jag sjunger Astrid Lindgren visor för full hals för att hålla rytmmen vid värkarna. Haha. Har ingen tidsuppfattning men var öppen 9 cm med bara en kant kvar. Dom tog hinorna klockan 12 och här ändrades ju spelreglerna helt! Fy i helvete! Det var hemskt att inte få krysta och det blev inte lättare när jag stod å knä med benen brett isär för att ungen inte ville glida ner ordentligt. Så fick jag lägga mig i "gynstolställning" och en läkare kallades in för att hjärtljuden försvann. Blir livrädd och tappar konsentrationen helt. När barnmorsan helt plötsligt säger att jag ska ta i allt vad jag har är jag så slut och rädslan börjar ta överhand. Efter några krystningar säger läkaren att hjärtljuden är för låga och barnmorskan säger bestämt åt mig att nu måste ungen ut. Här försvinner jag helt i panik och klarar inte av någonting. Alla "skriker" på mig att samla mig och på något meraklvis lyckas jag ta mig samman och krysta ut ungen! Det var så sjukt jäkla underbart när jag kände att axlarna gled ut och när jag får upp ögonen så ser jag en lite blå bebis komma upp på min mage, 14:54. Navelsträngen var över axen på honom så den blev klämd och det var därför hjärtljuden försvann.

Det var så sjukt obehagligt att tappa fattningen så som jag gjorde men nu några dagar senare är jag galet stolt över att jag klarade det! Skulle dock aldrig överlevt utan min sambo som stod vid min sida och bara var bäst! Krystade i 30 min och fick bara någon hudbristning. Amningen kom igång direkt och har så sjukt mycket mjölk. Haha. BB-tiden var bra och vi åkte hem efter två nätter :)

Grattis fialotta :) Var så för mig med att på bb var det mest ryggbedövningsstivket som gjorde ont.

Gillade inte heller lustgasen och det var nog därför edan blev mer aktuell för att få någon vila i allt. Även fast den tog snett så blev det lite andrum :)

Dom sa till mig på bb att det var okej att amma även fast man fick mjölkstockning. Här skulle man ringa vårdcentralen om man misstänkte det. Köpte en pump idag och guuud vilken lättnad i brösten!

Nu har bm från bvc varit här för 6 dagars kontroll och han hade gått upp nästan 200 gram sen vi kom hem i måndags :O Skönt att få kvitto på att amningen funkar så bra som det känns och att vikten inte påverkas av att han kräks hela tiden!

Inatt sov vår plutt första natten i sin egna säng. Han verkade tycka det var skönt att slippa mamma och pappa ett tag ;) Var mest vi som tyckte det var jobbigt att inte bara kunna lägga en hand på magen och känna att han andas.

Hur sover era små? :)

Har nästan dåligt samvete över hur bra jag mår! Har en väldigt nöjd bebis som vill amma 3 gånger per natt och sover snällt där emellan. Ställer larm var 4 timme men han vaknar oftast efter 2-3 av sig själv och vill ha mat. Vi går promenader varje dag med vagnen och han är nästan bara missnöjd på skötbordet, men hur kul kan det vara att ligga där liksom ;) Sen är han väldigt kräkig så tvättmaskinen går varm, men vi hinner med att både laga mat, äta, städa och sova :) Över förväntan än sålänge!

Min sambo kommer också vara hemma ett tag framöver då han inte tog ut någon semester nu i sommar :) Fast jag sköter nätterna rätt bra själv för han är mer "känslig" för sömnbrist än vad jag är ;) Men små saket som när man behöver en extra handduk eller kudde när man redan satt sig till rätta, och matlagningen är det väldigt skönt att vara två på. Men det rer sig nog!

Mjölken klarar sig i 3 dygn i kylskåp och 1 dygn i rumsteperatur och ska inte värmas i miccron! "varmbada" mjölken varm istället.