Vår tjej är rätt morgonpigg hon också. Mellan 05 och 07 vaknar hon. Hon somnar för natten ca. 22. Sen vaknar hon minst 3-4 ggr under natten och vill äta. Det innebär att jag aldrig sover mer än 3 timmar i sträck. Så har det alltid varit. I perioder ännu "värre". Hon äter ingen mat än. Tror det skulle bli lite bättre om hon fick nåt stadigare att sova på. Men hon vägrar.
Min lilla blev 6 månader i söndags, hon äter lite matpure till lunch och gröt med fruktpure vid sju tiden på kvällen. Den senaste veckan har hon börjat sova lite bättre på nätterna. Hoppas bara att det håller i sig. Hon har ammat sig till sömns, jag har kunnat lägga henne i spjälsängen och sen har hon sovit där till någon gång runt fem på morgonen. Skönt att få sova själv i sängen och flera timmar i sträck.
En liten fråga, tappar nu också enormt mycket hår? Jag tappar massor! Visst jag har ganska mycket hår men det bara dräller av mig. Hur är det för er?
Vilken natt vi haft! Först så vägrade bebisen sova igår eftermiddag, sov en liten stund runt 13 bara. Sen var hon vaken till strax efter 20. Inte ledsen eller så utan full rulle och glad hela tiden. Hon somnade strax efter 20, vaknade till strax innan 21 och ville äta mer. Hon var så trött vid 20 så hon hade inte ens ro att amma ordentligt. Sen vaknade hon 23.30, 02, 03, 04.30 (då ville hon inte äta men kinkade, grät och bökade i 20 min), 05.30 (då åt hon men sen kinkade, grät oxh bökade hon i 30 min efter) och vid 07 var det morgon. Funderar på om det är fler tänder på gång för hon knölar in snuttefilten i munnen och tuggar på den. Jaja, det visar sig.
Ni med barn som vaknar mkt på natten, sover de mkt på dan?
Jag är väldigt noga med att min son inte sover för mkt på dan. Ibland är han vaken mellan 8-11.30, sover sen 11.30-15, är sen vaken 15-20. Det är perfekt och "vårt mål".
Blir det att vi åker mkt bil så somnar han ofta fler korta gånger under dagen. Då är jag noga med att han inte sover så mycket från kl 16. Det har hjälpt oss med nattsömnen.
Min sover ca 14h per dygn. Låter som din kille sover lite lite bebislängtan. Sen är ju alla olika och så ändrar de sig hela tiden;)
Ibland är det bara att härda ut och tänka på hur mycket de kommer att sova när de är tonåringar;)
Nu är min äldsta 16 år om en månad och hon är fortfarande morgonpigg! Inte vill hon sova på morgonen, hon är den som oftast är uppe först (tillsammans med morgonpigga 9-åringen). Även helger är hon oftast vaken vid 06-06.30. Så där fick jag tji! 13-åriga lillasyster verkar dock bli en morgontrött tonåring så där kan jag få min hämnd 
Sitter era barn än? Min dotter är 7 månader och en vecka och sitter ok, men tippar ganska ofta bakåt eller åt sidan. Hon har inte riktigt fattat än. Kräla/åla gör hon absolut inte, vill helst inte ligga på mage alls så jag vet inte hur det blir med det.
min son sover bara i min famn på dagen. Eller i en vagn som rullar. Och bredvid mig på natten.
Fast det stör mig inte så mycket. Det passar mig bra. Han har ju ingen napp heller.
Det som stör mig är att han inte kan tutta när det är lite högljudd. Han bara slutar och tittar varifrån ljudet kommer, vrider sig och om jag försöker att fortsätta amma - då skriker han, får nästan panik.Det ska FORTFARANDE vara tyst och mörkt när jag ammar, annars vill han inte
Insåg för nån vecka sen att min dotter är i separationsfasen. Tänkt att jag ska vara så seg på att fatta sånt!! ingen av mina andra barn har varit nämnvärt påverkade av de olika faserna, men den här lilla tjejen blir väldigt påverkad. Och just separationsfasen, som ska vara den jobbigaste under första året, är väldigt jobbig för henne. Väldigt mammig, även fast pappa och syskonen går bra. Men inga andra, inte ens mormor och farmor. Sover väldigt dåligt och är oerhört svår att få att somna. Det sägs att fasen går över fortare om man ger barnet mycket närhet och ger efter för vad barnet vill, att vara nära och i famnen.
Jag har fortfarande en bebis som inte äter mat. Hon helammas ännu. Det börjar bli lite frustrerande men jag känner mig ändå rätt lugn, hon äter när hon känner sig redo. I dagsläget så gillar hon smörgåsrån, majskrokar och jordgubbar (som hon fått suga på bara). Banan kan gå ner lite (max 1 msk) och gurka är gott att suga på. Det går lite bättre med maten om jag ger henne bitar. Hon gillar att suga på kokta morotsstavar 
Välling verkar hon inte tycka är så otäckt men hon dricker lite bara och sen leker hon mest med pipmuggen. Det verkar som att hon inte ser det vi ger henne som mat, som något som hon ska äta för att bli mätt av.
Hur har ni det med omgivningens åsikter ang. hur ni hör med bebisen?
Jag måste säga att jag har varit förskonad från andras åsikter så här långt. Mycket har det nog att göra med att det är fjärde barnet, det var värre med första och även lite med andra. Men så var jag till jobbet i förra veckan. Jobbar på förskola och en av mina kollegor blev nästan förskräckt när hon fattade att vi inte lämnat bort Tilde nånting än. En annan kollega försökte flirta in sig hos Tilde och ville hålla henne men Tilde blev ju livrädd (separationsfasen igen) och började gråta. Resten av mina kollegor blängde hon bara på. Hon skrattade till lite efter en stund men mer var det inte. Det var då vi kom att prata om att lämna barnet hos barnvakt. Vi har inte gjort det med Tilde. Dels för att vi inte haft behovet. Men även för att hon fortfarande helammas. Hade hon ätit mer mat kanske det varit annorlunda. En annan orsak är också att hon ända sedan 6 månader blivit avståndstagande mot främlingar, det gäller även mormor och farmor. Nu är det extremt och det tar ett tag innan hon tinar upp när de är på besök men de får absolut inte hålla i henne. Min kollega ojade sig dock över att det kommer bli hemskt på inskolningen när vi aldrig lämnat bort henne till barnvakt. Det var lika bra att börja vänja henne nu så skulle det gå enklare på inskolningen sen. Tur jag är en sån som inte tar åt mig och känner mig lugn i hur vi gör med vår bebis!
tur för dig att du inte tar åt dig, jag själv blir väldigt arg när någon har åsikter om mitt föräldrarskap. Det är nästan som nån instinkt som kickar igång, jag blir VÄLDIGT taggig . Mannen är lugnare, han försöker få mig att förstå att de menar ju säkert väl, och man behöver inte bli så arg bara för att de har en annan åsikt, de kanske läste inte på om detta, osv.
När det gäller folk som lägger sig i så håller jag och sambon på att kräkas (!) på min mor och hennes man. De har åsikter om precis ALLT. Det är första barnbarnet för min mamma så hon är upp över öronen förälskad (läs besatt) i sonen.
De anser/gör följande:
1. De kommer på besök VARJE söndag. Är vi inte hemma då så kommer de på måndagen efter.
2. De anser att det är helt gaaaalet att vi samsover (ngt min far håller med om). "Sonen blir bortskämd och bör sova i egen säng i eget rum" (eh)..
3. Är sonen trött så ska man hålla honom vaken för att han ska sova hela nätterna (han vaknar vanligtvis 2-3ggr/natt för att ammas/snutta).
4. "Va?! Ska han äta nu igen?? Han blir ju bara bortskämd!" (Han har alltid varit en småsnuttare, ätit ett par minuter och sedan sovit/tittat på annat/busat en stund innan han vill äta lite till)
5. "Mamma säger hela tiden att du är trött när vi kommer på besök, men det är du ju inte aaaaalls det så som du busar" (Nää då, ögonen går bara i kors på ungen och han blir helt överstimulerad när han är trött).
6. Mammas man ska ALLTID pilla på honom när han sover, försöker trycka upp saker i ansiktet på honom för att han ska "smaka" - senaste gången var det en glass.
7. Mamma ska ALLTID komma och pilla på honom när han t.ex. ammas. Är han ledsen så ska hon ALLTID ta honom och trösta.
Tror det var det var allt.. Det jag kommer på nu i alla fall. Och ja, vi har pratat med dem. Fräst åt dem. Blivit arga på dem. Men det går in i ena örat och ut lika fort igen.
*suck*
replica, vilken sött pojke!
visst är det härligt att de få nu vara ute i det gröna, kan inte ens föreställa mig så fantastiskt det måste kännas för bebisar!
förlåt, men skrattade en hel del när jag läste om din mamma och hennes man. förstår dock att det inte är roligt för er.
ibland tycker jag att det är tur att min mamma bor i ett annat land.
tror nog att jag inte skulle skrattat åt hennes goda råd om hon bodde nära oss... Hon är en väldigt dominant dam, så det skulle bli många hetsiga bråk...
mina favorita råd från min mamma:
- du måste linda bebisens ben hårt, så att benen inte blir krokiga. jag lindade dig hårt och se vilka raka ben du har!
- en nyfödd bebis ska sova ensam i sin säng, och inte äta på natten. jag lärde dig att sova själv hela natten, utan att vakna, redan när du var en vecka!
- se till att sonen har skeden i sin HÖGRA hand, annars blir han forsummad som din dotter som blivit vänsterhänt, bara för att du struntade i att lära henne när hon var liten.
- (när jag berättar att sonen har lärt sig nåt nytt motoriskt): det är för tidigt för honom! låt inte honom göra det!
hon är en person med universitetsutbildning, hon fortfarande läser en bok om dagen (mest deckade dock, ska kanske skicka böcker om barn till henne)
när jag försöker att förklara och resonera, säger hon bara: "det är lönlöst att prata med dig"