septemberbarn 2014

Har ni köpt bilstol 2?

Vad blev det?

Vår son var planerad till September men föddes i slutet av augusti-men jag hakar på ändå.

Undrar hur ni mammor har mått efter förlossning. Jag haft så kämpigt fysiskt (ischias o brännsmärtor i låren + ont i ryggen o foglossning) men börjar komma på rätt köl tror jag. Ngn mer som haft en tuff postpartumtid?

vår bvc-sköterska har erbjudit oss att ta mässlingsvaccinet nu (snart), istället för vid 1,5 år, pga att vi ska resa på sommaren.

det är inget mässlingsuttbrott i Ryssland, men vi ska flyga genom Amsterdam.

jag tackade ja med tungt hjärta: har läst för mycket om det där mässlingsvaccinet, att om barn (särskillt under ett år) vaccineras, då kan de bli plötsligt autistiska

antar att det handlar om att hjärnan blir inflammerad eller nåt sånt... de allra flesta klarar av det, och om någon blir sjuk - då förnekar vården att vaccinet har orsakat detta

och tänker också på att han ska även få tbc-vaccin snart... så många tunga vacciner på så kort period... det sliter ju på immunförsvaret....

mannen tycker att det är bara toppen med vaccinationer  . han är väldigt okritisk till allt som rekommenderas av myndigheter.

ska någon mer här ta mässlingsvaccinet snart?

Hur går det för er? Det går väl rätt bra här hos oss. Tycker bara det är så jobbigt med maten just nu. Jag vet att barn måste få kladda och leka men det blir så kladdigt! Hon vill ha en egen sked dottern, men mest bara viftar hon med den så maten flyger. Eller plockar bort maten från den med fingrarna och stoppar in en tom sked i munnen. Funkar att mata henne en liten stund men sedan så kniper hon ihop munnen. Tycker att hon äter lite mindre nu även om det säkert inte är någon fara, barn här i väst svälter väl knappast. Hon älskar "klämmisar" och vill gärna klämma själv. Då händer det också att det flyger iväg. 

Sömnen är rätt ok. Hon vill dock inte somna utan sparkar med benen och viftar med armarna i typ en halvtimme tills hon somnar. Man ser ju att hon är trött och vet att om hon bara slappnade av och blundade så skulle hon somna. På dagarna går det lite bättre, speciellt om man sjunger för då slappnar hon av.

Här är nätterna också fortfarande kaos efter kl23. Men nattningarna går relativt smidigt och tar oftast inte mer än tio minuter. Vi håller på och introducerar välling nu. Mest för att slippa gröten på kvällen eftersom det liksom blir ett mål för mycket med både middag, gröt och sen ersättning vid läggdags. Vi tänker försöka sluta med nattmatningen snart men när ska man ens orka det?

I övrigt har jag ett supercharmig bebis. Och han vet om det! Busig också så klart. Jag tycker att han har förändrats så otroligt mycket den senaste månaden. Han har liksom blivit mycket mer medveten och kommunikativ. Underbart! Han kryper sen någon månad tillbaka och har nu börjat dra sig upp och gå mot möbler, jag får ju en smärre hjärnblödning en gång i timmen.

Han har gått från att vara nöjd med puréer till att bara vilja äta bitar. Dock inte puréer med bitar. Det är verkligen en utmaning att komma på lunch och middag till honom så att det inte bara blir typ kokt potatis. Förslag mottages tacksamt :) Nu tycker dessutom vår bvc-sköterska att vi ska sluta ge ersättning på dagarna när han ska sova och ge mellanmål istället. Känns som att man inte kommer göra annat än laga mat och mata bebis...

Ni som har flera barn, är det vanligt att de är stökiga på nätterna runt den här tiden? När brukar det avta? Saknar att sova, hehe.

Här går det bra med :)

Lilleman upptäckte att man kan vända sig från rygg till mage häromkvällen, så nu är kvällsnattningarna kaotiska. Är ju bra mycket roligare att hålla på att snurra, vända, sparka, skratta och stimma än att sova - trots att man är trött

Somnar dock oftast mellan 20-22, sover sedan till ca 5-7.00 med 1-3 nattmål (ammas)..

Har gått från att enbart äta bitar till att numera bara bli matad, små bitar av bröd går bra för att träna pincettgreppet.. Är dock väldigt kinkig med maten, uppe i ca 2-3msk gröt på morgonen och 2-3msk lunch med frukt till bägge målen.. Har fortfarande problem med bajseriet, blivit ordinerade lactulos dagligen och resulax vid behov.. Hoppas det blir bättre!

Kryper inte än, men ställer sig på alla fyra och gungar, ålar bakåt (ofrivilligt) och snurrar på stället..

linnea, tack för svaret!

vi har precis haft en hemsk bilresa.

det är så illa att bebisen vägrar att somna i bilen

jag har aldrig upplevt det med dottern, hon sov max 5 min efter bilens avfärd.

vi åker bil ganska sällan: använder kollektivtrafik, går med vagnen eller cyklar.

åker bara ill svärföräldrarna.

runt jul var bebisen vaken 1 timme av resans 2 timmar, både dit och tillbaka.

runt påsk var bebisen vaken hela resan tillbaka, gallskrek i två timmar, trots många stopp med amning osv.

idag var bebisen vaken i en timme, men jag har kommit på ett knep: ammade honom när han satt i bilstolen.för det finns väl inget lag som säger att man måste vara fastspänd i baksätet?

jag bara lutade mig fram och ammade, så sonen somnade till slut.

min 5åring var förskräckt, svärfar sur och mannen sa att det inte var en bra idé.

men vad ska man göra!!!??? det är ju värsta tortyren, en bebis som galskriker i två timmar. tortyr för både bebisen och alla andra i bilen. 

somnar era bebisar i bilen? vi har tom försökt med nappar (inte för första gången heller), men har bara biter i dem.

oj, jag hade ingen aning!

jag har frågat att visst finns det ingen lag på att sitta fastspänd i baksätet, och de sa inget. de kanske hörde inte för att bebisen skrek?

sjäv har jag inget körkort, så jag vet ju inte. trodde det var bara för säkerhets skull.

i ryssland finnd det inget lag på det  alla fall. jag visste inte ens att det kan finnas bälte i baksätet tills jag kom till sverige för 7 år sedan. man kan inte ens hitta bälterna i bilar på baksätet i ryssland: de är instoppade bakom sitsen för att ingen behöver dem ändå

vi får nog ta tåget nästa gång, i alla fall jag med bebisen, så jag kan ha honom i knät, amma vid behov osv.

Här verkar det som att seperationsfasen har nåt sin kulmen. Jag bär och bär och bär och bebisen är arg och gnällig och sover knappt nåt alls på nätterna trots att han ligger klistrad mot mig. Och vägrar äta..

När jag googlar verkar den här fasen hålla på allt från två veckor till två ÅR. Vad har ni för erfarenheter? Bärandet är ok, jag har accepterat att inget blir gjort här hemma. Men sömnen, jag går under snart.