Inlägg från: linnéa001 |Visa alla inlägg
  • linnéa001

    septemberbarn 2014

    Min dotter sover i sitt babynest mellan oss på nätterna. Nätterna är helt underbara nu. Hon somnar mellan 23 och midnatt ungefär, sover 4-5 timmar, vaknar och äter i ca 20 min, somnar om och sover ytterligare 3-4 timmar innan hon vaknar och vill ha mat igen. Sedan är det dock inte kul.

    I flera dagar har hon ammat/snuttat hela dagarna! Jag har konstant ont i brösten och får snart sår på rumpan eftersom jag sitter i soffan hela dagarna. Ibland går vi ut, men jämt vaknar hon och är hungrig (tror jag) vilket innebär att jag inte vågar gå så långt. Det värsta är ju att jag inte vet om hon får i sig tillräckligt med mat eftersom hon vill ha bröstet hela tiden. Hon somnar lätt vid bröstet, men vaknar antingen man tar ut det ur munnen på henne eller när man lägger ner henne. Oftast sover hon dock några minuter i sitt babynest innan hon vaknar. Jag bara längtar efter att kunna sluta amma! Ska verkligen börja med smakisar vid 4 månader och se till att hon börjar äta riktigt vid 6 månader. Jag hatar att amma.

  • linnéa001
    Bebislängt skrev 2014-10-06 16:05:35 följande:

    Vi har varit hemma själva utan pappa första dagen idag. Det har gått hur bra som helst. :)

    Jag tycker nästan att han har sovit lite för mycket idag, vilket inte bådar gott för i natt. Han har börjat vara vaken nu mellan elva och två på nätterna vilket är lite jobbigt. Kan man ens göra nåt åt sånt så här tidigt? Sen sover han i och för sig till fem, sex.


    Jag har läst att det inte går att påverka dygnsrytmen för så små barn, de sover när de behöver. För min flicka var det likadant ett tag, vaken ett par timmar på nätterna, men plötsligt så vände det. Nu har hon bara en matpaus per natt som tar ca 20 minuter. Så totalt sover hon ca åtta timmar med denna matpaus. Förhoppningsvis vänder det för din kille också. Fast du kan ju alltid testa att tex vagga honom till söms eller så.
  • linnéa001

    Hur gör man med ersättning om man ska bort? Kan man värma den hemma och hälla i en termos och ta med? Tänker på om man är ute och inte har tillgång till micro.

    Jag har gett min dotter 60 ml ersättning idag för jag är så galet trött på att amma henne hela dagarna och hon somnade bra nu på eftermiddagen. Känns som det ultimata är att blanda amning och ersättning. Är det någon annan som gör det? Har ni i så fall en vanlig nappflaska eller en Calma ("matningnapp till för barn som matas med bröstmjölk eftersom de kan suga, svälja och andas på samma sätt som de har lärt sig vid bröstet")? På amningshjälpen rekommenderade de den vid pumpning.

  • linnéa001
    misa85 skrev 2014-10-06 20:13:12 följande:

    Undvik att blanda ersättningen hemma. Ta hellre med vatten i en termos och köp vällingdoserare, det bildas snabbt bakterier annars.

    Med tvillingarna hade jag hårda aventflaskor som jag tömde kokande vatten i och sen var vattnet drickfärdigt efter ca 2-3 timmar så då blandade jag i pulvret då :)

    Men funkar ju lika bra med termos och kanske en flaska kallvatten så du kan blanda ihop utifall set är för varmt vatten. Har man tillgång till vatten kan man ju annars kyla flaskan under kranen om vattnet är för varmt :)


    Fast jag kör i nuläget (började igår) med färdig ersättning, sådana man köper i 200 ml-förpackningar så det är ju inget blandande för mig. Jag funderar på hur man ska göra om man tar en långpromenad och det är för kallt för att sätta sig och amma och man inte har möjlighet att värma vatten eller färdig ersättning. Funderade då på om man kan micra den färdiga ersättningen hemma och bara hälla över den i en termos. Kan det bildas bakterier då också?
    Bebislängt skrev 2014-10-06 17:23:47 följande:
    Jag delammar. Vi har drickfärdig ersättning i skötväskan och den ger vi rumstempererad när vi är borta. Har med en extra nappflaska så man kan hälla över det man ska spara. Vi har MAM anti colic flaskor men vi hade börjat med ersättning innan amningen kom igång pga kom igång så sent.
    Har man drickfärdig ersättning med sig lär den väl bli för kall om man är ute länge. Fast att hälla över rumstempererad i en termos funkar kanske också, eller vad tror ni?
  • linnéa001

    Min dotter hade också problem med att hitta greppet, speciellt när brösten var spända. Jag tar tag i bröstet underifrån med tummen på ovansidan och trycker ihop det lite, då är blir det lättare för henne. Särskilt när brösten är väldigt fulla och spända. Fast nu behövs det inte så ofta, hon är ju redan nästan fyra veckor.

    Ett stort pris till uppfinnaren av nappen! Igår lyckades jag äntligen få lilltjejen att begripa hur hon skulle använda den och det gick så himla bra. Tidigare snuttade hon hela dagarna och vaknade lätt i vagnen när den stannade, men idag, med nappen i munnen, har det gått så bra. Inget snuttande och tre timmars tupplur i vagnen medan mamma shoppade. Visserligen vaknar hon om den ramlar ur innan hon sover riktigt djupt, men bättre det än timmar av "snuttning".

  • linnéa001
    Emmask skrev 2014-10-10 06:54:50 följande:

    Det är så konstigt, men jag saknar min graviditet. Kanske en kombo av att jag älskade att vara gravid och att jag har svårt att fullt förstå att barnet är vårt. Hon är fantastisk men jag greppar det inte.

    Jag blir avundsjuk på magar på stan och känner en stark längtan efter att bli med barn igen. Jag vill inte ha ett barn till om nio månader, bara vara gravid. Min sambo påminner om att jag ju alls inte vill vara gravid, jag vill ju börja träna och springa lopp i sommar. Och det vill jag ju! Men magen, förväntningarna...

    Jag har ingen förlossningsdepression, men jag känner en oro över att den totala kärleken inte kommit efter två veckor. Det är mycket arbete och jag är så trött. När skulle den hinna drabba mig, känner jag. Någon som känner igen sig? (Behöver inte höra "jag tog mig an barnet från första stund"-historier, de skadar nog mer just nu).


    Jag känner lite samma sak, inte att jag saknar att vara gravid, men har svårt att fatta att det är min dotter. Glömmer ibland att hon finns. Tänker t.ex. att jag ska ta sovmorgon, men kommer sedan på att jag har ett barn som kommer väcka mig. Tror killen/pappan känner lite lika. Jag tror inte det är något att oroa sig för, det är en extrem omställning i livet vi varit med om. Min dotter är fyra veckor och jag är övertygad om att den totala kärleken kommer att komma och jag tror inte vi är sämre föräldrar för att vi inte känner det ännu. Oroa dig inte.
  • linnéa001
    MammaTillBäbis skrev 2014-10-10 20:02:20 följande:

    Tack för många svar. Känner sån stress för amningen. Det där med hur länge det får gå emellan och får panik och blir ännu mer stressad om han sover. Har han sovi tre timmar vill jag bara väcka honom och mata och check. Hur länge måste man ha detta tänk? Var nog lite naiv innan då jag trodde spädbarn vaknade när de var hungriga och att de skulle sova mycket så man fick lov att låta dem sova..

    Hur gör ni? Blir lite extra nervös då det blir första natten hemma nu..


    Kan du inte prata med amningshjälpen om du är osäker? På BB sa de till mig att man skulle väcka var fjärde timme och mata. Dock sa de inte detta på en gång så första dagarna sov hon minst fem timmar innan hon vaknade. När vi kom hem så väckte jag var fjärde timme på dagen men på natten fick hon sova så länge hon ville (för att jag ville sova). Nu är hon fyra veckor och det går mellan tre och fyra timmar på dagarna innan hon vaknar och är hungrig och på nätterna mellan 3,5 och fem.

    Mitt förslag är att väcka var fjärde timme, men kanske ha lite flexibelt tänk. Går det t.ex. två timmar mellan två tillfällen så gör det kanske inget om det går nästan fem till nästa. Sen så tror jag att det kommer att ordna sig efter någon vecka. Men jag är ju ingen expert, detta är bara ett förslag. Prata med ett proffs om du känner dig osäker.

    Hoppas det går bra!
  • linnéa001

    Det är ju i alla fall bra att pappan är på er sida när det gäller råd från svärmodern. Jag får hela tiden höra "min mamma säger att..." och så kommer det någon kommentar eller råd. Svärmor vill väl och talar av egen erfarenhet, men det är ganska jobbigt. Som väl är bor de i ett annat land och även om jag tycker mycket om dem är jag så glad att de inte kommit på besök än (kommer i december). Min mamma vill träffa sina barnbarn ofta, men aldrig att hon har någon kommentar om skötsel av vår dotter. När det gäller säkerhet är hon nojig och påpekade t.ex. att vi måste håla koll så att flickan inte rullar ner från soffan, men det det vara bara en sak en gång.

    Men min kille blir jag vansinnig på för han tror mer på sin mamma än på mig. Sydeuropeiska män har ett osunt förhållande till sin mamma sa en kollega till mig en gång och ibland känns det som det stämmer. Numera försöker jag bara koppla bort när jag får höra vad hans mamma har sagt.

  • linnéa001
    BjörkW skrev 2014-10-16 09:30:46 följande:

    Inatt har vi haft en riktigt missnöjd kille som vi tror beror på gaser.. Han har bara gallskrikigt och man känner sig så maktlös :( Men sen halv 2 har han legat jämte mig med bröstet nästan konstant i munnen och då har han varit nöjd. Så inte mycket sömn för mig inatt! Vi flyttar om en vecka så har inte riktigt tid att sova ikapp heller...


    Några sådana nätter har jag också haft, superjobbigt. Min tjej vill ligga i timmar på kvällarna och äta/suga/snutta och varje gång man tror att hon somnat och försöker lägga ner henne så vaknar hon. Eller så vaknar hon efter några minuter. Nu har jag kommit på att det är för att hon är trött och hungrig. Hon somnar under amningen och vaknar, känner att hon är hungrig, skriker, får bröstet, börjar äta, somnar och så håller det på så. Spelar ingen roll hur mycket jag försöker hålla henne vaken. Nu har jag två kvällar gett henne mat på flaska (en gång ersättning och en gång utpumpad mjölk) och det går så mycket bättre. Hon får i sig ordentligt med mat och somnat snabbt.

    När lilltjejen har gaser brukar jag "cykla" eller trycka upp benen, massera magen medurs, hålla henne upprätt eller hålla henne liggandes på min arm på mage. Det brukar funka ganska bra. Fast det är hennes pappa som är expert på att få bukt med gaser.

    Försök sova lite under dagen även om det är mycket med flytten. Är man inte utvilad gör man inte mycket nytta.
  • linnéa001
    septemberfjorton skrev 2014-10-16 11:54:13 följande:

    De senaste dagarna har varit vidriga. Hon vill plötsligt inte sova längre. Gasig i magen, snuttig och vill bara ligga bredvid i sängen och ha konstant tillgång till bröstet(men bara när båda ligger ner). Hon har dessutom blivit besatt av en lampa vi har ovanför sängen, den enda lampan vi har där. Hon blir arg när jag tänder den och släcker jag den efter hon fått syn på den blir hon ännu värre.

    Ni som har sambo som jobbar, hur löser ni jobbiga nätter och dagar? Det känns sjukt jobbigt att han bara är med oss(henne, jag vilar då) några timmar efter jobbet.


    Ja du, inte så mycket att göra tyvärr. Sambon måste jobba och kan tyvärr inte amma. Har vi en dålig natt försöker jag ta igen det på dagen. På helgen går han ibland en långpromenad med lillan så jag får sova ifred.

    Har du testat att ge henne mat på flaska som jag skrev i mitt inlägg ovan? Min flicka blir i alla fall mycket mättare och lugnare, även om det är bröstmjölk i flaskan. Hon sover runt fyra timmar innan hon vaknar och vill ha mat igen. Vid det uppvaket ammar jag och då somnar hon oftast gott ganska snabbt (äter i ca 20 min och somnar sedan). Alla barn är så klart olika, men man får testa sig fram. Det där med lampan har jag dock ingen aning om hur man ska lösa.
Svar på tråden septemberbarn 2014