septemberbarn 2014
Intressant att läsa om hur ni delar och planerar inför förskolan. Upplever det svårt att tajma med förskolestart. Antingen börja när hon är 16 månader eller 24. Stort hopp. Trots att vi snålar (3 dagar per vecka) kommer dagarna ta helt slut om vi väntar tills hon är 24 månader. Man vill väl spara lite till somrar och dylikt?
Jag tänker i bland på att jag längtar efter att bli gravid igen. Blir avundsjuk när någon går runt med mage eller meddelar sin graviditet. Jag vill gå på ultraljud, föda barn igen. Det måste vara en rent biologisk längtan för rent rationellt förstår jag ju att det kommer vara mycket jobbigare nästa gång och att det antagligare är jobbigare ju tidigare vi får nästa. Men kroppen längtar. Någon som känner igen sig?
Menar verkligen inte att skapa syskonstress, som jag förstått att många avskyr. Man ska bara få njuta av det nya barn man har. Det är bara det att jag bär på en sån irrationell längtan eller kanske avundsjuka. Först trodde jag det var en del i att jag hade svårt att knyta an till min dotter, men nu känner jag enormt mycket för henne och det har konstigt nog bara spätt på längtan efter att göra om allt fantastiskt.
Kanske kan jag inte skilja på saknad och längtan?
Jag har ingen aning om hur jag ska få det att funka. Jag driver dock ett litet företag som jag funderar på att expandera och försöka ha som min huvudsyssla. Så tanken är väl att försöka få fler kunder succesivt samtidigt som jag minskar på mina föräldradagar...
Jag förstår denna längtan efter en ny graviditet och ett nytt barn. Vi satt och tittade på gamla filmer igår på de andra barnen när de var små. Jag blev alldeles rörd av hur underbara mina barn är och hur underbart det är att få följa alla deras steg i att bli en människa,
Då detta är vårt sista (tredje) barn så känns det extra melankoliskt när jag tänker på att jag aldrig mer får känna en spark i min mage, vara på bb eller få ha det här lilla knytet helt för mig själv, usch, det är så jag kan börja gråta.
Men livet måste ju gå vidare, det är samtidigt underbart att få ha sin egen kropp, långsamt bli smalare och börja träna. Få vara lite ego och ha egna intressen och kankse få lite tid för sin man, ha ha.