Vår bebis har fått som eksem på kinderna, någon som har erfarenhet av det och vet vad det kan vara? Han har haft det ett par dagar men han mår inte dåligt och han verkar inte ha besvär av det alls.
Vi ska till BVC i morgon och tänkte så klart fråga där då, tänkte bara om det var fler med bebisar med eksem i ansiktet och om det är nåt de har ibland.
Provade bröstmjölk men jag vet inte om jag tyckte att det hjälpte men skulle kanske ha gett det lite mer tid. Har provat med salva nu, då tyckte jag att det såg lite bättre ut efter en stund. Funderar på om det kan vara för att han har börjat kräkas lite oftare som gör att det kanske torkar ut för det kommer kräk och man torkar mer. Använder dock inte våtservetter :)
Hur reagerar era barn när de kräks? Min blir så ledsen.
BjörkW, vi fick en salva som heter Bepanthen mot eksemen. De blev bättre på en gång!
Åh Gud jag känner likadant! Jag vet inte om det är avundsjuka, snarare en fråga om att det blir påtagligt hur sjukt ojämställt föräldraskapet är pga biologin. Jag är så rädd att det ska bli ett problem att jag går runt och irriterar mig på att han får sova hela nätter (på egen vånings huset).
Ni som helammar, tar ni hela nätterna själva? Vad gör mannen om han "hjälper till"? Sover han med er? (Ursäkta om detta avhandlats och jag missat det)
Vi var på Astrid Lindgrens Värld igår. Åkte vid 10 och var hemma ca 16 och ungen sooov hela besöket. Sen var han vaken fram tills läggdags vid 22-23 och denna natt har varit kanon :) Han har vaknat för mat 2 gånger men inte varit upprörd. Kanske ska försöka gå långpromenad med vagnen mitt på dagen så han sover ordentligt, sen hoppas han är vaken eftermiddagen sen sover natten :)
Vi sover på varsin våning eller i olika rum, beror på hur jag känner mig(har sömnproblem). Jag tar bebisen hela natten. Har faktiskt inte så mycket emot det, han tar henne i stort sett hela helgen istället. Det jag tycker är jobbigt är allt annat jag "måste" hålla reda på; BVC-tider(han skiftar och är med på alla besök), D-droppar, magdroppar, att det finns blöjor och kläder osv. Visst kan jag strunta i det, men då är det ju jag(och Ingrid) som får ut för det i slutändan ändå för BVC ringer ju alltid mig och jag förväntas ha koll på allt. Nej, fy vad jobbiga vissa grejer är.
Sonen blir 6 v på lördag och jag hsr redan fått tillbaka min mens :O Trodde inte den skulle komma tillbaka så snabbt, speciellt inte eftersom jag helammar + mjölkar lite till.
Har den kommit igång för någon mer?
Jag har skippat lök och sonen har blivit lugnare :)
Ni skrev om att papporna "gnällde" över att dom var trötta. Min sambo har varit väldigt förstående över att jag nog är tröttare än honom då jag tar nätterna och ändå inte sover något på dagen. Men imorse blev jag irriterad! Jag skulle iväg och fodra hästarna vid 6 och det ösregnade! Om sonen ska med så måste jag ha honom i bärselen vilket inte blir så bra när det regnar. Sonen hade precis ätit och hade somnat om och då tyckte jag att han kunde få vara hemma. Då säger sambon: "Men jag måste få sova. Jag orkar inte med honom om han blir arg." Jag blev helt paff!! Jag har liksom gått upp 4 gånger och suttit vaken 30-40 min/gång. Varför skulle jag orka?! Jag hade sparat mjölk i kylskåpet med så han hade mat ifall sonen blev hungrig.
Hjälp hjälp hjälp!
Sonen blir 6 veckor idag. Amningen har funkat kanon och han har ätit som bara den och jag har haft massa mjölk. MEN ikväll vägrar han ta bröstet. I eftermiddag höll han bara munnen öppen och skrek. Jag har ju amningsnapp, för annars tar han inte tag. Tillslut så började jag mjölka för hand in i hans mun och då lugnade han sig tillslut lite och efter många tårar började han tutta. Nu hjälpte inte heller det och jag värmde tillslut utpumpad mjölk och gav på flaska. När han var lite mätt bytte jag så han fick amma från bröstet och då gick det. Jag bara tjöt och har nog aldrig kännt mig så värdelös!
Hur gick det i natt?
Det är säkert inget att oroa sig för. Kan det inte varit så att han var väldigt hungrig och därför blev extremt otålig? Kanske den där tillväxtperioden vid fem veckor som spökar. Har för mig att min flicka, som blir åtta veckor idag, var extremt jobbig runt 5-6 veckor och det var då jag började ge flaska på kvällen. Jag vet precis hur det känns, har också suttit och storgråtit när amningen strular, men du är inte värdelös. Alla som jobbar för att få det att fungera är toppenföräldrar. Fortsätter det strula så tror jag att det kommer att ordna sig, det har det gjort för mig.
Jag har fått lära mig att om barnet är upprört så ska man först lugna och sedan mata. Inte jättelätt, men det är kanske värt ett försök. Svårt att få ett skrikande barn att ta både bröst och flaska.