linnéa001

Äldre 26 Nov 09:40

1688 svar

septemberbarn 2014

Bebislängt skrev 2014-11-25 21:49:22 följande:

Min bebis vägrar somna annat än i selen på kvällen och så fort jag försöker lägga honom i sängen eller ens bara sätter mig ner vaknar han. Först vid midnatt kan jag få honom att somna utan sele så jag går från åtta till elva med en halvtimmes matpaus. Jag är så trött i ryggen ????

Fungerar det inte att pappan går? Så kan ni byta av varandra. För några veckor sedan var det svårt att få min dotter att somna. Hon åt, somnade, vaknade efter några minuter eller när man la ner henne, skrek, åt, somnade, o.s.v. Fick då tips här att ge flaska och det fungerade. Tror att hon helt enkelt var för trött för att äta, men för hungrig för att somna ordentligt. Kanske är det något liknande med din kille. Kanske är värt att pumpa och ge flaska eller ge ersättning (jag blandar ibland).

Fungerar det att låta honom göra något annat? Ligga i babygym, sitta i babysitter eller så? Då blir han kanske lite tröttare (endast teori, jag vet absolut inget) och kan somna.

linnéa001

Äldre 26 Nov 19:43

#474

septemberfjorton skrev 2014-11-26 16:08:21 följande:

Jag får nog göra det, och pumpa ut från andra. Napp använder hon, men det duger inte alltid :)

Vi använde tygblöjor i början, men det höll inte eftersom hon bajsade upp till tio gånger om dagen, och det luktade hemskt. Vi tvättade samma dag, med ättika, ibland 90 grader, sköljde alltid ur ordentligt direkt osv. Nu varvar vi tyg och engångs, och det fungerar bra. Hon har engångs när hon inte bajsat på ett tag, och så får hon en tyg när hon just gjort det, för att minimera risken för en bajstygblöja.

Vad använder ni för sort? Tycker själv det är bäst med blöjbyxor som man kan använda flera gånger på en dag, och så vikblöjor under som vi slänger i tvätten på 90 grader vid bajs, annars 60.

Vi använder knytblöjor från Disana. Oftast räcker det med att byta bara inlägget så kan man använda själva blöjan flera gånger. Min lilla bajsar typ varannan timme, men då jag ser på henne när det är dags försöker jag ta henne till toan och låta henne bajsa i handfatet (lite ec alltså, även med kissandet). Fast nu har hon bajsat tre gånger på drygt en timme och nio gånger totalt idag (för lite statistik) så jag är rätt trött på att byta. Fast jag hade ju behövt byta engångsblöjor också och har inga problem med dålig lukt (kanske har jag blivit imumn). Jag tar engångsblöjor när jag tröttnat och när vi ska iväg, samt på natten.

linnéa001

Äldre 27 Nov 09:43

#477

Bebislängt skrev 2014-11-26 21:18:45 följande:

Pappan fungerar inte till någonting för tillfället, det är bara jag som duger. Så jobbigt. Vi ger ersättning så vi ger ju alltid flaska.

Han gallskriker om jag lägger ner honom någonstans. Hoppas det ger sig snart. På dagarna är han ju världens charmigaste snällaste unge men då är ju mamma istället trött och grinig. Känner mig så elak då :(

Jobbigt. Använder han napp? För mig blev livet så mycket lättare när jag hittade en napp som dottern gillade. Istället för att använda mig som napp så suger hon på sin napp. Lägger jag ner henne och hon blir missnöjd så ger jag henne bara nappen så blir allt bra. Hon kan ligga själv ganska länge bara hon har sin napp. Ser sig omkring och suger för att så småningom somna.

Läste i något inlägg för ganska länge sedan att en pappa tog på sig en av mammans använda tröjor så blev barnet lugnt hos honom. Barnet kände lukten av mamman och så blev allt bra. Vet inte om det fungerar.

misa85 skrev 2014-11-26 18:24:08 följande:

Igår fick Sally sina sprutor, det gjorde väldigt ont i mitt hjärta. Sen dess har hon haft hög feber och väldigt ont :( tycker så synd om henne. Sally blir tre månader på söndag och väger nu 5 kg och är 56 cm. Vad hände? Gick direkt från strl 50 till 62 typ!

Kroken skrev 2014-11-26 20:11:41 följande:

Här har vi ingen feber än så länge men hon verkar ha ont och är gnällig

Ska ge henne en alvedon och se om det lugnar ner sig lite.

Det där med storleken känner jag ingen

Var mamma med Tilde, känns som om hon knappt hade stl. 56 alls. Nu använder hon 62 men en del är lite tajt så vi får nog ta fram påsen med kläder i stl, 68 och kolla igenom.

Min flicka blir 11 veckor på söndag och har storlek 62 på överkroppen och 56 i byxor. Hon vägde 4,8 kg i måndags och var drygt 58 cm. Tycker storlekarna varierar så mycket. Kläder från H&M är ganska små medan i alla fall byxor från både Åhléns och KappAhl är rätt stora. De faller i alla fall av min dotter. Fast när jag använder tygblöjor så är det bra med lite större byxor.

linnéa001

Äldre 28 Nov 15:10

#481

Emmask skrev 2014-11-27 23:10:16 följande:

Intressant att läsa om hur ni delar och planerar inför förskolan. Upplever det svårt att tajma med förskolestart. Antingen börja när hon är 16 månader eller 24. Stort hopp. Trots att vi snålar (3 dagar per vecka) kommer dagarna ta helt slut om vi väntar tills hon är 24 månader. Man vill väl spara lite till somrar och dylikt?

Jag tänker i bland på att jag längtar efter att bli gravid igen. Blir avundsjuk när någon går runt med mage eller meddelar sin graviditet. Jag vill gå på ultraljud, föda barn igen. Det måste vara en rent biologisk längtan för rent rationellt förstår jag ju att det kommer vara mycket jobbigare nästa gång och att det antagligare är jobbigare ju tidigare vi får nästa. Men kroppen längtar. Någon som känner igen sig?

Menar verkligen inte att skapa syskonstress, som jag förstått att många avskyr. Man ska bara få njuta av det nya barn man har. Det är bara det att jag bär på en sån irrationell längtan eller kanske avundsjuka. Först trodde jag det var en del i att jag hade svårt att knyta an till min dotter, men nu känner jag enormt mycket för henne och det har konstigt nog bara spätt på längtan efter att göra om allt fantastiskt.

Kanske kan jag inte skilja på saknad och längtan?

När det gäller just förskolestart måste ju höstbarn vara det absolut sämsta. Eftersom det är lättast att få plats på hösten så känns det ju som om man måste vänta tills barnet är två år och det vet jag inte om vi klarar heller. Från det att barnet är ett år så måste man ju plocka ut fem dagar/vecka så jag vete 17 hur det ska fungera.

Jag längtar absolut inte efter att bli gravid igen. Tror att dottern blir det första och sista barnet för oss. Vet inte varför jag känner så. Kanske för att vi bor i en tvåa i Stockholms innerstad och inte har lust att hosta upp med fem miljoner för en fyra. En trea fungerar, men jag vill inte ha två barn i en trea (iaf inte när de blir lite äldre). Dessutom ska vi köpa ett hus också. Så trea i stan (minst 3,5 miljoner) + hus "på landet" blir nog runt 5 miljoner kronor. Känns inte som om vi kommer att ha råd med fler barn efter det. Lillan får leka med sina kusiner i stället. Observera att det är killen som vill bo kvar i stan, jag bor lika gärna i förorten.

Det har inte bara med ekonomi att göra förstås. Jag känner i nuläget att jag inte vill genomgå en till förlossning trots att min nog inte var jobbigare än andras (tog ca 11 timmar från första värken tills hon var ute). Graviditeten var inte heller extrem på något vis, men att göra om det, nja...

Det kanske är som du säger, att du saknar, men en vän till mig som fick barn i augusti börjar redan prata om syskon. Hon och hennes bror står varandra otroligt nära och har alltid gjort det så jag tror att hon vill ge sin dotter detsamma.

linnéa001

Äldre 6 Dec 20:56

#501

Bebislängt skrev 2014-12-05 16:42:16 följande:

Jag är nyfiken på hur era bebisar sover och hur mycket. Har ni börjat få in några rutiner än?

Min bebis sover 2timmar på förmiddagen, 1 timme mitt på dagen och 2 timmar på eftermiddagen typ 16.30-18.30 och det har vi fått in rutin på, superskönt. Samt att vi kliver upp mellan 8-8.30. Däremot är kvällarna lite stökiga och ibland somnar han inte förrän 23 och är då jätteledsen. Nu håller vi på att försöka få honom att somna 21 istället. Men det går sådär. Kan en bebis sova för mycket på dagarna?

Min flicka somnar runt 21:30, vaknar mellan 2 och 3 för att äta, vaknar igen mellan 5:30 och 6:30 för att äta och sedan igen vid 8:30. Hon somnar om snabbt efter alla måltid. Finns dock lite undantag. Det har hänt att hon sovit enda till 4 innan hon vaknat för mat första gången och igår somnade hon redan vid 20 på kvällen och vaknade vid 23 för att äta. Nu har hon precis somnat så vi får väl se hur länge hon sover. Det händer också att hon inte somnar om när hon vaknat vid 6:30, men då slocknar hon ofta vid 8 igen.

Rutiner på dagarna har vi inga. Hon sover bäst på förmiddagarna. Det händer att hon sover fram till 12 efter att ha ätit vid nio. Igår sov hon uruselt under eftermiddagen; sov tio minuter, vaknade, var vaken kanske 20 minuter, sov 30, o.s.v. Det var nog därför hon somnade så tidigt som 20 igår. Idag var vi borta en stor del av dagen och hon blir alltid tröttare när vi inte är hemma.

Kan har vara övertrött? Trött, men samtidigt lite hungrig? Det problemet hade min flicka ett tag. Hon var för trött för att äta ordentligt, men för hungrig för att somna för natten, hon sov, vaknade, sov, o.s.v. i flera timmar på kvällarna/nätterna. Kanske fungerar det att vid 20 sätta på pyjamas, byta blöja och liksom göra sig klar för natten för att därefter bara ta det lugnt. Dämpa belysningen, låta honom äta och bara mysa lite. Att vara vaken från 18:30 till 23 låter väldigt jobbigt för er kille, det är många timmar.

linnéa001

Äldre 7 Dec 10:38

#507

Bebislängt skrev 2014-12-06 21:50:00 följande:

Men somnar hon bara då av sig själv? Somnar hon i sin säng?

Vi brukar ha bytt om till pyjamas och gjort färdigt kvällsrutinerna till kl20 och då brukar han äta (har testat tidigare någon gång men det har inte heller funkat). Trodde förut att det berodde på att har var för trött för att äta och för hungrig för att sova men nu äter han massor på kvällarna men somnar ändå tidigast tio. Och då måste man vagga i famnen eller gå med selen i minst en halvtimme. Fattar inte varför han inte kan somna :(

Bebislängt skrev 2014-12-06 21:54:54 följande:

Min bebis kan inte "bara somna" utan somnar bara i vagnen på dagarna. Han måste liksom "gå och lägga sig". Dock att han själv gäspar och har sig samma tider varje dag så det är lätt att veta när han vill sova och då sover han ju ungefär lika länge också. Det är superpraktiskt. Det skulle vara så skönt om det vore lika enkelt på kvällarna.

Men har ni alltså bebisar som liksom bara somnar klockan åtta på kvällarna? *avis*

Min dotter "somnar av sig själv" i sin säng (babynest i vår säng). Jag ammar henne tills hon verkar mätt och ser trött ut (ögonlocken åker igen). Då byter jag bröst mot napp. Accepterar hon nappen så vet jag att hon är mätt och då lägger jag över henne i nestet. På dagarna sover hon i sitt nest i soffan. Gör lite samma sak då, ger nappen om hon verkar trött och lägger henne. Är hon mätt och har sin napp kan hon ligga riktigt länge och bara se sig omkring och så småningom somnar hon. Märker jag att hon är trött men har svårt att komma till ro brukar jag liggamma tills hon somnar och byter då bröst mot napp.

Förstår att det är jobbigt att din son måste vaggas eller ligga i selen, men jag tror det kommer ge sig. Har du testat att lägga honom och t.ex. buffa på rumpan? Det är ju en typ av vaggning. Min dotter somnar inte på en gång när jag lagt ner henne, men hon nöjer sig med att ligga och se sig omkring och somnar som sagt efter en stund. Det enda tips jag har annars är napp, om du inte redan har det. Innan jag började med napp hade dottern mycket svårare att somna själv och ville bara ligga och snutta.

linnéa001

Äldre 7 Dec 22:38

#517

Dasha skrev 2014-12-07 12:53:03 följande:

Nu får inte min son (2 mån 3 veckor) sitta i babysitter längre. Han böjde sig så mycket framåt och lite åt sidan idag, att han var nära på att ramla ut. Vi har en sån

babyproffsengbg.jetshop.se/babysitter-pluto-p-590-c-140.aspx

så lämna inte era små obevakade i babysittern!

Han gör också ordentliga sit-ups när han ligger på ryggen och vill uppenbart att sätta sig snart.

när man lägger honom på ryggen i babygymmet - så snurrar han ett varv på 180 grader på några minuter.

Han var igår jättenära på att vända sig från rygg till mage, det var bara armbåge som var i vägen hela tiden (han sög på fingrarna och armen var böjd).

från mage till rygg kunde han vända sig sedan han var ett par veckor.

visst är han duktig?

Tack för informationen! Det är precis en sådan vi har till vår dotter. Ska absolut inte lämna henne obevakad i den igen. Hon gör också typ situps när hon halvligger i mitt knä. Hon har dock aldrig gjort det i babysittern, men det kommer kanske.

Vi lånade en Bumbostol av en kompis, men dottern gillar den inte så mycket. Dessutom tycker jag att huvudet verkar lite för ostadigt fortfarande för att hon ska sitta bra i den. Hennes huvud åker liksom fram och tillbaka så hon ser ut som gubben i lådan :) Jag får också introt till "Bumbibjörnarna" på hjärnan varje gång jag ser den förbaskade stolen.

linnéa001

Äldre 7 Dec 22:43

#518

Dasha skrev 2014-12-06 23:27:20 följande:

Våra rutiner:

8.00 - sonen vaknar, vi går till toan där han bajsar och kissar i handfatet (vi ec-ar).

Går ec:andet bra? Jag försöker med min flicka, men tycker inte det fungerar så bra. Oftast kissar hon innan jag märker att hon vaknat eller precis efter jag gett upp att stå vid handfatet. Bajsandet går lite bättre,men de senaste dagarna har hon börjat åla sig i famnen vid amning utan att hon bajsat, eller så har hon gjort det efter typ 10 minuter när jag gett upp att stå vid handfatet. Ett problem är också att dottern inte har någon lust att sitta i min famn i badrummet när hon är hungrig så då får jag också ge upp. Måste ju prioritera att ge henne mat liksom.

linnéa001

Äldre 8 Dec 19:43

#531

Jag har varit på efterkontroll och allt såg bra ut, hade läkt fint.

Min flicka blev 12 veckor igår och varken rullar eller sitter, men jag är inte stressad för det. För det första har jag ingen koll på när de "ska" kunna vissa saker och för det andra tror jag inte det är någon fara. Hur många vuxna har problem med att sitta och rulla liksom? Bara man lär sig någon gång så blir det säkert inga problem.

Jag är mycket mer orolig för att göra något så att min dotter på något vis blir mentalt skadad eller hur jag ska uttrycka det. Alltså att hon på något vis ska bli olycklig eller må dåligt för att jag i hennes barndom gör något fel. Oroar mig jämt för att jag leker för lite, stimulerar för lite (eller för mycket). Är orolig för att hon inte trivs med att ligga ensam och helst vill ha mig nära. Eller för att hon ler mot mig och jag inte ler tillbaka för att jag just då tittat åt ett annat håll. Massa småsaker. Försöker intala mig att hon väl skulle säga till genom att skrika om hon vill att jag ska ligga hos henne, men det är inte helt lätt.

Har haft två hopplösa kvällar när dottern skrikit och gråtit jättemycket. Vägrade napp och bröst. Jag tror att hon var väldigt hungrig och blev arg när det inte kom mat på en gång för hon åt när jag gav henne flaskan. Det var fruktansvärt jobbigt och jag började också gråta för att hon lät så olycklig. Tyvärr är jag ensam hemma då mannen är bortrest så det var bara att försöka fixa på egen hand.

linnéa001

Äldre 8 Dec 21:05

#535

Bebislängt skrev 2014-12-08 19:48:51 följande:

Känner igen mig så mycket i just det där stimulera för lite/för mycket och framför allt; får han tillräckligt med närhet. Särskilt efter att han inte längre vill sova på mig. Men jag är ju hos honom hela hans vakna tid och ibland lyckas vi somna tillsammans. Och jag är ju alltid där på en gång när han vaknar och är ledsen. Men jag är ändå så rädd att han ska sakna närhet.

septemberfjorton skrev 2014-12-08 20:26:03 följande:

Jag är också orolig för det där med stimulans, och att jag råkar titta åt ett annat håll om hon ler.. Åh.

Och jag kan verkligen inte förstå varför bebisen måste vara tidig med saker?! Nu är det ju inte sådan hets här i tråden(dock tendenser), men jag har läst och hört så himla många jämförelser och "åh, hen är sååå tidig" eller "hen är såååå duktig". Jag har liksom fullt upp med att försöka fånga hennes underbara, tandlösa leenden, eller gurgliga skratt, eller pillande på min gamla mjukisorm. Jag skulle aldrig försöka få henne att rulla i förtid, när jag kan lägga den energin på att få henne att skratta :)

Just det där med närhet tänker jag mycket på. Har läst så mycket om att bebisar vill vara nära så jag blir nästan orolig för att min dotter somnar så bra själv, även om det är skönt. Jag har ju bara ett barn så jag finns på en gång när dottern vill det, men ändå så oroar jag mig.

Även om jag blir väckt fyra på morgonen så gör det inget när jag möts av ett stort tandlöst leende. De är så fantastiska! Jag får tårar i ögonen bara jag tänker på min dotters leende och hennes små gurglingar och jollringar. Det är helt otroligt hur mycket jag älskar henne.

septemberbarn 2014

INNEHÅLL