Hej
Varför tror många att man är slut bara man fyller 40 och har separerat och ensamstående med sina barn. Det är väl bara att ta vara på livet och försöka gå vidare. Men blir bara klockar med åldern och jag tror att livet går vidare. Eller vad tycker ni?
Nu är jag visserligen "bara" 35, men jag är likväl ensamstående med två barn och jag har då ingenting att klaga på! Jag och barnen har det bra; jag ett arbete jag trivs med (långt ifrån högavlönad men vi klarar oss mer än väl ekonomiskt!), jag började för ett år sedan att vidareutbilda mig för att kunna utvecklas inom mitt yrke, jag och barnen har fritidsintressen (varav en del är gemensamma) och vi har möjlighet att resa, både inom och utom Sverige.
Visst är livet stressigt ibland, och man känner sig otillräcklig - men i det stora hela så är jag väldigt tillfreds med livet som ensamstående mor, på väg mot de 40 