Har mamman gjort något olagligt?

Han skaffar en advokat och stämmer henne på umgänge.

spelar ingen roll om han har vårdnad eller inte.. han har umgängesrätt! PUNKT! 
om hon försvårar umgängesrätten ska han stämma henne i familjerätten, vilket innebär till 90% att hon blir av med vårdnaden då. (förutsatt att man kan styrka att hon försvårat)

har själv suttit i en liknande sits med min bonusdotter. 

Men frågan är då, är detta det bästa för barnen?

Jag tycker det verkar väldigt egoistiskt att nu, 3 år senare vilja ha vårdnad och ställa till med bekymmer när barnen har en "pappa" och det är deras sanning.

Inte sagt att den riktiga pappan inte ska ha umgänge och tillgång till hans barns liv.
Men att hålla på med vårdnadstvister hit och dit, nu när barnen börjar bli större och vända upp och ner på deras liv, det är defintiivt inte i barnens bästa intresse.

Det är vuxna som ska mäta makt med varandra och slutar aldrig bra för barnen.

din vän kan ju uttrycka för familjerätten att han kanske inte är intresserad av vårdnaden så länge ett umgänge fungerar. 

fast i längden är det för barnens bästa att faktiskt veta att dom har en pappa som vill träffa dom.. är själv uppväxt med en pappa "som skiter i det".. och jag kan säga att jag avskyr den f****n.. hade han bara försökt en enda gång att visa minsta lilla intresse så hade min relation till honom förändrats. 

att bara ge upp sårar barnen mer och hårdare i längden.. 

som sagt min tanke var kanske inte att han skulle ta över vårdnaden, men som biologisk förälder kan dom ALDRIG ta bort umgängesrätten (inte ens vid besöksförbud tyvärr)
men det gör ju att han har lite mer att hota med för att få umgänget att fungera. 

personligen hade jag gått genom eld och vatten för mina barn.. oavsett hur läget hade sett ut.. 

Om man vägrar lämna ut barnen till den andra föräldern när denne ska ha umgänge så ska man ringa socialen å då får föräldern som vägrar dela ut böter på 5000:-/barn och dag. Något att ha i åtanke..blir ju 10.000 varje gång här så hur länge har hon råd att betala det? Man kan även stämma i familjerätten och tingsrätten än. Finns en sida på fb å de har en hemsida oxå de heter pappavarför å de hjälper till med sånt här, de har advokater å kan lagar å regler på sina fem fingrar å de som jobbar där har själva kämpat för vårdnad å umgänge för sina barn så de vet va man går igenom.

Som ensam vårdnadshavare har man rätt att neka umgänge, om det finns skäl till det. Att skydda barnen går alltid före umgänge. Fast så verkar ju inte vara fallet här? (Vänder mig främst emot de som kommenterar att mamman automatiskt skulle bli av med vårdnaden i en tvist om hon nekat umgänge, vilket alltså inte stämmer.)

Nej som ensam vårdnadshavare får man inte alls neka umgänge. Det är en seglivad myt. Man får göra upp om hur umgänget ska se ut å säg att pappan åker för att hämta dem en helg som är hans då måste hon lämna dem till han å hon får inte köra iväg med dem. Sen ska man även dela på reskostnaderna (om inte den ena har cäsäntligt högre ekonomi än den andre) eller man kör halva sträckan var eller en kör ena hela sträckan å andra kör hela sträckan när de ska hämtas/lämnas

Självklart om det är en fara att va hos pappan ska hin ju inte lämna ut dem men då måste där finnas ett domslut eller liknande på det.

Nu har det gått 6månader. Hon har börjat att ringa men då säger hon bara att han inte får träffa barnen och hennes familj vill inte ha något med honom att göra.

 

Tyvärr har han inte råd med en advokat eftersom dom kostar så mycket.

Kan man lyckas stämma henne utan advokat? Eller är det bättre att ta advokat för att lyckas träffa barnen igen?

 

En jurist är nog ganska nödvändigt. Finns säkert bidrag eller nåt man kan få till sånt.
Annars kan väl ni kompisar skramla ihop

Om han inte gjort något helt fruktansvärt och blivit förbjuden av rätten att träffa barnen så gör hon något olagligt, ja, och kan förlora vårdnaden helt om hon fortsätter med detta beteende.

Är han med i facket?? De flesta fackföreningars gruppförsäkring täcker juridiskhjälp.

Jag har lite av samma fråga. Jag har varit ihop med en tjej sedan 5 1/2 år och vi fick en dotter förra sommaren. Vårat förhållande har varit upp och ner pga. att hon har en oerhört kraftfull ADHD diagnos som kan ha väldigt utåtagerande tendenser. Sjukdomen blev dock något dämpad efter att hon fick medicin, och detta var ca efter ett år efter att vi träffats. Hon blir gravid på vintern 2013 och allt kändes som en nystart, och under hela graviditeten hade vi inget alls gräl alls. Förlossningen var dramatisk men slutade vackert och jättefint, och vi kom varandra nära dagarna efteråt på sjukhuset. På Familjerätten när vi skrev på faderskap så frågade jag henne om jag var pappan, och hon log och sa att klart var jag det. Vi hade ett jättefint dop med våra båda släkter med och hon läste en fin dikt tillägnad vår dotter och oss. Nu i april så skulle vi göra iordning vårt badrum och under renoveringen så skulle hon bo hos sin syster. Helt plötsligt så slutade hon höra av sig, och socialtjänst och jurister blev inkallade och i maj kom bomben. Hon hade skickat iväg ett dna test till USA där det står att jag inte är pappan men att det heller inte är juridiskt. Jag väntar nu på svar själv på ett dna test jag gjort hos Familjerätten. När jag läser så är jag tydligen inte ensam om sådana här sjuka händelser, men är helt förtvivlad och vet inte vad jag gör om det visar sig att jag inte är pappan.  

Vill tillägga att jag inte har sett barnet sedan början på april.

Hur har det gått? Hoppas du fått träffa dina barn<3