Syskonkärlek

tror jag det kallas i folkmun, men här hemma ter det sig som allt annat än kärlek vill jag lova. Avundsjuka, skrik, gråt, slagsmål nästan med slag, sparkar, knuffar och rivs gör de med. Det är framför allt min dotter på snart 4 år som håller på, men sonen på 6 kan han med. Det jobbigaste med honom är att han retar lillasyster o på så sätt provocerar fram ett negativt beteende. Jag försöker prata med dem o förklarar för dem att de ska vara snälla mot varandra. Att de ska sluta göra saker mot varandra som de inte vill ska göras om dem själva. Det går oftast bra en liten stund och sen är de igång igen. Dagarna fylls av bråk, skrik och gråt och jag blir snart tokig! Frustrerad deluxe! Det enda som hjälper är att dela på dem och då är det jag som plötsligt blir skurken. Jag vill gärna höra från er föräldrar som har syskon i ungefär samma ålder som mina ungar. Höra hur ni har det och hur ni gör i dessa situationer.