Jag saknar min lilla, hur går man vidare?
Den 17/3 2015 föddes mitt lilla änglabarn, min dotter.
Lillan var inte planerad. 13 december förra året fick vi reda på att jag var gravid. Det kom som en chock. Efter mycket velande fram och tillbaka bestämde vi för att behålla barnet. ( Vi har 3 sedan tidigare). Vid KUB ultraljudet upptäckte barnmorskan något på bebisens hjässa. Efter ett ytterligare ul visades det att vår bebis hade något så ovanligt som encefalocele eller hjärnbråck som det heter på svenska. Vi gjorde alla möjliga undersökningar hos specialister men alla resultat var samma. Om hon överlevde så skulle hon få mycket allvarliga skador. Så till slut fick vi fatta detta fruktansvärt svåra beslut att avbryta.
Jag hann bära henne i 19 + 5.
I tisdags föddes hon. Så fin, så liten o skör.
Allt jag har kvar är tomheten och saknaden av min flicka jag aldrig får lära känna. Jag vet inte hur jag orkar gå vidare?