• banerry

    Det är inte synd om er bonusföräldrar

    Ni bonusföräldrar som skriver här på fl och tycker synd om er själva för att ni har så jobbiga bonusbarn, förstår ni inte att ni har ett val att lämna er partner? Ni måste inte leva som ni gör, ni är vuxna människor och har friheten att välja vem ni vill leva med.

    Den friheten har tyvärr inte barnen.

    Hur kan ni vara så själviska att ni stannar med en partner vars barn ni avskyr?

    Hur kan ni med att stänga barnen ute från deras egen familj och få dom att känna sig mindre värdiga som familjemedlemmar?

    Att inte få vara med på riktigt i sitt eget hem, att inte få vara med på samma villkor, att känna sig som en börda i sitt eget hem....förstår ni vad det gör med en människas självkänsla?

    Alla barndomsminnen kommer du, bonus förälder påverka, alla födelsedagar, högtider så finns du där. Kommer du ihåg själv hur det var att vara barn? Hur viktig familjen var? En doft, en känsla kan påminna så starkt om barndomen. Människor som fanns där glömmer man aldrig,en barndomsvän kan kännas som ett syskon, personerna man växer upp med formar en på ett eller annat sätt.

    Barndomen är minst sagt en väldigt viktig tid i en människas liv,man lär sig hur relationer fungerar, man utvecklar självkänsla, identitet.

    Om man inte får vara med i sitt eget hem vad tror ni då man tänker om sig själv ?

    Barn tar alltid på sig skulden, barnen tror att det är deras fel att de inte får vara med i familjen, de tänker att det måste vara något fel på dom....

    Men egentligen är det dom vuxna det är fel på, vuxna som är oförmögna att tänka utanför sig själva.

    Det är inte synd om er, hur jobbiga era bonusar än är så är dom bara barn. Ni kan välja att lämna, men ni gör det inte och väljer istället att sitta och tycka synd om er själva. Det ni inte verkar fatta är att det är ni som har makten, ni är dom vuxna som styr och med makt kommer ansvar. Hur kan man tycka synd om sig själv när det är man själv som har satt sig i situationen? Sluta spela martyr som ett hjälplöst offer, lämna om det inte passar! Barnen klarar sig bättre utan er.

  • Svar på tråden Det är inte synd om er bonusföräldrar
  • Anonym (Betraktarens öga)
    Insatt skrev 2015-05-05 11:34:39 följande:

    Du kände att det var lämpligt att deraila en tråd om barns utsatthet med berättelser om en vuxen människas påverkan på din och din mans sexliv? Detta är ta mig fan osmakligt beteende!


    Inlägget handlade om bonusbarn, åldersgrupp ej angiven. Jag valde att berätta om konsekvenserna att leva med vuxet bonusbarn. Nåt sexliv finns inte att berätta om eftersom det är obefintligt.
  • Insatt
    Anonym (Betraktarens öga) skrev 2015-05-05 11:38:04 följande:
    Inlägget handlade om bonusbarn, åldersgrupp ej angiven. Jag valde att berätta om konsekvenserna att leva med vuxet bonusbarn. Nåt sexliv finns inte att berätta om eftersom det är obefintligt.
    Ja, men nu tog du över tråden så jag föreslår att du lämnar. Det finns trådar för er som vill gnälla.
  • Anonym (Betraktarens öga)
    Insatt skrev 2015-05-05 11:47:44 följande:

    Ja, men nu tog du över tråden så jag föreslår att du lämnar. Det finns trådar för er som vill gnälla.


    Och det bestämmer du? Så det här var en tråd för love, peace and understanding? Det är så mycket hackande på oss bonusmammor, vad vi än gör så är vi den elaka styvmodern. Därför gav jag min syn från den andra sidan som bonusmamma. Det här är ett öppet forum för alla och vill du leka familjelivspolis så fråga om de är i behov av någon.
  • Anonym (BRA TRÅDSTART!!!)
    Insatt skrev 2015-05-05 11:47:44 följande:

    Ja, men nu tog du över tråden så jag föreslår att du lämnar. Det finns trådar för er som vill gnälla.


  • Lindsey Egot the only one
    Anonym (Betraktarens öga) skrev 2015-05-05 10:41:16 följande:
    Upprepar, jag gjorde vad jag kunde men det går inte att den ena säger nej när den andra säger ja, och som ungdomsgruppen sa, det är inte ditt ansvar, det är hans. Jag har inget gemensamt ansvar för en kvinna som i lagens mening är vuxen. Jag hade dessutom en fyra år yngre egen dotter att ta ansvar för. Vi försökte få flickorna att dela rum, det skulle åtminstone ha gett oss en större integritet eftersom hennes rum låg i andra änden av lägenheten. Men hans dotter vägrade, hon skulle absolut ligga i vardagsrummet i bäddsoffa och vardagsrummet låg precis mittemot vår sovrumsdörr. Småbarnsfamiljers barn går och lägger sig om kvällarna. Det gör inte 18-åringar. Jag har haft sexliv tidigare eftersom jag också har barn men aldrig varit med om denna dygnetruntbevakning tidigare.

    Och hur skulle vi för ett ögonblick ha kunnat rymma en stund när hon ringde 4 gånger i timmen så fort hon inte hade oss under bevakning?
    Men Gud man stänger dörren och pökar i det tysta isf.

    Vår son har sovrummet ovanför oss och inte fan kan vi ha skriksex när barnen är hemma.
  • hsh

    Och det är inte synd om "vanliga" föräldrar då dom själva valt att skaffa barn - men likväl har även föräldrar frihet i att känna för att ställa ut ungen på bron i svåra perioder. Det värsta som bonusförälder är att man sällan är berättigad att känna frustration.Man ska bara gilla läget - för man valde det ju. Men det gjorde väl alla föräldrar också, som undrar varför just deras ungar ska vara "spawn of satan" typ.

    Däremot kan jag själv irritera mig på vissa "bonusföräldrar".

  • Lindsey Egot the only one
    hsh skrev 2015-05-05 20:42:29 följande:

    Och det är inte synd om "vanliga" föräldrar då dom själva valt att skaffa barn - men likväl har även föräldrar frihet i att känna för att ställa ut ungen på bron i svåra perioder. Det värsta som bonusförälder är att man sällan är berättigad att känna frustration.Man ska bara gilla läget - för man valde det ju. Men det gjorde väl alla föräldrar också, som undrar varför just deras ungar ska vara "spawn of satan" typ.

    Däremot kan jag själv irritera mig på vissa "bonusföräldrar".


    Skillnaden är att bonusföräldern bara kan gå när de tröttnat. Det kan inte och gör inte en frisk förälder hur överjävliga ungar man än har. Det sitter i ryggmärgen att se till sina egna barn. Däri sitter valet. Bonusföräldern har valfriheten men tar den inte utan gör sig till offer
  • Anonym (-)

    Jag borde lämnat sambon för länge sen. 
    Om jag visste hur mitt liv skulle bli när jag träffade honom hade jag aldrig inlett förhållandet med honom.

    Nu har vi två gemensamma små barn så det är svårare och lämna men sambons äldsta barns högsta önskan är att jag flyttar och jag får mer och mer svrt för hans barn..

  • Anonym (L)
    Anonym (Betraktarens öga) skrev 2015-05-05 11:53:22 följande:
    Och det bestämmer du? Så det här var en tråd för love, peace and understanding? Det är så mycket hackande på oss bonusmammor, vad vi än gör så är vi den elaka styvmodern. Därför gav jag min syn från den andra sidan som bonusmamma. Det här är ett öppet forum för alla och vill du leka familjelivspolis så fråga om de är i behov av någon.
    Du får nog ge några mer konkreta exempel på det där med "vad ni än gör" om du vill få förståelse. Jag har iaf aldrig hört ett vuxet bonusbarn klaga över att inte få bevaka sina föräldrar dygnet runt tex...
  • Brumma

    TS - gäller din tråd enbart de ytterst få bonusföräldrar som faktiskt, som du påpekar, avskyr sitt bonusbarn. Eller är det ännu en tråd där bonusföräldrar dras över en gräns och inte får lov att yppa ngt negativt om partners barn (ngt en biologisk förälder kan göra utan påhopp) för då "avskyr man sina bonusbarn och borde lämna".

    För den andelen bonusföräldrar du talar om är försvinnande liten. ÄVEN på det här forumet.

    Däremot finns det många bonusföräldrar som luftar ungefär samma känslor som en biologisk förälder kan ha. Är frustrerade över SITUATIONEN som kommer sig av att en tredje part (mamman) har alltför stort inflytande på familjens liv. Är trötta på att de blir tagna för hovet och har en massa måsten men inga rättigheter.

    Tex...

    Men ytterst få som avskyr sina bonusar..

    Så - menar du de där ytterst få eller är du ännu en skribent utan förmåga att se bortom dina egna förutfattade meningar som ser rött så fort ordet bonusmamma används i samma mening som mindre positiva ordalag om bonus barnet?

    Att låta ett barn bestämma över om förälderns partner skall stanna eller lämna är inte ok. Det är att lägga alldeles för mkt ansvar på barnet. Och jo, även barn kan faktiskt behöva anpassa sig ibland. Det händer dagligen i kärnfamiljer och det är fullt möjligt i bonusfamiljer.

Svar på tråden Det är inte synd om er bonusföräldrar