Efter två tidiga missfall har jag nu plussat igen och jag är såå orolig, förstår inte hur jag ska orka med denna oron ända till vecka 12 när risken iallafall minskat lite. Någon som vart i samma sits och har några tips hur man ska tänka eller någon solskenshistoria? Har en liten kille sen innan där allt gick bra.
Tänkte jag uppdaterar lite redan nu. Inga mer färgade flytningar har kommit sen igår em, har molvärk och har idag mått rätt illa. Brösten är ena stunden jätteömma och nästa känns dom inte så mkt. Har kissat säkert 7 gånger idag redan :) är enormt trött. Tack vare allt detta så får jag iaf lite mer hopp ska testa mig på söndag igen och är det ett någorlunda starkt plus så vågar jag nog tro på att jag är gravid iaf.
En liten fråga bara: Det här med ömma bröst, är era ömma hela tiden eller har ni som mig lite fram och tillbaka? Vissa verkar ju ha så ont att dom inte ens kan röra dom men så illa har inte jag.
Tänkte jag uppdaterar lite redan nu. Inga mer färgade flytningar har kommit sen igår em, har molvärk och har idag mått rätt illa. Brösten är ena stunden jätteömma och nästa känns dom inte så mkt. Har kissat säkert 7 gånger idag redan :) är enormt trött. Tack vare allt detta så får jag iaf lite mer hopp ska testa mig på söndag igen och är det ett någorlunda starkt plus så vågar jag nog tro på att jag är gravid iaf.
En liten fråga bara: Det här med ömma bröst, är era ömma hela tiden eller har ni som mig lite fram och tillbaka? Vissa verkar ju ha så ont att dom inte ens kan röra dom men så illa har inte jag.
Känner igen mig i oron...den är sjukt jobbig. Hade två tidiga mf i v.5-6, första i september och andra i december. Började äta levaxin för sköldkörteln och blev gravid igen...blev gravid igen i februari och är nu i ca v. 16-17 :). Vi fick ett tidigt vul i v 8 för att kolla att hjärtat slog då min gubbe ringde och pratade om vår oro...bokade sen ett privat i v.14 för att se att lillfisen hade klarat sig över största riskveckorna. Jag tyckte det lugnade mig att ha små milstolpar (ul besök) att fokusera på...vet inte riktigt om jag har nåt bra tanketips. Hålla sig sysselsatt är bra. Storstäda, (med såpa då såklar ;)), jobba umgås med folk mm. Rekommenderar starkt att inte googla. Mina tuttar gjorde ont till och från. För det mesta blev de ondare ju längre dagen gick, på morgonen kunde de vara helt som vanligt och jag vaknade med lite småpanik de gångerna...
Känner igen mig i oron...den är sjukt jobbig. Hade två tidiga mf i v.5-6, första i september och andra i december. Började äta levaxin för sköldkörteln och blev gravid igen...blev gravid igen i februari och är nu i ca v. 16-17 :). Vi fick ett tidigt vul i v 8 för att kolla att hjärtat slog då min gubbe ringde och pratade om vår oro...bokade sen ett privat i v.14 för att se att lillfisen hade klarat sig över största riskveckorna. Jag tyckte det lugnade mig att ha små milstolpar (ul besök) att fokusera på...vet inte riktigt om jag har nåt bra tanketips. Hålla sig sysselsatt är bra. Storstäda, (med såpa då såklar ;)), jobba umgås med folk mm. Rekommenderar starkt att inte googla. Mina tuttar gjorde ont till och från. För det mesta blev de ondare ju längre dagen gick, på morgonen kunde de vara helt som vanligt och jag vaknade med lite småpanik de gångerna...
nä ju mer man googlar desto värre känns de, känns som att alla får mf och inte ett eller två bara lixom. Försöker att fokusera på annat men kvällarna är jobbigast. O hade ju så önskat jag kunde tänka att det kommer gå bra och att jag kunde njuta! Tack så jättemycket för ditt svar
Jag vet! Googlade nästan ihjäl mig ett tag där, pojkvännen fick sätta stop tillslut. Man kan inte påverka något alls ändå. I efterhand ångrar jag mitt googlande. Tror inte man blir glad eller mår bättre av att läsa om andras olycka. Vilken vecka tror du att du är i nu?
Grattis själv förresten! ;)
Jag vet! Googlade nästan ihjäl mig ett tag där, pojkvännen fick sätta stop tillslut. Man kan inte påverka något alls ändå. I efterhand ångrar jag mitt googlande. Tror inte man blir glad eller mår bättre av att läsa om andras olycka. Vilken vecka tror du att du är i nu?
Hoppar in i tråden. Plussade i måndags, är i vecka 5 och bokade direkt in ett tidigt ultraljud på privat klinik då man inte erbjuds tidiga ul i mitt län. Nionde juni ska jag på vul och hoppas innerligt att vi ska se ett tickande hjärta. Känner precis som många andra, hur ska jag orka vänta med all denna oro? Jag fick missfall sjunde januari i v.9 där jag fick se embryot med armar, ben osv. En liten människoräka! Jag är livrädd för ännu ett missfall, vill bara att tiden ska gå så man kan "slappna av" lite mer.
Hoppar in i tråden. Plussade i måndags, är i vecka 5 och bokade direkt in ett tidigt ultraljud på privat klinik då man inte erbjuds tidiga ul i mitt län. Nionde juni ska jag på vul och hoppas innerligt att vi ska se ett tickande hjärta. Känner precis som många andra, hur ska jag orka vänta med all denna oro? Jag fick missfall sjunde januari i v.9 där jag fick se embryot med armar, ben osv. En liten människoräka! Jag är livrädd för ännu ett missfall, vill bara att tiden ska gå så man kan "slappna av" lite mer.
jag har iallafall sluppit se, var dock bara i vecka 5 vid mina mf.
Nä känner precis likadant, oron är hemsk! Jag ska också boka in ett privat ul i vecka 8-9 och sedan i vecka 12 tror det kan lugna en hel del. Hoppas jag förstod rätt, men såg du embryot när du fick mf? Usch så jobbigt jag har iallafall sluppit se, var dock bara i vecka 5 vid mina mf.