Avsaknad av spermier
MariaC skrev 2015-11-06 14:01:27 följande:
Popetot, det finns en ny grupp här som heter:
"Vill ha kontakt med andra som planerar IVF i början på 2016"
Jag har just gått med i den. Där diskuteras IVF etc...
Inlägg från: 999
|
-
Jag ska också gå med i den kanske så fort vi kommer igång. Även om vi inte vet ifall det kommer sluta med att de hittar spermier samma dag som äggplock. Men min IVF-plan är klar, har den hemma i en mapp från Carlanderska. Nu väntar vi bara på klartecken att jag ska börja.
-
Men han har alltså i alla fall spermier? Det innebär att han har en spermaproduktion, vilket är mycket mer än vi kan hoppas på om min man. Jag skulle kunna döda för att de skulle hitta en enda spermie i min mans spermaprov så håll hoppet uppe! Ni har något att jobba med i alla fall. Förstår att det är jobbigt med ovissheten och att behöva genomgå detta men tänk att det alltid finns de som har det värre, då brukar det i alla fall kännas lite bättre. Vi har fått beskedet att min man inte kan få barn, han har lämnat flera tomma spermaprov och biopsin gav inget heller så nu ska vi göra ett sista försök med mikro-tese men vi har blivit tillsagda att vi mest troligt aldrig kommer kunna få barn. Jag menar inre att förminska det ni går igenom men vill bara ge dig lite perspektiv för att lätta på din ledsamhet.Hopplos120 skrev 2015-11-06 19:13:02 följande:
Hej allihopa! Idag var vi på läkarbesök igen. Hans prover var bra förutom spermaprovet. Han har alldeles för få för att det ska gå att göra någon behandling. Nästa steg blir tesa/pesa den 19 november. Vet inte vad man ska ställa in sig på. Jag är lättad över att proverna var bra i övrigt så det inte är helt kört men vågar inte få upp för mycket hopp. Min man tar det inte så bra. Han har läkarskräck och när dem började prata om nästa steg om dem inte hittar spermier vid nästa försök så låste han sig helt och säger att han aldrig kommer klara av "att dem skär i honom". Jag kan inte ta den paniken just nu utan får ta nästa steg först. Ingen aning om vad chanserna är att man hittar några eller oddsen för att dem isf är sådana man kan använda. Det verkar vara mycket man fortfarande inte vet. Ska tutta i honom zink och foldyra och låtsas att det hjälper. Måste bita ihop mu och inte gräva ner tankarna i mörkret. Hoppas ni har en bra helg!!
-
Det läkaren menar är att din man har en spermaproduktion (uppenbarligen, eftersom spermier hittades i spermaprovet), men att han har alldeles för få för att få barn naturligt eller med IVF, utan då får man göra ICSI. Det är nog det er läkare menar tror jag. Min man har lämnat två spermaprover varav båda visade 0 spermier samt genomgått en biopsi där inga spermier hittades och läkarna har gett oss besked om att det med största sannolikhet inte kommer hittas några spermier via en mikrotese heller, dvs. när man plockar ut testiklarna och letar genom vävnaderna under ett mikroskop. Men vi är beredda att göra det i alla fall eftersom vi är desperata och har vi tur så hittar dem en eller två spermier(!), så 50 spermier i detta sammanhang är inget att vara ledsen över, tvärtom! Jag menar inte att låta hård som sagt, men när man befinner sig i detta elände som vi alla här gör så kan det vara bra att få lite perspektiv och kunna tänka "Det kanske inte är så illa ändå".Hopplos120 skrev 2015-11-06 20:42:27 följande:Jag måste erkänna att jag är förvirrad. Han sa något om att man ska ha flera miljoner men dem har väldigt svårt att hitta hos min man. Dem kunde se ett 50-tal,alldeles för lite för behandling och för att det ska gå normalväg. Sen när vi pratade om Tesa/pesa så sa han "vi får hoppas vi hittar spermier där, behöver iaf 1000 för att det ska gå med behandling". Ska det inte räcka med typ 3? Nej det krävs fler var svaret. Det var inte aktuellt att göra ett nytt spermaprov heller för inget pekar på att det kommer va bättre. man läser och hör par som hittar typ 4 som går att använda. Jag ska ringa igen för det är något som händer med oss när vi sitter där. Går in i nån grotta och glömmer vad jag ska säga och göra. Skrev ner några frågor men visste inte vad vi skulle få för besked så svårt att förbereda sig. Jag har alltså svårt att se fördelen när dem han ändå verkar ha ändå inte är bra till något. Förstår du hur jag menar? Jag måste ringa igen för att ta reda på varför man inte använder om det nu antyds att det finns. Jag fick fortfarande en känsla av att det inte är så goda chanser om man inte hittar nästa gång. Jag har följt dina inlägg 999 och känner så mycket med dig. Önskar dig all lycka och styrka och vi klarar det här. På något sätt så gör vi det!!
-
Vi vet inte, först ska vi få boka en tid för mikrotese och en månad innan dess så ska jag påbörja IVF-behandlingen (långa protokollet) för att sedan genomgå äggplock samma dag som min man genomgår mikrotesen. Om inga spermier hittas på mikrotesen så kommer mina ägg att antingen slängas eller frysas. Det känns inte speciellt kul att behöva genomgå IVF när det med stor sannolikhet är i onödan! Men vad gör man inte när man är desperat? Tänk att IVF var min största mardröm för snart två år sedan, när vi började försöka få barn, när jag såg alla IVF-trådar på FL så tänkte jag att det var så synd om de som var aktiva där. Och nu ska jag själv genomgå IVF, trots att min man med största sannolikhet inte ens har några spermier. Hur kunde min största mardröm förvandlas till min största önskan och dröm? Jag skulle kunna ge vad som helst för att få genomgå IVF med vetskap om att min man har spermier som kan befrukta mina ägg. Men det får jag inte. Istället ska jag genomgå IVF som kanske leder till att mina ägg ändå slängs i papperskorgen. Jag har aldrig varit en person som tyckt synd om mig själv, oavsett vad livet bjudit på för orättvisor, men nu gör jag fan det! Jag förtjänar inte detta, inte heller min man gör det.Popetot skrev 2015-11-06 21:28:01 följande:Jag hoppas verkligen att vi får se dig i den tråden. Har du någon aning om när ni kommer starta? Du kanske har skrivit det redan?
Hur mår du nu? Vad är din inställning? Gör du dig beredd på dåliga svar? Jag tänker på er ska du veta. För jag minns precis mina tankar innan vår biopsi. Läkarna hade gett oss nästan inget hopp. Min mans biopsi var ju lite mer omfattande än tesa/pesa då de öppnade upp båda testiklarna. Min man är fortfarande öm efter ingreppet men jag är idag tacksam för att vi fick göra detta. Jag inbillar mig att det är anledningen att vi hittade eftersom de tog vävnadsprover som såg "lovande ut".
Ge inte upp <3 -
Tack för dina uppmuntrande ord!Popetot skrev 2015-11-07 11:54:41 följande:Det gör så ont att läsa. Det är mycket tid, pengar och tuffa behandlingar ni ska genomgå utan garantier. Du har all rätt att tycka synd om er själva.
Men det känns ju som att ni är i kontakt med de bästa där finns. Om någon ska lösa detta för er så är det dom. Kram -
Tack för dina fina ord! Det värmer. De spermier som hittades i spermaprover, har de frysts ner? I och med att de hittat spermier i spermaprovet så kommer de med stor sannolikhet även att göra det via en biopsi, och hittar de inga då så finns andra vägar att gå. Men har jag förstått det rätt att din man lämnade två spermaprover som visade noll spermier, men sedan ett 50-tal på det tredje spermaprovet? Det är ju fantastiskt! Det innebär ju att din man har en spermaproduktion, så det ser ljust ut för er! Du kan hälsa din man att min man är lika rädd för blod och jag var väldigt orolig för hur han skulle klara av ingreppet, men det gick väldigt bra! Dels så får han bedövning som inte känns, dels så går ingreppet fort och känns inte alls. Min man kände knappt av något efter ingreppet heller, när bedövningen hade släppt. Han kommer få med sig starka värktabletter.Hopplos120 skrev 2015-11-07 12:34:23 följande:
[quote=75971137][quote-nick]999 skrev 2015-11-07 11:06:34 följande:[/quote-nick]
Det läkaren menar är att din man har en spermaproduktion (uppenbarligen, eftersom spermier hittades i spermaprovet), men att han har alldeles för få för att få barn naturligt eller med IVF, utan då får man göra ICSI. Det är nog det er läkare menar tror jag. Min man har lämnat två spermaprover varav båda visade 0 spermier samt genomgått en biopsi där inga spermier hittades och läkarna har gett oss besked om att det med största sannolikhet inte kommer hittas några spermier via en mikrotese heller, dvs. när man plockar ut testiklarna och letar genom vävnaderna under ett mikroskop. Men vi är beredda att göra det i alla fall eftersom vi är desperata och har vi tur så hittar dem en eller två spermier(!), så 50 spermier i detta sammanhang är inget att vara ledsen över, tvärtom! Jag menar inte att låta hård som sagt, men när man befinner sig i detta elände som vi alla här gör så kan det vara bra att få lite perspektiv och kunna tänka "Det kanske inte är så illa ändå".
[/
Du är inte alls hård. Jag tycker du är stark och en fin person som tar dig tid att förklara fast jag kan förstå att det tar emot. Jag ska göra allt jag kan för att inte låta det negativa ta över och försöka se den informationen vi fått som positiv. Jag vet dock inte hur det går om dem inte hittar något vid nästa ingrepp. Min man är inte redo för mer då. Han är livrädd och inte villig att göra något ingrepp där dem behöver skära. Han har svårt för sprutor och svimmar av blod så försöker inte lägga så mycket vikt i der han säger nu utan göra nästa steg och se vad det ger. Jag vågar inte hoppas. Helst skulle jag kunna stänga av helt men det är inte det lättaste. Jag önskar er all lycka och kroppen är märklig så allt kan hända. Oavsett så klarar man det. ha en fin lördag!
Hälsa din man att han ska äta zink, folsyra och selen. Det är bra för spermaproduktionen! -
Tycker ändå det är konstigt att de inte frös ner spermierna, när min man lämnade spermaprov så sa de att de skulle frysa ner eventuella spermier. Var någonstans går ni på utredning?Hopplos120 skrev 2015-11-07 18:28:23 följande:Nej det har dem inte. Det är för få för att frysas ner. Jag tycker ju att man borde kunna det men dem vet vad som gäller förstås. Lever kvar i att det räcker med 1. Tror jag ska försöka ringa och se om jag kan få mer svar ang det. Eller så väntar vi till nästa tillfälle. Hans första prov visade för mycket vita blodkroppar så dem kunde inte säga något alls om spermierna. Vi fick då kontrollera alla könsjukdomar som inte visade något. Fick göra ett nytt spermaprov ca 2 månader efter och då såg dem inga vita blodkroppar men heller inga spermier. Vi har aldrig fått något mer förklaring till vita blodkropparna och ingen verkar bry sig om det nu. Det är först nu på det tredje det antyds finnas spermier men alldeles för få. Jag ska absolut hälsa det om den diskutionen blir aktuell, håller allt mitt hopp till att dem hittar med tesa/pesa. Han tycker inte det ska bli roligt heller men då ska ingen skära iaf. Det är den biten han panikar över. Förhoppningsvis kommer vi inte behöva diskutera det men vågar inte hoppas på något. Folsyra och zink har han precis börjat äta. Tror man ska äta det länge för eventuellt resultat men man vet aldrig.
Hoppas ni har en trevlig kväll och önskar er all lycka och hoppas på att det går bra för er!!!
Min man har gjort en biopsi där de med en grövre nål har hämtat vävnadsprover, så de har inte gjort något snitt. Är det mikrotese ni i så fall funderar att gå vidare till om inte tesa/pesa ger något, eller vad menar du med att han är rädd att de ska skära i han? När ska ni göra biopsin? Håller tummarna för er! Jag tror att det kommer gå bra, utifrån de resultat ni fått hittills. -
Tack för att du delar med dig, vilken resa ni gjort! Har det alltid varit självklart för er att ta emot donerade spermier som ett alternativ? Hur känns det nu, att vara gravid med donerade spermier, tror du att det känns annorlunda än om du hade varit gravid med din mans spermier? Hur tar din sambo det? Du får ursäkta alla frågor om du inte har lust att svara på dem...Morwyn skrev 2015-11-07 18:31:34 följande:
Nu har jag bara läst trådstarten samt sista sidan, men tänkte bara dela med mig lite av min historia.
Jag har själv PCO och konstaterad utebliven ägglossning samt flera försök med hormonstimulering samt IVF bakom mig i ett tidigare förhållande.
Träffade min nuvarande sambo för sex år sedan och vis av erfarenhet så drev jag på att vi skulle göra en utredning tillsammans, för att veta utgångsläge. Detta var ganska nedslående och en stor chock för sambon då det först och främst visade helt avsaknad av spermier och därefter en kromosomavvikelse i form av Klinefelter. Vi kände att vi ville göra allt för att se om det fanns en möjlighet till graviditet med spermier ifrån honom, varpå vi inledde privata försök på Carlanderska med ingrepp på sambon. Första gången fanns inte ett enda ägg hos mig, trots många blåsor - man tömde drygt 20 stycken, samt många vid tidigare stimuleringar. Dock hittade man typ två spermier på sambon. Andra försöket fanns inga spermier alls och mina åtta ägg gick till papperskorgen. Därefter ville man inte göra fler ingrepp på sambon och vi stod i kön för spermadonation. Två dagar efter det sista försöket ringde man från Sahlgrenska om att vi var framme i kön! Därefter har vi gjort en färsk cykel, två frysförsök (vid sista dog embryot vid upptiningen) och nu senast, i augusti-september ett nytt färskt försök som slutade i ganska kraftig överstimulering, ett ägg tillbaka och två till frysen - och ett positivt test! Går in i v. 12 på måndag. Har varit på två ulj hittills och allt ser bra ut än så länge, fast sjukt overkligt. Förhoppningsvis är det vår tur nu.
Ser nu att det inte alls blev någon kort version, men det är svårt att vara kortfattade när det varit så utdraget och så många turer och behandlingar.
Jag önskar ingen att gå igenom samma resa, men trots att det känns jobbigt, hopplöst och fruktansvärt orättvist - jag vet precis, så var rädda om varandra, stötta varandra och ta hand om förhållandet. Hoppet är trots allt inte ute, även om resan är lång och snårig!
-
Det är nog först efter biopsin som ni kan ställa er i donationskön, men jag är inte säker!Tevira skrev 2015-11-14 19:17:57 följande:
Jag hoppar också in i tråden. Har fått svar att min sambo inte har några spermier efter två lämnade prov. Nu ska han till RMC för första möte i nästa vecka. Sen efter det får vi vänta på biopsi. Kan jag ställa mig i kö för donation under tiden tror ni? Skulle kännas bra att ha en reservplan om de inte hittar något.. Känns fruktansvärt med all väntan och att inte veta..
-
Verkar som alla har hittat spermier via biopsi förutom vi... Känns jävligt hopplöst allt just nu.