Kajsakaj skrev 2016-01-07 21:41:18 följande:
Vad kul att ni har hittat en bra akupunktör! Att det inte finns bevis för att det hjälper med akupunktur för män utan spermier är det jag har hört från de akupunktörer jag har pratat med, förhoppningsvis har de fel! Jag förstod det som att det kan ha god effekt om det finns spermier men att de är för få eller att de har dålig kvalitet. Men jag har inte satt in mig i ämnet vidare så du har säkert bättre koll :) kanske är värt för mig och min sambo att kolla upp också.
Förstår absolut dina tankar angående donation. Jag kan känna en väldig sorg över att kanske inte kunna se min sambos drag i vårt framtida barn. Försöker tänka på att likhet också kommer mycket från ansiktsuttryck, kroppsspråk osv. Tack för att du berättade hur du ser på det.
Ja som sagt, jag är skeptisk men min man vill ge det en chans och jag känner väl att vi inte har något att förlora, inte så att vi har många andra alternativ framför oss så vi kan lika gärna testa detta ett tag. Googla på azoospermia acupuncture eller chinese herbs, dyker upp en hel del studier. Jag har läst på väldigt mycket av nyfikenhet. Har även läst på olika forum om par som fått hjälp den vägen, där mannen inte haft några spernier alls. Som sagt, det kan funka men chanserna är kanske inte jättestora och naturligtvis är det ännu svårare om mannen helt saknar spernier än om han har få. Man behöver nog träffa en riktigt kunnig akupunktör (helst någon från Kina som utövar kinesisk medicin från grunden) som har erfarenhet av infertilitet. Återigen, vi har inte så många alternativ så vi greppar efter varje halmstrå vi kan nå och hoppas.
Som sagt, rent logiskt så anser jag att den fadern som funnits med under hela graviditeten och som varit orsaken till att barnet föds och finns till är pappan. Om det inte vore för dem två individerna, som inte kan få barn så skulle inte barnet de får via donerade spermier finnas till så indirekt och direkt så är ju barnet skapat av dem två. Barnet är ju resultatet av dem två, för om inte de hade tagit beslut om att ta emot de donerade spermierna så hade barnet inte funnits till. När jag tänker så, så inser jag ju att oavsett genetiken så är mannen pappan till barnet, även om det inte är hans spermier. Men så kan jag ändå inte släppa tanken på att barnet inte är mannens genetiska. Du har dock rätt, barnet formas och tar efter pappan på andra sätt - genom uppfostran, värderingar, ansiktsuttryck, rörelser, tal etc... Och återigen är barnet resultatet av pappan. Hur tänker du och din man?
