Hej! Härligt att det går så bra för dig. Håller tummarna att det ska gå hela vägen! För oss blev det nya hinder på vägen istället. Vi fick inte starta med ivfen som planerat. Jag ska göra nytt ultraljud istället för att undersöka endometrios. Så förhoppningsvis blir det ivf i september..
Hej, här känner man igen sig. Bjuder på mitt här.
Jag har varit tillsammans med min tjej i 11 år(jag 31 hon 30 idag) och vi har försökt föröka oss i ca 7år. I december 2014 gick vi till en privat fertilitetsklinik i STHLM, och läkaren började(!) med isemination, och sade om utlösningen att "det var inte det bästa jag sett", men genomför inseniminationen ändå. Jag får en remiss och går för att lämna ett spermaprov, vilket vissar noll, som meddelas via telefon av läkaren på privatkliniken. Jag tar blodprov som skickas till kliniken. Någon månad senare så har vi samtal hos dem, där blodprovet redovisas. Något, men inte farligt lågt testosteron-nivå, höga FSH-värden. En annan läkare, förmodligen chefen, känner på mina kulor och konstaterar att de är normala. Efter samtalet med ?chefen' så säger min kontakt att hen tyckte att hen "såg något" i utlösningen vid insenimationen. Jag får en remiss till biopsi, men måste innan dess göra ett HIV-test. Jag går för att göra det precis efter besöket på kliniken. Det går ett par månader och inget händer. Går ett par månader till och det händer fortfarande ingenting. I april 2016 ringer jag min kontakt på kilniken och frågar vad som försiggår. Visar sig att mitt HIV-test inte nått kliniken. Det gör ingengting, för kontakten på kliniken lyckas rota fram det och fixar en biopsi på KS inom en månad. Biopsi i mitten av maj.
Jag kommer dit, nervös som få, och ställer massa frågor om ingreppet. Får till svar att "du är faktiskt här frivilligt". Väl inne på operationen så kommenterar läkaren mitt könshår!!!!! Samt säger att kulorna känns normala.
Får beskedet att inte ha för höga förhoppningar direkt efter ingreppet.
Inget slutligt besked på hela sommaren. Jaja, semestertider tänker vi.
Häromdagen ringer chefen från kliniken och meddelar ordagrant "att fabriken är ur funktion". Jag ringer min kontakt, som tidigare gjort en insemination och sagt att hen såg något, och hen öppnar med att hen "måste sett fel". Visst, det mesta talar för att jag inte har någon som helst spermaproduktion. Men hela processen har känts pajas. Borde man gå någon annanstans och få en secod opinion?
Jag har googlat o läst och förstår att de är individuellt men ändå kan jag inte låta bli att oroa mig. Är nog mest orolig över lokalbedövningen som ska sättas.
Nu har jag ju en hel del veckor att oroa mig på.
Och som sagt, äggplocket ska inte göra ont. Om det gör ont så har man fått för lite smärtlindring och då sätter dem i mer! Det var läkaren väldigt tydligt med, att det ska inte göra ont.
Har ju väldigt svårt att låta bli Google, dagen innan vårt första besök på sahlgrenska googlade jag på det.. mkt bra med Google meeen dumt med.
Ja det har jag, har aldrig känt något när de gjort det förutom en gång när det var en student som fick göra det.
En till fråga, läst att man blöder efter. Är de som mens eller bara lite?
Är det någon i tråden som testat något som gjort att sperman blivit bättre hos er partner? Vill ju försöka allt man kan
Vad tråkigt att det inte blev något befruktat! Har ni funderat på vad ni vill göra nu?
Hej! Vi har nu fått en kortvarseltid. Min sambo tyckte dom sa att han inte behöver fasta innan men nu blev han osäker. Vet någon vad som gäller vid testikelbiopsi? Tacksam för snabbt svar!