Avsaknad av spermier

Vi vet inte, först ska vi få boka en tid för mikrotese och en månad innan dess så ska jag påbörja IVF-behandlingen (långa protokollet) för att sedan genomgå äggplock samma dag som min man genomgår mikrotesen. Om inga spermier hittas på mikrotesen så kommer mina ägg att antingen slängas eller frysas. Det känns inte speciellt kul att behöva genomgå IVF när det med stor sannolikhet är i onödan! Men vad gör man inte när man är desperat? Tänk att IVF var min största mardröm för snart två år sedan, när vi började försöka få barn, när jag såg alla IVF-trådar på FL så tänkte jag att det var så synd om de som var aktiva där. Och nu ska jag själv genomgå IVF, trots att min man med största sannolikhet inte ens har några spermier. Hur kunde min största mardröm förvandlas till min största önskan och dröm? Jag skulle kunna ge vad som helst för att få genomgå IVF med vetskap om att min man har spermier som kan befrukta mina ägg. Men det får jag inte. Istället ska jag genomgå IVF som kanske leder till att mina ägg ändå slängs i papperskorgen. Jag har aldrig varit en person som tyckt synd om mig själv, oavsett vad livet bjudit på för orättvisor, men nu gör jag fan det! Jag förtjänar inte detta, inte heller min man gör det. 

[quote=75971137][quote-nick]999 skrev 2015-11-07 11:06:34 följande:[/quote-nick]

Det läkaren menar är att din man har en spermaproduktion (uppenbarligen, eftersom spermier hittades i spermaprovet), men att han har alldeles för få för att få barn naturligt eller med IVF, utan då får man göra ICSI. Det är nog det er läkare menar tror jag. Min man har lämnat två spermaprover varav båda visade 0 spermier samt genomgått en biopsi där inga spermier hittades och läkarna har gett oss besked om att det med största sannolikhet inte kommer hittas några spermier via en mikrotese heller, dvs. när man plockar ut testiklarna och letar genom vävnaderna under ett mikroskop. Men vi är beredda att göra det i alla fall eftersom vi är desperata och har vi tur så hittar dem en eller två spermier(!), så 50 spermier i detta sammanhang är inget att vara ledsen över, tvärtom! Jag menar inte att låta hård som sagt, men när man befinner sig i detta elände som vi alla här gör så kan det vara bra att få lite perspektiv och kunna tänka "Det kanske inte är så illa ändå". 

[/

Du är inte alls hård. Jag tycker du är stark och en fin person som tar dig tid att förklara fast jag kan förstå att det tar emot. Jag ska göra allt jag kan för att inte låta det negativa ta över och försöka se den informationen vi fått som positiv. Jag vet dock inte hur det går om dem inte hittar något vid nästa ingrepp. Min man är inte redo för mer då. Han är livrädd och inte villig att göra något ingrepp där dem behöver skära. Han har svårt för sprutor och svimmar av blod så försöker inte lägga så mycket vikt i der han säger nu utan göra nästa steg och se vad det ger. Jag vågar inte hoppas. Helst skulle jag kunna stänga av helt men det är inte det lättaste. Jag önskar er all lycka och kroppen är märklig så allt kan hända. Oavsett så klarar man det. ha en fin lördag!

Tack för dina fina ord! Det värmer. De spermier som hittades i spermaprover, har de frysts ner? I och med att de hittat spermier i spermaprovet så kommer de med stor sannolikhet även att göra det via en biopsi, och hittar de inga då så finns andra vägar att gå. Men har jag förstått det rätt att din man lämnade två spermaprover som visade noll spermier, men sedan ett 50-tal på det tredje spermaprovet? Det är ju fantastiskt! Det innebär ju att din man har en spermaproduktion, så det ser ljust ut för er! Du kan hälsa din man att min man är lika rädd för blod och jag var väldigt orolig för hur han skulle klara av ingreppet, men det gick väldigt bra! Dels så får han bedövning som inte känns, dels så går ingreppet fort och känns inte alls. Min man kände knappt av något efter ingreppet heller, när bedövningen hade släppt. Han kommer få med sig starka värktabletter. 

Hälsa din man att han ska äta zink, folsyra och selen. Det är bra för spermaproduktionen!