Hur har omgivningen reagerat? Jag har inte mött någon som fördömt mitt beslut - alla vänner säger att de hade gjort samma och det tror jag på - men däremot utgår de flesta från att jag ska vara förkrossade. men ajg känner nte alls så. För mig försvann känslorna för fostret i samma stund jag sgå resultatet, och jag ville sen bara få aborten överstökad så att jag kan försöka igen. Men jag är verklige inte ledsen. Känner däremot förväntan att jag ska vara det.
Jag har fött två barn, när jag väntade det första gjordes inga sådana kontroller.
När jag väntade barn två tackade jag nej då jag försökt bli gravid i flera år och äntligen lyckats. Jag kunde inte riskera att vara tvungen att ta ställning till det utan det fick bli som det blev. Som tur var gick det bra.
Var 20 med första barnet och 35 med andra.
Hade jag varit en sådan som blir gravid lätt så hade jag gjort samma val som du.
Ja det har jag gjort
Nej, när man är 20 är väl risken obefintligt. Jag är 34.
Calebos: hur reagerade dina vänner?