När syskonet inte kommer.. Stressad, ledsen. Finns det någon annan i samma situation?

Jag har bim imorgon. Tror dock mensen kommer

Och jag har BIM på fredag. Lustigt vad synkade vi är.

Vad spännande, håller tummarna för dig också då????

Hur gör ni i väntan på mens? Dricker ni alkohol? 

Jag dricker ett eller två glas vin till middagen om vi går ut eller är bortbjudna. Hur gör du?

WOW, GRATTIS! håller tummarna!!!

Grattis, kul för dig! Själv fick jag mens idag....

Trist med mensen TS.

EmPe vi håller alla tummar för dej nu!

Jag har fortfarande inte fått mens. Negativt test imorse. Borde ha visat positivt vid detta laget om det var nåt, men så länge mensen håller sig borta kan man ju inte låta bli att hoppas...

Alltså - URSÄKTA?! "Till och med de som gör IVF får till det på första försöket" - var i helvete är det om?! 

Förstår du ens hur okänsligt sagt det där var?! Vi har försökt få ett barn - ETT - i tre år!!! I tre jävla år har vi haft sex vid varenda jävla ägglossning och varenda jävla månad har vi fått ett fett MINUS på stickan. 

En IVF-process är inte en dans på rosor där allt är glamouröst och enkelt - den är extremt plågsam. Man tar så mycket hormoner att kroppen fuckar upp totalt. Först ska man gå in i klimakteriet och nollställas, sen ska man ta sprutor varje dag för att få massor med ägg att mogna. Känt av PMS? Gissa hur det känns när man först tar bort alla hormoner (tänk klimakterietanter som har känslorna på utsidan) och sedan tillsätter mer än man har i en normal cykel. När äggen växer och blir många gör det ont i magen för att äggstockarna tyngs ner kraftigt, så tycker man att ÄL känns - gissa hur mycket det känns när man har inte bara har ett litet ägg utan ägg-klasar på äggstockarna! Sen går man in med en tjock, lång kanyl genom slidväggen (Aj) in i buken för att suga upp äggen. De befruktas och sätts tillbaka efter några dagar. 

Har man otur, som till exempel jag, blir man överstimulerad. Äggstockarna får då spel och släpper ut vätska i buken. Det låter inte så dramatiskt, men faktum är att det är livsfarligt. Det kan vara flera liter vätska som plötsligt trycker ihop alla inre organ. Man kan inte andas. Det kan till och med läcka upp i lungorna. Även om man suger ut vätskan (vilket gör ONT) kvarstår faran. Vätskan tar med sig proteiner och mineraler från kroppen, som får nästintill en chock, så man behöver dropp. För att inte tala om risken för blodproppar. Risken ökar med 100 gånger när man överstimuleras, och de proppar man får är inte som andra proppar. Ofta kan de sätta igen ven eller artär i halsen så man dör. Så för att försöka hindra detta från att hända får man ta ännu fler sprutor, och de bränner verkligen när man injicerar dem, och man måste ta dem varje dag i minst en månad, ofta längre. 

Misslyckas försöket (vilket det OFTA gör, det är inte större chans för ett IVF-embryo att bli ett barn än ett på naturlig väg) måste man vänta en cykel innan man får tillbaka nästa embryo (om man ens har turen att ha något kvar efter första försöket). Du kan alltså inte köra på som på naturlig väg, utan väntar en hel cykel utan att göra något. Vissa gånger får man ännu mer hormoner för nästa försök, vilket jag fått alla gånger. Man mår piss piss piss. Har du inga embryon kvar får du göra om hela behandlingen med äggplock, vilket kan ta några månader beroende på metod. 

Vissa landsting låter en göra 2 IVF gratis, andra 3. Lyckas du inte är det kört. Då får du betala många, många tusentals kronor för att försöka igen, och varför försöka igen om man ändå försökt på alla sätt och vis i flera år? Det är väl lika bra att ge upp och tvingas leva utan barn. Vissa lyckas aldrig samla ihop så mycket pengar som krävs, och får heller inte ta lån, så de kan inte försöka igen. 

Så jävla inskränkt att ge sig på oss IVF:are som försökt så jävla mycket längre än andra!!! 8 månader, det var länge sedan vi försökt så kort tid. Två år, också länge sedan. Smaka på mina 36 månader! Eller andras 50-80 månader! Eller de som aldrig lyckas! Om du tycker att du har sorg som ändå har ett barn - gissa hur det känns att inte ha ett enda och inte veta om all den här smärtan någonsin kommer att leda till något. Gissa hur kul det är att få frågan när det vankas barn. 

Din kommentar sved. Den sved rejält. 

Jag är gravid! Mycket oväntat eftersom jag inte fick positivt på ägglossningstestet denna månad, men uppenbarligen fick jag ju ägglossning.

Så nu gäller det. Tredje gången gillt nu då. Glad, men också väldigt nervös.

Tack snälla ni

Jag känner dock ingenting så börjar så smått ge upp detta redan. Orkar inte med mina egna tankar.

EmPe, visst är du gravid sen några veckor tillbaka? (Förlåt om jag blandar ihop dej med någon)

Åh vad härligt att få se hjärtat slå, grattis!

Får jag fråga om du gjorde nåt annorlunda denna gång? Med tanke på tidigare missfall och så. Jag hade tänkt ta barnalbyl men nu när ja väl står här känner jag mig inte lika säker. Kaffet har jag dragit ner på kraftigt iaf, det var ju en lätt åtgärd. Jag önskar att det fanns en lista man kunde följa med åtgärder som ökar chansen, men det funkar ju inte så. Bästa för en själv är nog att försöka att inte grubbla för mkt (vilket ju är lättare sagt än gjort...).

Jag vet inte varför men just denna gången vågar jag inte testa. E så rädd för att det ska stå inte gravid på testet. Så jag drar ut på det. Tänker nog testa på lördag om mensen ej kommit då. Har inte ont i magen idag men mår illa o jätte trött. Men kan ju vara vad som helst det beror på.

Jag är gravid

tog just testet o är fortfarande i chock.. är i v 6 redan tydligen.

Ett år har gått, och är nu gravid med ett levande foster, äntligen. Vi lyckades till slut, även om det tog tid.