Ibland undrar jag om man verkligen borde få döpa sitt barn till vad som helst

OT: Jag har för mig att jag hört att hon heter Pippi i alla länder utom Frankrike där hon heter Fifi, då Pippi står för toalett eller liknande...

OKej, då sa min Astridbok fel. Eller om den var gammal...

Ninel Jansson, den fd ordföranden i handelsanställdas förbund, hennes namn är väldigt politiskt. Kanske inte något man märker direkt, men om man vänder på hennes förnamn får man det namn hennes pappa velat döpa sin son till...

Men då blir namnet lite speciellt, om det ligger lite bakom.

Kan det inte vara något islänskt namn från början? Bara för att någon döpt en häxa till Ingrid i en film borde man väl inte förbjuda namnet Ingrid?

Katla är dels en vulkan:
sv.wikipedia.org/wiki/Katla%2C_Island

Och dels ett namn på en sångare i en grupp som heter Finntroll (hehe)
"...problemen fortsatte när sångaren Katla började få såna stora problem med halsen vilket ledde till att han fick hoppa av bandet"
susning.nu/Finntroll

Många namn betyder saker som man kanske själv uppfattar som elaka, det kan vara allt från Etna (vulkan) till Marianne (hemsk lärare) och Hedvig (häxan i Ariel). Även sagohjältarnas/skurkarnas namn är oftast vanliga namn man tagit, ska de namnet förbjudas för det? Vi kanske borde genomföra "filmvänliga" namn som filmmakarna får ta medan alla andra namn i hela världen är vikta för att vara namn för riktiga personer.

"Gunilla" m m på män i Dalarna beror väl på att man har ett släktnamn efter sin gård? Har för mig att jag hört det om namnet "Annika" som nästan en hel by hette i andranamn.

Mina föräldrars katter heter Miranda, Tobias och Mats (efter nästan 15 katter tar "kattnamn" slut), jag har dock inget problem med att människor heter det

Jag känner/kännde en tjej som hette Mini, men det utalades inte som ordet för jätteliten (mííni) utan med snabba "i":n (Minni), fast det är olika det också. Tänk de som heter Stig och inte gillar att gå, de som heter Bo och är hemlösa, de som heter Björn men känner sig som en katt. :-P