Försökt bli gravid med ex 2 år. Nu gravid med ny kille

Jag har ett barn sen innan m min man och nu kämpar vi över ett år med tvåan när ettan gick direkt. Jag personligen hade aldrigt tagit och gjort ett abort.

Ett förhållande kan ju ta slut oavsett vad och hade jag varit i dina skor just nu hade jag behållt det och han hade fått välja vilken sida han vill stå på. För just det barnet hade för mig varit viktigare. för jag har hela livet på mig att hitta o kämpa för kärleken men inte hela livet jag kan få barn. Så är min åsikt iallafall och det är ju inte heller säkert att nr2 kanske tar tid eller kommer direkt.

Det finns aldrig några garantier. Även om ni hade varit helt säkra på varandra nu så är det ju inget som säger att ni inte skulle separera om några år iaf.

Med ditt bagage hade jag inte vågat chansa. Tänk om du inte hittar någon ny som känns bättre och tänk om du gör det men det blir samma som med exet.

det är sant det ni säger, vi har pratat om det också, att även om vi vart tillsammans i 10 år är det inget som säger att vi kommer hålla.

Saken är väl den att jag har massa föreställningar om att det ska kännas rätt till 100% med pappan till mina barn, att jag verkligen ser en framtid osv.

Flisan79; Tänker så också. Att jag inte hittar någon som jag tycker bättre om.. men då är det som att nöja sig, och med kärlek vill jag inte nöja mig.
Ahg. Jag bara... vet inte. Vågar inte göra abort men vill nog inte leva tillsammans med denna kille. Tusan

Kanske ni kan gå i någon slags parterapi tillsammans för att lära er mer om varandra och hur ni skall undvika gräl/lyssna och förstå varandra?
Ibland händer saker av en mening, och detta kanske är det bästa som hänt er bägge när ni ser tillbaka på det.

Jag var med om exakt samma sak. Jag och mitt ex hade varit tillsammans i 7 år och försökte få barn utan resultat, detta tärde också på våran relation och resulterade i Att jag lämnade min partner i april -15 för en annan man. Efter 4 månader tillsammans med min nya partner så fick jag också ett fett pluss på stickan och jag hamnade totalt i chock. Jag skulle aldrig kunnat tänka mig att göra abort eller liknande då detta kanske är min ända chans till ett barn så vi valde att behålla trots att våran relation är så ny.

Nu har jag inte läst alla kommentarer och dina eventuella svar, men så länge du känner att du skulle klara av det rent ekonomiskt och allt annat som hör till om du skulle bli ensam av någon anledning så är mitt råd att du behållet barnet. En enorm glädje för någon som väntat länge och allt annat som kan hända runt omkring kan man ta när/om det händer.

Jag tycker nog inte att det är självklart att behålla. Att det här skulle vara din enda chans tvivlar jag starkt på, efter det med största sannolikhet var ditt ex som inte kunde få barn på naturlig väg (antar jag). Och 29 år är ju ingenting (även om jag vet att det inte känns så när man står där med barnlängtan och allt).

Och även om alla relationer kan ta slut och att det inte finns några garantier så tycker jag nog mer att du ska fundera på om du kan tänka dig att dela ett barn med den här mannen trots att ni inte är tillsammans. Alltså ekonomi och sånt är viktigt, men hur relationen mellan dig och killen kommer att bli är ännu viktigare och framförallt hur kommer det att bli för barnet? Jag jobbar med separerade föräldrar och träffar så många som låter barnen hamna i kläm. Alltså tänk dig där föräldrarna är bittra och arga på varandra och försöker vända barnet till sin sida och också tycka illa om den andra föräldern. Där man gör allt för att förstöra för den andra, till ex att aldrig vara flexibel, aldrig ställa upp, osv. Vill man verkligen försätta sig själv i den positionen redan innan? Jag hade nog hellre åkt till Danmark och bli ensamstående förälder än att skaffa barn där det redan på förhand är säkert att man hela tiden måste ta hänsyn till en annan person som man inte lever med.

Hekt grymt att du kan se in i framtiden och veta att i januari 2016 gör du och din kille (ex) slut, i mars träffar du en ny och måndag den 21 november får du pluss på stickan! Helt grymt! Kan du redan nu se vilket kön och om du och nya killes förhållande varar länge?

Beslutet blev faktiskt abort efter många om och men. Jag vill vara med någon jag älskar och ser en framtid med.

Tog första pillret igår. Även om jag känner mig ledsen över det ibland så tror jag det är det bästa beslutet för alla inblandade...

Anonym (Ovanför); Haha... jag är så inne i nästa år på jobbet så jag reflekterade inte ens att jag skrev 2016 :p . Plus att jag kanske vart tröttare och mer disträ än vanligt när jag skrev inlägget