Hejsan alla där ute! Fick för en vecka sen en igångsättning av ett missfall i vecka 15. Nu är sorgen allt större och jag tänker hela tiden på vad vi förlorat. Har en en flicka som fyller 4 år i januari och ville så gärna ge henne ett syskon... Finns det någon mer i min sits?? Kramar Sofia
Ledsen för vad du fått vara med om :(
Var själv igår på skrapning, den här gången var det en så kallad blighted ovum, dvs. inget foster. Det var vårt tredje missfall sedan juni. Det andra missfallet var värst, då hade jag en liten inuti mig, en med ett slående hjärta och allt. Men också nu känner jag mig så otroligt tom inombords. Vet inte riktigt hur vi skall fortsätta, och det är kanske det allra värsta med den här situationen.
Vi har en 8-årig dotter. Hon är inte min biologiskt, men eftersom min man blev ensam med henne då hon var två och vi alla nu bott ihop i mer än 3 år, känns hon som min egen. Hon önskar sig också ett syskon... Och vi önskar oss vår egen bebis.