Anonym (Ångest)

Äldre 4 Sep 18:20

24 svar

Abort för hans skull

Jag har sån fruktansvärd ångest.

Jag har blivit gravid i ett ganska nytt förhållande och killen vill att jag gör abort. Om jag behåller blir jag ensam och jag är ganska säker på att det inte är tomma hot. Han vill verkligen inte ha barn och det har han sagt sedan dag ett i princip.

Jag äter minipiller men har missat två piller på samma karta, därav situationen jag sitter i nu.

Jag tror inte heller jag skulle kunna tvinga honom att bli pappa, har redan nu sjukt dåligt samvete för att jag ens funderar på det. Allt är mitt fel och jag mår så dåligt nu. jag vill verkligen inte göra abort men känner inte att jag har något val..

Vet inte vad jag vill med den här tråden ens, finns det någon som varit med samma sak eller har något råd? Jag vet inte vad jag ska göra av mig själv .

Anonym (Hm)

Äldre 4 Sep 18:26

#1

Vilken jobbig sits du sitter i. Men varför är du tillsammans med en man som inte vill ha barn? Du slösar bara bort värdefull tid om du vill ha barn. Vill du verkligen ha med honom att göra 18 år-framåt?

iduberga

Äldre 4 Sep 18:39

#2

Ingen kan tvinga dig till abort. Det är din kropp och ditt val. Om han nu inte vill ha barn och det är något som är viktigt för dig, hur kommer er relation bli om du skulle göra abort? Förhållandet kanske ändå blir väldigt svårt att bygga vidare på vilket beslut du än tar. Vill också säga att det inte är ditt "fel"! Ni har varit två om det, allt ansvar ligger inte på dig.

Andra saker som att det är väldigt tufft att uppfostra och ta hand om ett barn själv samt att det är sorgligt att barnet i så fall kanske får en väldigt oengagerad pappa tror jag att du redan är medveten om. Hur ser det ut med nätverk omkring dig? Föräldrar, vänner och släkt?

Det är ett gigantiskt och svårt val att göra, förstår verkligen din ångest. Men det är bara du som kan bestämma, och det är du som ska leva med valet sen. Lyssna inåt. Kram.

Anonym (Ångest) Trådstartaren

Äldre 4 Sep 18:47

#3

Anonym (Hm) skrev 2016-09-04 18:26:37 följande:

Vilken jobbig sits du sitter i. Men varför är du tillsammans med en man som inte vill ha barn? Du slösar bara bort värdefull tid om du vill ha barn. Vill du verkligen ha med honom att göra 18 år-framåt?

För att jag helt enkelt är kär i honom.. Barn har inte varit något jag känner att jag måste ha nu heller , men sedan kändes allt annorlunda när jag väl blev gravid. Tänkte innan att skitsamma, antingen ändrar han sig om några år (om vi fortfarande är tillsammans) eller så får jag ställa mig till det "problemet" då.

Men nu sitter jag här :(

Anonym (Så)

Äldre 4 Sep 18:49

#4

Inte abort för hans skull.Så det så.

fjanten

Äldre 4 Sep 18:53

#5

Hur ser dina möjligheter ut att ta hand om detta barn på eget bevåg? Ekonomi? Boende? Socialt kontaktnät?

JAG hade inte gjort abort mot min vilja. Skulle skada för mycket. JAG är hellre ensam med barnet.

Hur känner du?

Anonym (Ångest) Trådstartaren

Äldre 4 Sep 18:55

#6

iduberga skrev 2016-09-04 18:39:09 följande:

Ingen kan tvinga dig till abort. Det är din kropp och ditt val. Om han nu inte vill ha barn och det är något som är viktigt för dig, hur kommer er relation bli om du skulle göra abort? Förhållandet kanske ändå blir väldigt svårt att bygga vidare på vilket beslut du än tar. Vill också säga att det inte är ditt "fel"! Ni har varit två om det, allt ansvar ligger inte på dig.

Andra saker som att det är väldigt tufft att uppfostra och ta hand om ett barn själv samt att det är sorgligt att barnet i så fall kanske får en väldigt oengagerad pappa tror jag att du redan är medveten om. Hur ser det ut med nätverk omkring dig? Föräldrar, vänner och släkt?

Det är ett gigantiskt och svårt val att göra, förstår verkligen din ångest. Men det är bara du som kan bestämma, och det är du som ska leva med valet sen. Lyssna inåt. Kram.

Tack för att du tog dig tid att svara!

Hur förhållandet ska bli grubblar jag på varje dag nu... Det som är garanterat är iallafall att det är slut om jag inte gör abort.. Han tycker att det är mitt fel, vilket jag kan förstå för jag borde inte ha missat piller. Men glömde verkligen och nu är ju skadan redan skedd.

Jag har familj och vänner, även många vänner med barn då vi är i "den" åldern. Vilket gör det ännu svårare för mig för jag hade verkligen velat vara en del av den världen och bli mamma men inte under dom här omständigheterna. Vet inte hur jag ska kunna leva med att göra så mot honom och även mot barnet som aldrig kommer få ha en pappa, farföräldrar osv.

Hade jag inte varit så kär i honom hade jag kanske haft lättare att bara göra som jag vill men nu får jag verkligen skuldkänslor hur jag än gör :(

Ursäkta att det blev lite rörigt nu.. Är så förvirrad

Anonym (Ångest) Trådstartaren

Äldre 4 Sep 19:02

#7

fjanten skrev 2016-09-04 18:53:06 följande:

Hur ser dina möjligheter ut att ta hand om detta barn på eget bevåg? Ekonomi? Boende? Socialt kontaktnät?

JAG hade inte gjort abort mot min vilja. Skulle skada för mycket. JAG är hellre ensam med barnet.

Hur känner du?

Mina förutsättningar är inte ultimata för tillfället men det skulle gå. Jag har en hyresrätt och en medelinkomst.

Jag hade tänkt plugga om ett år eftersom jag inte är helt nöjd med mitt yrke men det skulle ju antagligen gå ändå.

Största problemet nu ligger i killen, hade han velat ha barnet hade jag behållt utan att tveka men jag är livrädd för att behålla ensam och kanske känna ändå att jag gjorde fel .

Även livrädd för aborten för det känns redan nu fel.

Vill bara försvinna, det finns ju ingen lösning på det här känns det som..

Anonym (--ö)

Äldre 4 Sep 19:29

#8

Anonym (Ångest) skrev 2016-09-04 18:47:46 följande:

För att jag helt enkelt är kär i honom.. Barn har inte varit något jag känner att jag måste ha nu heller , men sedan kändes allt annorlunda när jag väl blev gravid. Tänkte innan att skitsamma, antingen ändrar han sig om några år (om vi fortfarande är tillsammans) eller så får jag ställa mig till det "problemet" då.

Men nu sitter jag här :(

Visst känns det annorlunda nu med en massa gravidhormoner i kroppen, var medveten om det. Du är jättekär i honom just nu, men förhållandet är nytt o du vet egentligen inte så mycket om honom. Försök också att inte tänka på att kompisarna skaffar barn osv, det gör det hela bara jobbigare för dig.

fjanten

Äldre 4 Sep 19:30

#9

Anonym (Ångest) skrev 2016-09-04 19:02:27 följande:

Mina förutsättningar är inte ultimata för tillfället men det skulle gå. Jag har en hyresrätt och en medelinkomst.

Jag hade tänkt plugga om ett år eftersom jag inte är helt nöjd med mitt yrke men det skulle ju antagligen gå ändå.

Största problemet nu ligger i killen, hade han velat ha barnet hade jag behållt utan att tveka men jag är livrädd för att behålla ensam och kanske känna ändå att jag gjorde fel .

Även livrädd för aborten för det känns redan nu fel.

Vill bara försvinna, det finns ju ingen lösning på det här känns det som..

Angående att plugga så går det utmärkt när man har barn. Oftast har man dessutom mer flexibla tider som student, vilket innebär kortare förskoledagar för barnet.

Bara så du vet så är inte detta ditt fel. Även om du skött dina piller till punkt och pricka så är de inte 100% säkra, så vill inte pappan bli pappa hade han kunnat använda kondom.

Så är det många som växer upp utan en närvarande pappa (eller mamma) som det blir vettiga människor av med.

Om du nu vill behålla alltså... Menar bara att det är liksom inte hela världen.

Självklart är det ingen rolig sits, men man får göra det som känns rätt. Var sann mot dig själv och var öppen med dina tankegångar till mannen.

R

Anonym (N)

Äldre 4 Sep 20:15

#10

Anonym (Ångest) skrev 2016-09-04 18:55:49 följande:

Tack för att du tog dig tid att svara!

Hur förhållandet ska bli grubblar jag på varje dag nu... Det som är garanterat är iallafall att det är slut om jag inte gör abort.. Han tycker att det är mitt fel, vilket jag kan förstå för jag borde inte ha missat piller. Men glömde verkligen och nu är ju skadan redan skedd.

Jag har familj och vänner, även många vänner med barn då vi är i "den" åldern. Vilket gör det ännu svårare för mig för jag hade verkligen velat vara en del av den världen och bli mamma men inte under dom här omständigheterna. Vet inte hur jag ska kunna leva med att göra så mot honom och även mot barnet som aldrig kommer få ha en pappa, farföräldrar osv.

Hade jag inte varit så kär i honom hade jag kanske haft lättare att bara göra som jag vill men nu får jag verkligen skuldkänslor hur jag än gör :(

Ursäkta att det blev lite rörigt nu.. Är så förvirrad

Boka tid med en kurator direkt imorgon, samtalen med kuratorn hjälpte mig att fatta ett beslut.

Bra att du funderar över hur ert förhållande skulle bli om du behåller barnet, det hjälper dig säkert på vägen mot att ta ett beslut även om det inte känns så just nu. Men jag tror att du också behöver fundera på hur ert förhållande skulle bli om du skulle göra abort. Om du gör abort för hans skull, kommer detta stå emellan er? Om du gör det just för hans skull kommer du kanske känna att "det är hans fel att du gjorde abort" på samma sätt som han nu verkar tycka att det är "ditt fel att ni väntar barn". Jag vet inte hur han beter sig i detta kaos, och det är ju säkert någon form av chockreaktion för hans del också, men kommer du i längden kunna säga att hans beteende i hela situationen har varit okej? Om inte riskerar du förhållandet även om du gör abort.

Jag förstår att det är oerhört svårt att fatta ett beslut för dig. Men oavsett vad: Fatta ett beslut för dig. Ta med hans reaktion i beräkningen, visst. Men när du fattar beslutet ska du kunna säga att det var rätt beslut för dig utifrån förutsättningarna.

(Och så föreslår jag att han använder kondom nästa gång - det ENDA icke-permanenta sättet för män att skydda sig från oönskade faderskap...)

Abort för hans skull

INNEHÅLL