Jag vill adoptera ett barn, han vill inte

Adopterar man för att delvis göra en god gärning är man inte lämplig att adoptera alls.

Nuförtiden är det brist på barn som går att adoptera, och lång kö på varje barn så nej, adoption är varken en god gärning eller nödvändigt utom i akuta fall. Ett barn förtjänar dessutom bättre än att vara ett "godhetsprojekt".

Problemet är inte att folk inte vill ha sina barn utan fattigdom och strukturer som gör att de inte kan. I övrigt är många barnhem bra jämfört med de skräckbarnhem vi får läsa om i svensk media. Har en adopterad kompis bla som tycker att de 6 åren på barnhemmet var hennes allra lyckligaste.

Du får nog läsa på lite. Ingen del länder fryses man ut helt om man behåller ett barn som ogift, i vissa länder är det olagligt att få fler barn än ett visst antal, en del skämmer ut släkten genom att få barn av fel kön, sen har vi personer som låser in kvinnor i syfte att sälja deras bebisar och många fattiga analfabeter luras att ge upp sina barn en tid medan barnen egentligen säljs. I övrigt ang hemlösa barn eller gatubarn är dessa inte ens tillgängliga för adoption. Barn att adoptera är en bristvara, därför går det ofta oseriöst till eftersom barnen genererar mycket pengar.

Det finns otroligt många barn ingen vill ha ja, men de barnen är inte de som går att adoptera överhuvudtaget. Hr varit insatt i adoptioner och baksidorna kring det flera år, något de flesta andra faktiskt inte är då de tror att det bar är att adoptera ett av de lidande gatubarnen eller nåt av alla barn på ser på bild via nån bild på ett barnhem men sanningen är liksom inte så att man bara får adoptera dessa barn. Så ja, att be folk läsa på om saker de inte har en susning om är ganska relevant. Och nej, skall man adoptera skall man göra det enbart för att man vill ha barn, inte för att hjälpa någon. Vilket de noga kollar upp under utredningarna då detta är en anledning som inte är godkänns. Det var som sagt det där med att läsa på...