Barn som inte vill äta, någon mer erfarenhet?

Vad får hon att äta?

Hittills är det ersättning hon livnär sig på, men vi har provat allt möjligt, allt från yoghurt och gröt till burkmat och samma mat som vi äter.. Frukt, grönsaker.. Testat både puré och hela bitar.. Inget fungerar. Tredje barnet, så är ingen nybörjare, men hon vägrar allt.

Testat att ta bort flaskan, men inte ens då äter hon.

kan handla om konsistensen, bitar osv. Många barn gillar inte blandningar, eller konsistensen av köttbitar  eller konsistensen av grötar etc

har ni pratat me BVC?

Vår tjej på två är samma. Men tydligen äter hon Allt hos dagmamma=) men hemma är det inte mycket som passar.

Jag tycker man sna ta det lugnt, de äter när dem blir hungriga. Jag brukar ge två till tre alternativ som hon får välja. Men alltså peridoder. Hon hade en period med bara tomat, sen bara banan äpple apelsin osv osv.

Vi brukar fixa mix tallrik med lite ost, medvurst, olika frukter, ett ägg, fetaost osv.. sånt vi vet hon gillar så får hon plocka som hon vill.

Men det är svårt, svårt att undvika småätande osv.

Som tur är dricker vår tjej mycket vatten och utblandad saft.

Men inte oroar i onödan, det Kommer definitivt gå över.

Går hon på dagis och ni vet hon äter bra där så är det ju super.

Hon går inte på förskola och jag menar att hon spottar ut allt. Hon kan suga på en bit gurka eller få i sig nån sked yoghurt och det är allt. Oavsett hur hungrig hon är.

Har pratat med både bvc och läkare, men det hittas inget fel.

Jaha. Men säkert någon här då som kan komma på en tänkbar diagnos.

Jag tror ändå det är en "fas".

Jag har erfarenhet av en sjuårig pojke som under lång tid oroat sin mamma genom att äta oroväckande lite. Dock uppvisade han det beteendet enbart hos sin mamma och inte hos sin pappa t ex.

Det fanns inga större medicinska avvikelser, men han blev lätt trött och benägen att få utbrott på ett sätt som avvek. Hans mamma blev såklart stressad av allt detta, och det hjälpte inte heller.

En vinter fick han ett oklart magvirus som gav honom rejäla magsmärtor i nästan två veckor, och vården kunde inte hitta något, utan bara säga vad det INTE var. Han blev till slut bättre, det läkte ut, och det intressanta och framför allt positiva, är att han blev en helt annan kille, som både äter och uppvisar ett mer stabilt humör. Nu vet jag att det är skillnad på tvååringar och sjuåringar, men jag ville ändå berätta.

Du får gärna förtydliga ang vården. Vad sökte vården efter, och vad hittade dem inte?

Det sägs ju ofta att barn inte svälter sig. Om det ändå är så i ditt fall borde vården ha undersökt vikt och blodvärden m.m. Hur ser viktkurvan ut, och vad säger blodvärdena?

Väger hon lite eller går hon upp i vikt? Längd? Har hon alltid gjort såhär?

Hur går det med viktkurvan? Det är välmdet första och kanske enda relevanta. Om den ser ok ut, att hon följer sin egen kurva tycker jag ni ska fortsätta som ni gör.

Du ska stå på dig gällande att få hjälp.

NU har visserligen min bror en diagnos men fram tills han var ca 5 år så åt han allt.

Se i ca 20 år så hade han då en "fas" när han bara åt bacon/fläsk, gröna äpplen, knäckebröd (bara en sort) plus lite till.

Så som sagt.

Stå på dig.