Fick nyss missfall också. Blöder än och hoppaspå att kroppen kommer igång fort så att vi kan böra försöka igen. Blev gravid på tredje försöket sist och vi hade redan hunnit tänka på namn och allt möjligt. Fick missfall i vecka 11 men fostret hade dött i vecka 6. Men nu får vi hoppas på bättre lycka nästa gång. Läkaren sa att man skulle vänta en mens men vettefan om man ens kan hålla sig utan börjar försöka så fort de lutat blöda.
Hej. Usch vad tråkigt men du är långt ifrån ensam.. Jag förstod inte riktigt hur vanligt detta är förrän jag var med om det själv.
Jag var precis hos gyn för att bekräfta att allt såg bra ut då det fanns lite "prickar" på ultraljudsbilderna i samband med missfallet för en vecka sen. Efter undersökningen frågade jag om just det där med att vänta då man läst så mkt olika grejer.
Han sa att de rekommenderar att man väntar en menscykel för att slemhinnan ska få återhämta sig lite extra samt att det är lättare att datera en ny graviditet. Men jag känner att jag kommer ändå vilja gå på tidigt ultraljud när jag blir gravid igen så om jag skulle "råka" bli det innan nästa mens så kan de väl räkna ut det på nåt sätt. Kommer ju ändå veta när jag har ägglossning så då kan man räkna utefter den.
Anyway, tråkigt att du var tvungen att joina denna tråd men det kommer gå bra och snart är det bara på't igen.
Kram!
hej alla.. på fredag har dett gått två veckor sen jag började blöda.. förra veckan var väl värst. Har knappt ätit något sen missfallet och allt jag äter smakar typ mögel.. Är inte sugen på någon mat och får tvinga mig själv att äta för att inte svimma. Hade också tänkt att vi försöker direkt för jag blir verkligen galen snart av att haft en bebis i mars till att man inte vet när man blir gravid. Så jävla orättvist allting. Så som jag mår så vet jag inte om kroppen klarar av en graviditet nu.. eller.. och är verkligen sönder inombords livmodern o allt de. Så det är inte i närheten av läkt, men det kanske går fort.. När jag fick missfallet tänkte jag att jag skulle börja ta de lugnare även om inte kanske det orsakades av stress, men för min egen skull bara ta det lugnare. Nu stressar jag ändå ihjäl mig... allting känns verkligen piss. Min sambo mår bättre och säger att vi visst kommer att få barn, men vem vet om det ens blir så. Har flera i min närhet nu som ska ha barn och har stora magar och allt och en nära vän ska ha tvillingar. Min sambos syster sitt fjärde barn och hans brors fru sitt andra..
Väntade i 2 år på att min sambo var redo för barn. Sen gick han äntligen med på det och så får jag missfall i vecka 11 fast fostret hade dött i v .6
Vi hade planera så mycket redan.. känner mig så jävla deppig.. förlåt för mitt inlägg.. inte så peppande för er andra när jag bara skriver tråkigheter..
vi får alla följas åt och hoppas innerligt att vi snart får barn och får vara glada och lyckliga.
Nu har vi försiktigt tagit nya tag här. Vet inte alls när mensen kommer igång. Vågar inte hoopas på att jag blir gravid direkt. Fick missfall för 3 veckor sen typ. Blöder ingenting sen en vecka tillbaks eller mer. Nu kör vi bara och ser vad som händer. Sist blev jag gravid på 3dje försöket. Blir spännande att följa alla och såklart jättejobbigt med missfall. Försöker ändå tänka positivt nu. Snart måste vi alla lyckas få en liten :)
Hej alla. Har inte varit så aktiv här utan kollar mest emellanåt.
Fy vad segt livet är. Jag har de jättebra med sambo, son på snart 9 år , hund,katt och hus.. men inget plus :( Vill så gärna ha fler barn och ett gemensamt med min sambo. Jag fick missfall för snart 3 månader sen och vi har försökt sen dess. Dock har mensen blivit lite konstig och har alltid haft 28 dagar emellan.. nu är den 5 dagar sen typ.. Det är ju inte så länge vi försökt efter det, men vi blev gravida på försök 3 sen va jag gravid till v.11 och sen har vi försökt så fort jag slutade blöda. Så jävla segt. Händer liksom ingenting. Testade med ägglossningstest nu senast och enligt dom hade jag inte ens ägglossning. Alla får verkligen barn nu också. Känner typ ingen glädje med något fast att jag har många saker jag borde glädjas åt. Vi ska på resa om 2,5 vecka och det känns inte heller roligt fast att jag alltid annars älskar att resa. Känns bara blä allting.