• Elliot1

    Bli gravid efter missfall

    CinnamonGirl skrev 2017-09-13 19:18:48 följande:

    Fick missfall igår, hann till typ vecka 5. Har fått en gynekologtid nästa fredag för att kolla att allt kommit ut.

    Hur länge har ni haft blödningar? När kan man börja ha sex igen?


    Formulerade mig lite dumt också, man ska vänta tills man slutar blöda med att ha sex igen. Annars finns risk för infektion :)
  • Elliot1
    CinnamonGirl skrev 2017-09-13 19:33:00 följande:

    Bra att veta. Inga barn tidigare. Vi har försökt i 6 år så blev ju glad men chockad när jag plussade. Nu vet vi att jag inte omöjlig att befrukta, så det blir till att försöka igen så snart det går.


    Åh vad ledsen jag blir för er skull med ett missfall efter så lång tid av försök. Men som sagt, nu vet du att ni kan så det är bara vara stark och försöka igen!!! Stort lycka till!
  • Elliot1
    nununu skrev 2017-09-14 08:20:14 följande:

    Jag hoppar in här också. Beklagar verkligen för er alla!

    Jag fick missfall i v 6 förra torsdagen. Blödde i två dagar sedan bara lite rött när jag torkade mig. Redan fyra dagar efter MF var gravtest helt negativt. Känns jättekonstigt?!

    Vi kommer att försöka igen direkt, kan inte vänta!!!


    Hej!

    Tråkigt att höra :( Känner att jag vill svara då våra situationer är väldigt lika. Jag fick missfall den 25/8 i v 6 och blödde typ 4-5 dagar sen lite bruna flytningar bara. Mitt graviditetstest var negativt 6 dagar efter missfallet. Några dagar innan missfallet hade alla mina gravidsymtom försvunnit så jag antar att hormonerna redan då var påväg ur kroppen.

    Härligt att ni vill försöka igen direkt, det är ju det man vill. Väntan är ju olidlig, när man väl varit gravid vill man ju bara vara det igen!!!! Vi ville också försöka direkt och jag hade ägglossning ca 2 veckor efter missfallet (tror jag) precis om att missfallet skulle varit en försenad mens.

    Lycka till!!!!
  • Elliot1
    CinnamonGirl skrev 2017-09-14 17:02:00 följande:

    Har ni haft mycket värk och blodklumpar?

    Jag fick mensvärk upphöjt till 10 i tisdags och blödning som vanlig mensblödning samt med två rejäla blodklumpar under eftermiddagen. Sen har det tuffat på med mensblödning tills idag på eftermiddagen med två nya blodklumpar. Dock noll värk, vilket iofs är skönt.


    Jag hade helt galet ont i några timmar när allt kom ut liksom. Började på förmiddagen med lite blödningar, åkte då till gyn för att konstatera MF. Men sen på eftermiddagen brakade helvetet lös och saker kom ut ur min kropp. Låg och vred mig i sängen och sambon var helt knäckt av att jag hade så ont. Samtidigt som man typ sprang på toa, grät och såg sitt "barn" komma ut. Då var man fan inte kaxig alltså :( Tillslut kom en stor gråaktig slemklump och efter det så började smärtan avta. På kvällen mådde jag bättre och åt massa förbjudna saker typ chark och ost, samtidigt som vi dränkte våra sorger i rödvin.. Dagen efter hade jag bara lite ont i vågor, typ som vanlig mensvärk.

    Usch när man läser om allt detta så lider man verkligen med sig själv och med andra som går igenom det. Samtidigt som jag typ blir ledsen att det inte pratas mer öppet om detta. Även om jag visste att MF var vanligt så var jag nog inte mentalt förberedd ändå. Det är inte förrän efteråt som det kommit fram att flera av mina vänner gått igenom samma sak. Hade man vetat det från början hade man kanske inte blivit lika chockad..
  • Elliot1

    Haft som vågor av "gravidkänslor" ända sen ÄL.. Vissa dagar varit säker på att vi lyckats och vissa dagar inte känt nånting.

    Idag har jag ont i ryggen och typ venusberget (hatar det ordet..) och känner mig typ lite lätt illamående/halsbränna.

    Typ 90% säker på att mensen kommer när som helst :( BIM senast lördag så den kan ju komma när som helst nu. Så besviken.

  • Elliot1

    Min mens kom igår.. Första efter MF. Besviken givetvis

    Men samtidigt skönt att veta att den kom den dagen den skulle (dagen innan åtminstone) så lättare att räkna ut nästa cykel och kan ju inte klandra mig själv för att vi inte väntade - OM det nu skulle bli MF igen.

    Nu är det bara tålamodet man ska hantera, jag vill liksom bli gravid igen NU. Hade man ett bebissug innan så är det ju ingenting emot hur man känner när man vet att det funnits nåt där en gång...

  • Elliot1
    CinnamonGirl skrev 2017-09-23 13:20:05 följande:

    Jobbigt, men bra att du tänker som du gör. Din kropp har ställt om sig till normalläge fort och ni kan försöka bli gravida snart igen.


    Man måste ju försöka hantera det på något sätt. Tänk om man visste ingen vilket projekt det är/kan vara att skaffa barn när man väl bestämt sig. Hur gick det för dig hos gyn igår? (Läste ikapp lite)
  • Elliot1
    Erna90 skrev 2017-09-23 13:51:48 följande:

    Förstår känslan, blev likadant för oss. Man hoppades ändå att det skulle ta sig direkt.

    Känns som beisar och graviditet är det enda som rör sig i mitt huvud nu. Hur gör alla för att inte fokusera allt för mkt på det? Rädd att det ska låsa sig psykiskt till slut och därför inte bli bebis..


    Ja man hoppades ju.. Men hade ändå någon tanke på att det inte är hela världen om det inte går på en gång. Däremot är jag livrädd för att det ska ta för många försök nu, kommer klappa ihop totalt då.

    Hur man inte fokuserar, ja du. Det är svårt men jag försöker tänka att tiden ändå går fortare än man tror. Man jobbar på och dagarna går. På måndag är det en hel månad sen vi fick MF, känns inte som att det gått så lång tid. Tiden går alltid fortare än man tror! Sen håller vi på att sälja vår lägenhet och vi har en resa planerad i januari, vilket gör att vi kan fokusera på det nu och spara pengar och sånt!
  • Elliot1
    CinnamonGirl skrev 2017-09-23 15:14:33 följande:

    Tack för att du frågar. Det såg bra ut. "Ingenting kvar" känns både bra och dåligt... det blev så definitivt. Men skönt då kroppen kan återhämta sig.


    Förstår känslan men nu får du försöka tänka att det är full fart framåt istället :) :)
  • Elliot1
    fluffinen skrev 2017-09-27 02:53:07 följande:

    Jag hoppar gärna in i tråden, vill så gärna prata med nån när jag inte har nån annan i min närhet att prata med, ja förutom sambon då.

    Jag fick missfall 19:e augusti i v.11...

    Själva missfallet var inte så dramatiskt för oss i början förutom att de gjorde så förbannat ont. Det är inte fören nu i dagarna som det börjat bli tryckande, var på 2 kalas med min och sambons familjer och överallt fanns det massa barn i alla åldrar och då började det värka i tomma mamma hjärtat.

    Har börjat bli frustrerad nu, min mens har fortfarande inte kommit tillbaka, den dom annars alltid sköt sig så fint och kommit som den ska trots man plockat i o ur p-stav testat p piller osv. Den har alltid varit där när jag förväntat mig den. Har ju haft lite myspys med sambon lite nu och då efter jag slutade blöda 6 dagar efter missfallet starta. Jag har inte gjort några ägglossningstest så vet ju inte om jag haft någon äl än fast de har känt som det då jag haft värk och jag trodde mensen skulle kommit igång med säkerhet vid det här laget.

    Jag plussade inte fören v.6+5 senast och då var det väldigt väldigt svagt, bm sa att jag troligen bara var låghormonare. Nu har jag ingen aning om jag haft äl men grejen är att för några dagar sen upptäckte jag att brösten växt ganska mycket igen och ont gör dem. Fick kvälningar av diverse lukter/smaker. Sen har jag varit överdrivit kännslig rent emotionellt senaste dagarna.Det är grav symtom som känns av och syns mycket tydligare än första graviditeten, men här syns det bara neg på testen och mensen lyser med sin frånvaro... kan tillägga att jag får aldrig några symtom på att mensen är påväg, får bara plötsligt mensvärk pang bom och så är det blod överallt..

    Men även om det skulle vara symtom på mens så spelar det ingen roll, då får man börja om åtminstone!

    Jag vill ju bara få plus eller mens för att kunna gå vidare och slippa detta jobbiga mellanläge????

    Är det fler här som haft väldigt utdraget innan mensen kommit tillbaka?

    Har bara ströläst lite här o där..


    Hej!

    Tråkigt med ditt missfall. Här är du inte ensam! Jag har inte så jättemycket att säga gällande det med utdragen mens, min kom exakt en månad efter missfallet. Hade dock missfall lite tidigare än dig, i v6+3. Däremot så tror jag inte man ska räkna helt med att kroppen hamnar i balans på en gång, det verkar kunna ta ganska många veckor för vissa :( Håller tummarna för dig att det kommer igång snart!!

    Hur som helst, ville bara ge lite stöttning gällande dessa

    mellanlägen, de är helt fruktansvärda. Tiden går sååå långsamt. Jag och min sambo ville försöka på en gång efter MF, så vi sexade på som fasiken när jag trodde jag hade ÄL (vilket det inte ens är säkert att jag hade) och sen började typ de två längsta veckorna i mitt liv kändes det som. Brukar vara rätt avslappnad och inte testa tidigt osv. Men vill verkligen inget annat än att bli gravid igen nu. Slets mellan hopp och förtvivlan. Precis som du så ville jag ha antingen ett plus eller mens, bara nånting som visar att kroppen kan bete sig.. Fick tillslut mens en dag innan jag trodde och den verkar vara "normallång". Tror inte jag hade nån ägglossning, eller så tog det sig helt enkelt inte. Så oavsett om jag blev besviken över mensen så var det en lättnad att den kom.

    Jag håller tummarna för dig och hoppas verkligen du kan försöka slappna av, man försöker ju verkligen att "inte tänka" men vet hur svårt det är :/ Kram!
  • Elliot1
    Erna90 skrev 2017-10-06 08:40:06 följande:

    Hur går det för alla? Här tror jag inte det tog sig på försök nr 2 efter missfall hlr.. Ingen mens men negativt test en dag innan Bim och känslan av att mensen är på g...


    Hoppet är det sista som överger än, men förstår känslan.. Jag tycker dock det är "skönt" att testa negativt precis innan Blm för då blir man inte lila ledsen när mensen kommer. Men håller tummarna för dig lite till! :)

    Jag har ÄL nu, andra försöket efter MF. Lite jobbig situation då jag tror jag kommer ägglossa idag men inte kommer kunna ha sex. Eller jo, KAN ha men sitter i bilen med sambon och kör 50 mil.. Sen ska vi separera när vi närmar oss slutdestinationen för vi ska vara på olika ställen i helgen. Så antingen stannar vi på vägen och försöker hitta någon toalett typ (charmigt).. Eller så blir det inget idag. Dock hade vi sex inatt vid 02 så det borde ju ändå räcka. Men jag vill liksom göra ALLT för att minska risken att missa ägglossningen. Jaja, vi får se hur det blir helt enkelt. Galet frustrerande hela denna process alltså :(
  • Elliot1

    Alltså det VIBRERAR som fasiken lååångt ner i min mage. Inte att det gör ont eller så, mer som muskelryckningar som känns som vibrationer. Kommer i vågor. Aldrig haft såhär innan, är det någon som känner igen sig? Letar inte efter något som helst gravtecken eller så då jag hade ÄL typ igår är mest nyfiken på om någon haft samma känsla!! :)

  • Elliot1
    CinnamonGirl skrev 2017-10-27 16:13:31 följande:

    Ni som fått missfall förr, hur fort kom mensen tillbaka? Var den förändrad, typ kraftigare eller lättare?

    Jag märker att jag blöder mer dem här gången, nämligen... men det kanske kan bli så?


    Jag fick mens 29 dagar efter MF, så jag räknar MF som en sen mens typ (var i v.7 och blödde i sex dagar). Nu har jag precis haft min andra mens och den kom också på BIM-dagen. Skillnaden från innan jag blir gravid är att jag båda cyklerna har blödit fem dagar istället fyra som jag alltid gjorde innan. Har även haft lite kraftigare mensvärk efter missfallet.
  • Elliot1
    emilieeast skrev 2017-11-02 08:02:26 följande:

    Hej!

    Hoppar också in här lite sådär sent.

    Har också fått MF eller jag tror att det är MF. Plussade den 27 och tänkte ringa bm den 30de så jag gjorde test då och det var svagare än den 27. Efter det kom blödningen som ett brev på posten.

    Vet inte vad jag känner för detta, har ett barn sen innan som blev till på första försöket, denna gång också, men ingenting känns som förra gången och det här med blödning skrämmer mig,

    Har läst verkligen varenda inlägg i denna tråden och känner verkligen med er alla!

    Jag vill liksom bara veta varför jag blöder och varför testet visar svagare. Vad jag förstår så har många av era tester visat positivt länge..

    Så många frågor när man inte har varit med om detta förut. ????


    Hej!

    Så svårt att svara på men om testet visar svagare så betyder det väl tyvärr att hormonet minskar.. Och det måste ju öka om graviditeten ska fortsätta :( Jag testade aldrig men mina symtom försvann innan jag började blöda och eftersom det är hormonet som ger symtom så hade mitt test garanterat varit svagare om jag testat. Mitt gravtest blev helt negativt 6 dagar efter jag började blöda. Men det är ju väldigt olika för alla.

    Sen behöver blödning absolut inte betyda missfall så det finns ju fortfarande hopp att det är något, det vet man ju inte.

    Hoppas du får svar snart iallafall så du antingen kan glädjas eller börja ta nya tag helt enkelt. Kram!
  • Elliot1
    Erna90 skrev 2017-12-29 09:27:49 följande:

    Negativt test, igen! 4e försöket efter missfallet. Blir så ofantligt ledsen att jag inte vet var jag ska ta vägen. Vet att det egentligen inte är lång tid. Finns de som försökt läääänge. Men önskan om täta syskon blir ju inte verklighet. Sonen blir 2 i januari. Önskan va att få syskon kring då, vilket kunde ha blivit verklighet om inte det blivit missfall.. Jag tar det hundra ggr hårdare än sambon som har inställningen att det kommer komma bebis. Jag vill antagligen så mkt att det låser sig. Sex känns mer som någon påtvingat nästan snarare än lustfyllt, om ni förstår hur jag menar? Hur ser det ut för er andra? <3


    Åh vad tråkigt. Jag förstår precis hur du känner. Har inga barn sen tidigare så kan inte relatera till det där med syskon men jag är precis som du på 4:e försöket efter MF. Jag var naiv och trodde det skulle ta sig direkt.. Har också börjat fundera på att det faktiskt var ett år sedan jag slutade med p-piller. Kunde inte drömma om att vi skulle sitta här ett år senare..

    Hos oss har vi faktiskt slutat prata om det. De första två försöken efter MF så var det verkligen påtvingat och hela vårat liv kretsade kring att bli gravid igen. Tillslut så kände vi båda att det liksom inte tjänar nånting till och att vi båda mådde dåligt av det. Så vi bestämde oss för stt fortsätta försöka men lite mer avslappnat. Jag kanske nämner något om att jag har ägglossning och jag tror killen har lite koll också, men mer än så pratar vi inte om det. Har sagt till honom när mensen kommit så har vi varit lite förbannade en stund och sen är det bara gå vidare. Förra månaden missade vi ÄL helt då den kom

    mycket tidigare än jag trodde. Och på något sätt kändes det ändå okej. Det är såklart lättare sagt än gjort men jag tror vi mår bättre av att göra såhär och hur mycket man än vänder och vrider så kan man ju tyvärr inte påverka detta :( Använder heller inga hjälpmedel för att hitta ÄL då jag valt att plocka bort allt som kan orsaka mer stress. Så försöker helt enkelt hålla modet uppe och tänka att det kommet när det kommer <3
  • Elliot1

    Grattis till alla som plussat igen! :) Håller tummarna för att det ska gå hela vägen för er alla!

    Själv har jag fortfarande inte fått något plus, men det verkar som att vi varit helt ute och cyklat gällande ägglossningen.. Antingen för sent eller för tidigt. Testat med stickor denna cykel men jag vettefan alltså. Fått svaga streck i typ tre dagar nu och idag var det blankt. Men kroppen säger ägglossning när som helst (eller typ igår/idag). Önskar vi kunde köra på varannan dag metoden men pga våra jobbtider kan vi omöjligt få till det :/

    Aja, det är väl bara kämpa vidare :)

Svar på tråden Bli gravid efter missfall