Mår skit

Att du mår skit är för mig ett tecken på att du är frisk som förälder och människa. Att det sen är väldigt tråkigt det som hänt är en annan femma. Jag själv sökte mig till en AA grupp då jag började dricka för mycket. Man kan gå dit fast man inte har problem med alkohol på de öpna mötena. Där finns så mycket kunskap jag aldrig hittade hos psykologer och andra hjälporganisationer. Och när jag delade med mig av mina tankar och rädsla, så har det hjälpt mig tillbaka 100%.

Usch har exakt samma sits nu själv. Jag vet inte vad jag ska ta mig till, två egna barn o h en bonus dotter. Jag tycker det är rätt med seperationen men rädds av att bli helt ensam varannan vecka. Ver inte hur jag ska göra med något. Det är jätte jobbigt.

Hej

När separerade ni?

Jag separerade 1,5 år sen och har fortfarande inte återhämtat mig med avsaknaden av barnen.

Nu är jag det semestertider och jag har inga planer, ingen att vara med på mina "lediga" dagar från barnen. Har också rätt bra panik..

Motion är väldigt bra promenera simma ..på med hörlurar uppsök vänner och umgås med dom ...om du sitter hemma själv blir du sämre..hitta ett intresse så du kopplar bort tankarna...du måste gå vidare i livet...hon valde att lämna dig ...det är inget du kan påverka..att tycka synd om sig själv och fundera på vad du gjort för fel...du har säkert inte gjort något fel...börja om från ruta ett...där står du nu ...jag hejar på dig du e en bra och stolt pappa

Jag var i samma sits. Separerade efter 15år. Själva separationen var det bästa som hänt. MEN fan va dåligt jag mådde av att se barnen varannan vecka osv. Tog ca 3år innan jag började må ok. Min räddning var träning, och enastående föräldrar som jag åkte på utflykter med. Det jobbiga nu är umgänget. Flyttade från Stockholm till västerås. Och nu med barnen så kan man ju inte flytta. Så fritiden är hemsk.

Enda rådet jag kan ge!! Är att gå med enastående föräldrar. Det är otroligt bra folk. Alla sitter i samma sits. Där träffar man super folk