Bf juli 2018
Halleluja, idag är det bara 24 grader och mulet, passar på att använda lite bebiskläder, har ju bara haft henne i blöja innan typ..
Imorgon är vårt bf, sjukt att hon redan är 3 veckor!!
Är det någon här som har mått dåligt och tänkt mkt på sin förlossning, att den inte blev som man tänkt/att det blev dramatiskt? Jag tänker mycket på det, speciellt känslan när det forsade blod och de började förbereda för att det kunde bli katastrofsnitt.. vet inte riktigt hur man ska ta sig vidare?
Jag har två förlossningar bakom mig och kan inte påstå att jag reflekterat så mycket över dem. Jag har aldrig haft en tydlig förlossningsplan (utöver att jag vill föda vaginalt). Förlossningar är så oberäkneliga så jag ser ingen anledning att ha en strikt plan eller önskan när det finns så mycket som kan påverka/hända. Men då har mina varit relativt odramatiska. Första tog ca 13 timmar från första värk. Jag sprack och fick sy en del och hade problem med smärta i flera veckor efteråt.
Andra förlossningen gick däremot ganska fort med intensiva värkar som gjorde att jag förlorade kontakten med omvärlden en smula. Men inte värre än så.
Men din förlossning... Gjorde de ett ur-akutsnitt eller ångrade de sig efter de börjat preppa? Sövdes du?
Kan tänka mig att om man planerar att föda vaginalt och det helt plötsligt kommer en vansinnig massa blod och de börjar förbereda för att söva ner en så skulle jag också må dåligt efteråt. Har du inte blivit erbjuden samtalskontakt för att få bearbeta det? Om inte så ta upp det med bvc så kan du nog få stöd därifrån.