• Perpen

    Bf juli 2018

    malikan skrev 2018-07-18 13:09:09 följande:

    Halleluja, idag är det bara 24 grader och mulet, passar på att använda lite bebiskläder, har ju bara haft henne i blöja innan typ..

    Imorgon är vårt bf, sjukt att hon redan är 3 veckor!!

    Är det någon här som har mått dåligt och tänkt mkt på sin förlossning, att den inte blev som man tänkt/att det blev dramatiskt? Jag tänker mycket på det, speciellt känslan när det forsade blod och de började förbereda för att det kunde bli katastrofsnitt.. vet inte riktigt hur man ska ta sig vidare?


    Oj! Att det redan gått tre veckor!? Galet.

    Jag har två förlossningar bakom mig och kan inte påstå att jag reflekterat så mycket över dem. Jag har aldrig haft en tydlig förlossningsplan (utöver att jag vill föda vaginalt). Förlossningar är så oberäkneliga så jag ser ingen anledning att ha en strikt plan eller önskan när det finns så mycket som kan påverka/hända. Men då har mina varit relativt odramatiska. Första tog ca 13 timmar från första värk. Jag sprack och fick sy en del och hade problem med smärta i flera veckor efteråt.

    Andra förlossningen gick däremot ganska fort med intensiva värkar som gjorde att jag förlorade kontakten med omvärlden en smula. Men inte värre än så.

    Men din förlossning... Gjorde de ett ur-akutsnitt eller ångrade de sig efter de börjat preppa? Sövdes du?

    Kan tänka mig att om man planerar att föda vaginalt och det helt plötsligt kommer en vansinnig massa blod och de börjar förbereda för att söva ner en så skulle jag också må dåligt efteråt. Har du inte blivit erbjuden samtalskontakt för att få bearbeta det? Om inte så ta upp det med bvc så kan du nog få stöd därifrån.
  • Perpen
    malikan skrev 2018-07-18 18:07:57 följande:

    Första blödningen larmade barnmorskan så kom massa folk och började sätta akutnålar och ta prover på mig och sa att de inte vet vart blödningen kommer ifrån och att måste dom snitta mig nu kommer jag sövas och det kommer gå fort.. var öppen 5 cm och värkarna hade börjat bli ohanterbara men inte hunnit börja med lustgas så gjorde så jäkla ont när dom slängde upp mig på rygg och i gynstolen och skulle in och titta och folk sprang runt mig. Har nog aldrig varit så rädd, trodde på riktigt jag skulle dö.

    Andra gången kom blödningen vid 7 cm och då var allt redan preppat och jag hade ju en person hos mig hela tiden så då var det ?bara? dödsångesten igen.

    Har nämnt för min BVC att jag tyckte det blev traumatiskt och att jag tänker mkt på det men hon nämnde bara testet för förlossningsdepression


    Fy ja det låter otäckt. :( Jag håller med lowhannah. Be om samtalskontakt. Det är lika bra att börja bearbeta detta direkt och att du får stöd direkt innan du mår sämre av det. Förutom att förlossningen är en ansträngande upplevelse så är det så mycket hormoner och känslor som löper amok och kommer göra det ett bra tag till och det kommer inte göra saker lättare för dig. Och det är absolut inget att skämmas för heller. Jag önskar jag bett om hjälp tidigare när jag behövt det (har ångestproblematik som blossar upp då och då så jag har haft en del kontakt med psykolog på bvc för den var som värst när tvåan var liten). Kämpa på!

    Nyfiken fråga: (du behöver inte svara om du inte vill eller om det känns jobbigt). Men hur gick det med blödningen? Kom de fram till vad det var som orsakat den?
  • Perpen
    kattnos skrev 2018-07-18 19:45:05 följande:

    Lycka till i morgon!

    Är hinnsvepning något man brukar bli erbjuden eller måste man be om det själv?

    Någon som är med i SWEPI-studien förresten? Har fått info om den men inte bestämt om jag vill delta..


    Jag har funderat på att vara med i swepi-studien men har inte bestämt mig. Jag lär ju med största sannolikhet iaf gå över tiden.
    Iowhannah skrev 2018-07-18 20:29:28 följande:

    Tack! I mitt landsting blir man erbjuden hinnsvepning i v 41, den jag gjorde i dag bad jag om.

    Vad är SWEPI?


    Det är en studie som ska undersöka när det är bäst att sätta igång en förlossning när man gått över tiden. Hälften sätts igång ca en vecka efter bf och andra hälfte efter två veckor. Sen håller de koll på hur förlossningen påverkar mamman och barnet och jag tror de håller koll på barnet i flera år efter förlossningen om jag inte minns fel.
  • Perpen
    Iowhannah skrev 2018-07-18 21:39:08 följande:

    Jaha okej. Det är inget som jag ens fått information om. Men det kanske bara är vissa landsting som är med i den?


    Ja så kan det mycket väl vara. Jag tillhör region Halland och vet inte om studien bara utförs här eller på fler ställen.
  • Perpen
    Iowhannah skrev 2018-07-19 11:30:09 följande:

    Ligger på förlossningen nu. De verkar helt inställda på igångsättning i dag! :D Äntligen ska vi få vår bebis, och jag ska få slippa vara gravid mer!

    Heja bebisen och heja mig!


    Åh vad roligt! :D Lycka till idag och uppdatera gärna sen när du orkar.
  • Perpen
    Twoblirthree skrev 2018-07-19 19:03:05 följande:

    Lycka till alla, så spännande!! Här har vi varit hemma sedan igår eftermiddag och lilltjejjen är mysig och ganska lugn om man jämför med hur de andra barnen var.

    Idag har brösten blivit gigantiska och utdrivningsreflexen har kommit igång. Väldigt ont i ena bröstvårtan, tränar på att vänta ut tills hon gapar stort innan hon tar tag.

    Lider fortfarande av att det är så varmt. Fötterna är mer svullna nu än de va innan förlossningen. (Som några andra skrev om tidigare oxå).

    Men det jobbigaste är nog sömnen ändå. Hon är som sina systrar att hon vill ligga på mej o sova och gärna tutta på brösten för o somna. Testade med napp nu inatt men den klöktes hon jättemycket av...På tre dygn så har jag nog sammanlagt sovit 4-5 timmar och oftast bara en halvtimme i taget. Hon vaknar till efter ca en halvtimme när man har lagt bort henne o så måste hon sövas igen (tutta på brösten o snusa på mej). Kan inte sova med henne på mej tyvärr. Tips?


    Min första var också sån. Hon maraton-ammade och sov nästintill aldrig (Hon slumrade medan hon åt och vaknade när jag la ner henne).

    När jag inte stod ut utan sömn längre brukade jag sitt/ligga i soffan med henne på mig. Då brukade jag kunna få någon timmes sömn. Jag har väldigt svårt för att sova och kunde inte sova med henne i sängen eller på mig. Men när jag halvsatt i soffan och ammade henne tills hon däckade så kunde jag själv slumra lite i soffan efteråt. Inte lika bekvämt som i en säng förstås men det gav lite sömn i alla fall. :)
  • Perpen
    Fins Mamma skrev 2018-07-20 11:28:55 följande:

    23.57 18 juli kom så äntligen Ines efter att jag fick värkstimulerande vid 13.45 och v hade värkar i 10 timmar och sen blev det akutsnitt.

    Som tur var fick jag vara vaken. Hon sover och äter. Var tredje timme igår ouch varannan u natt.

    3060gram 49cm lång.

    39+5


    Grattis till lilla Ines! :) Hur är det med dig?
  • Perpen

    Tror jag håller på att bli sjuk. :'( låg och vilade och fick plötsligt huvudvärk och känner mig konstig i kroppen. Mannen har varit krasslig i några dagar så jag kanske har åkt på samma. Så himla typiskt. :(

  • Perpen

    Åh vad spännande att det händer så mycket nu. :) För mig händer dock ingenting. Jag har ju förvisso 10 dagar kvar till bf. Men då detta är 3e barnet så hade jag iaf förväntat mig lite känningar vid det här laget även om jag tror jag går över tiden. Känner mindre nu än jag gjorde med 2an. Får sammandragningar lite då och då men inget som gör ont. Däremot gör det helvetiskt ont när bebisen dansar tango på tarmarna. Det är fruktansvärt! :-S

  • Perpen
    Kellie13 skrev 2018-07-21 14:49:18 följande:

    ok sånt har jag aldrig känt, asså att barnet sparkar mot revbenen eller så, varken med min dotter eller med killen i magen.


    Var glad för det. Det är galet obehagligt. Denna har haft en förkärlek att sparka på revbenen och även uttrycka huvudet mot dem (är väldigt svårt (typ omöjligt) att böja sig framåt då). Men nu de senaste dagarna har den lyckats komma åt tarmarna. Det vore väl inte hela världen om jag inte var så gasig. Det gör fruktansvärt ont.
Svar på tråden Bf juli 2018