Bf juli 2018

Är ju tredje gången gillt här och min spontana tanke är att man måste inte ha allt. Köp ex bara resesäng om ni faktiskt ska ut och resa (men många hotell kan tillhanda hålla det). Vi skaffade begagnad resesäng när första barnet var ca 1 år för då skulle vi hälsa på mina föräldrar och bo där i en vecka.

Man måste inte heller ha ex babynest. Upprullade filtar som man lägger runt bebis åstadkommer samma sak.

Osv.

Menar inte att det är fel att köpa alla grejer. Men att det är onödigt att stressa över det för det är skillnad på vad man kanske vill ha och på vad man faktiskt behöver. :)

Perpen

Äldre 27 Apr 22:36

#2184

Tror vi köpt tre grejer än så länge: skötväska, babygym och spädbarnsilägg till bärsele. Kvar på shoppinglistan står typ babyskydd och kläder. Och ett regnskydd till vagnen för det gamla var så trasigt. :-S

Perpen

Äldre 5 May 09:31

#2220

Har också två sen tidigare. Tycker jag typ aldrig går på kontroller. Dock blir det nog tätare när det närmar sig. Hade ett hopp på typ 8 veckor förut. Sen efter det skulle det bli 3-4 veckor emellan (är den kontrollen jag snart ska gå på). Sen har jag ett tul runt v 32 tror jag. Det har dock inte blivit inbokat ännu. Men jag är bara i v.28 än så länge.

Jag behöver tips av er! Vad äter ni?! Min aptit har minskat jättemycket och jag är typ inte sugen/inspirerad att äta något alls längre. Jobbigt när jag ska förse resten av familjen med mat men vill inte ha eller tillaga något. :-/

Perpen

Äldre 5 May 13:02

#2225

Utvandraren2 skrev 2018-05-05 10:52:08 följande:

Jobbigt! :/

Förstår bristen på matlust, min är nu nästan helt tillbaka efter att ha varit låg fram till ca v30. (I 33 nu) Jag äter mycket cornflakes med fil, apelsin, leverpastejmackor med saltgurka. Jag har äntligen börjat orka laga mat igen så att sambon slipper, orkar mer nu med kortare arbetsdagar. Men äter sedan en vecka tillbaka väldigt små portioner. Äter varannan timme. Blir typ mätt på ett äpple! Ät lite av den maten du lagar, oavsett hur osugen du är på den. Så kan du äta flingor och macka sen. Jag brukar också pimpa maten med riven ost, lingonsylt/äppelmos eller dricka läsk till för att lättare få ned den. En del socker som du hör, men enligt min bm ingen fara.

Tack för tips. Är inte så förtjust i sylt och sånt och min favorit dryck i hela världen är mitt egna kranvatten. Haha. Inte så lyxigt kanske men det är gott. Ska nog börja äta på assiet och äta fil lite senare på kvällen. Tror aptitbristen egentligen beror på att jag är trött. Vill hellre vila/sova än att laga mat och äta. Var hyfsat pigg förra veckan men sen var det som om någon slog på en offknapp så jag går runt i ett töcken hela tiden. :-/

Perpen

Äldre 6 May 09:53

#2231

Twoblirthree skrev 2018-05-05 20:07:33 följande:

Ni som har barn sedan tidigare hur har era förlossningar startat?

Första förlossningen startade med värkar när jag sov. Startade vid 23-tiden har jag för mig och höll mig vaken hela natten. Hon föddes 13.00 dagen därpå så hon hade inte så bråttom.

Andra förlossningen startade med att vattnet gick. Jag hade känt mig lite hängig innan och vilade och helt plötsligt gick vattnet. Herregud vad jag skrattade för det var så skumt. Värkarna startade strax efter det. Nån timme kanske.

Perpen

Äldre 6 May 10:02

#2232

Ang. förlossningen så ser jag också fram emot den (lätt att säga det nu, hehe). Och som Horisonten skrev så är krystvärkarna helt galet starka! De som beskriver det som någon slags urkraft är inte direkt fel ute. Med första barnet upplevde jag dem inte som jättestarka (men väldigt tydliga ändå) men då hade jag fått epidural innan. Men med andra barnet så hade jag ingen epidural. Förlossningen gick fort och krystvärkarna var helt galna. Tack och lov så behövdes det inte så många för att hon skulle komma ut heller. Hann bara vara på BB i 45 minuter sen var hon ute.

Har bara luddiga minnen av förlossningarna för man har så ont, men jag tänker tillbaka på dem med någon skum glädje i alla fall. Trots att jag sprack vid första förlossningen och det tog flera veckor för mig att repa mig efter den. Andra förlossningen mådde jag hur bra som helst efter, kroppen återhämtade sig snabbt. Dock liten förvarning till er som ska föda för andra gången: eftervärkarna kan vara en total mardröm. Var inte rädda för att be om alvedon! Jag gjorde det hela tiden (så snart jag fick ta mer dvs) för eftervärkarna gjorde jätteont. Men å andra sidan så får man ju se det som något positivt också: livmodern drar ihop sig snabbt, avslaget sluter snabbt osv.. :)

Perpen

Äldre 6 May 15:31

#2234

Horisonten skrev 2018-05-06 14:25:52 följande:

Gällande förlossning:

Med min första sä startade de med värkar vid 9:00 på morgonen. Förstod att de var på g då alvedon inte hjälpte. Åkte in så vi var inne vid 14-15 tiden har jag för mig. Öppen 3-4 Cm då. Gick på promenad. Senare fick jag eda men de stannande av värkarna lite så de tog hål på hinnorna så vattnet gick och fick även lite värkstimulerande dropp. Hade krystvärkar i 15-20 min sen var vår dotter ute. Född 10 dagar innan BF.

Med andra barnet så hade jag fått en hinnsvepning som gjorde att jag fick värkar och mycket sv slemproppen gick. Åkte in till förlossningen,kom inte ihåg hur mycket jag var öppen då. Kanske 2-3 Cm men med 1 Cm av tappen kvar. Men värkarna stannade så fick åka hem. Detta var skärtorsdagen. Sedan så fick jag värkar på påskafton,alltså 2 dagar senare. Var ca 3-4 Cm när vi kom in. Fick spinalbedövning och de tog hål på hinnorna så vattnet gick vid 5-6 Cm. Och eftersom jag hade spinalbedövning ville de att jag skulle vara uppe och stå/gå så mycket det gick. Var öppen ca 9 Cm vid halv 8 tiden ca och sen 10 min senare var vår som född. Han kom på bara 3 minuter och 3 krystvärkar. Var inne på sjukhuset bara i ca 4 timmar. Och han är född 14 dagar innan BF.

Så ja jag har väldigt starka och kraftiga krystvärkar. Kan vetkligen inte stoppa eller bromsa de när bm säger att jag inte skall/får krysta. Det går bara inte. Kroppen kör sitt eget race.

Ja krystvärkarna kan vara galet starka. Första tjejen hade jag krustvärkar i ca 10 min med. Men med andra hade jag nog bara som du 3 stycken.

Perpen

Äldre 7 May 15:07

#2239

Iowhannah skrev 2018-05-07 14:16:22 följande:

Jag är nu i vecka 31+1 och så himla trött på det här! Jag vet inte hur jag ska palla två månader till! Ständigt sötsugen, ständigt dålig i magen, ständigt trött, ständigt ont nånstans, halsbränna, svullen, känner mig stor och otymplig, sover skitdåligt, har knappt nån matlust, törstig hela tiden, sammandragningar och förvärkar, och så detta dåliga samvete för att jag inte orkar/klarar att hålla samma tempo som mitt barn. Jag vill inte mer nu!!

Och dessa kommentarer om hur stor jag är! Som att jag inte vet det!! Det är säkert i all välmening, men jag orkar inte höra skiten. Jag önskar att jag bara kunde isolera mig helt från precis alla tills bebisen är ute.

(Jag har knappt sovit i natt pga svettningar och ett barn som vaknade 540 gånger och ville ha nåt att dricka eller äta. Han hade feber i går och varken åt eller drack ordentligt.)

Uscha jag håller med dig! Har fått frågan många gånger nu hur jag ska orka jobba i sommar. Tänkte jobba till 2 veckor innan förlossningen. Men blir ju helt slut efteråt. Och fogarna vill jag operera bort. Just idag känns det som jag kan klara mig utan ben, höfter och underliv. Är meningen att jag ska jobba 7 veckor när skolan slutat. Älskar jobbet och vill vara där men ajaj vad ont man får efteråt. :(

Du ska inte ha dåligt samvete för att du inte klarar barnets tempo (det gör jag knappt annars heller men nu kan man ju skylla på att man är gravid. :-P ) Jag håller med om att man känner sig tråkigt, men det är bara att hitta på andra saker att göra tillsammans. Jag har börjat läsa mer för barnen nu då jag inte klarar av att sitta på golvet och leka med dem längre.

Perpen

Äldre 8 May 14:12

#2249

På tal om att känna sig otymplig. Tror magen exploderade i storlek från en dag till en annan. Är inte van den ännu så ibland råkar jag luta mig för hårt mot diskbänken och får ont i magen av det. Knas.

Perpen

Äldre 8 May 21:14

#2254

malikan skrev 2018-05-08 20:03:58 följande:

Jag är inte så besvärad av magen än, jag gräver land och håller igång, däremot blir jag bara mer och mer otaggad och oredo för att ungen ska komma ut.

Har inget babyskydd, inga sängkläder eller nåt och känner bara att jag SKITER i det, vilket inte är likt mig, är världens planerings och ordningsfreak egentligen...

Tänker att mannen kan ju ta tag i det eller nåt, hittills har han bara sagt att det är så lång tid kvar och vi hinner, men vem ska göra det då?

Näpp, jag glider hem i bilen efter förlossningen så kan man och unge åka buss!

Åh det där känner jag igen! Är ett kontrollfreak i vanliga fall och planerar allt. Men är så less nu. Har en begagnad spjälsäng vi ska ärva.

Bf juli 2018

INNEHÅLL