Bf juli 2018

Ja det är en tuff resa och tuffa graviditet jag har men så värt se när bebis är ute och ligger på bröstet på en <3 :)

Jag förstår dig,jag har också varit arg och ledsen på mig själv hur jag kan utsätt framförallt min familj,min man och mina andra barn för detta. Att mamma inte är med eller mår bra. Men de är en ?kort? tid förhållandemässigt. Min son lär inte minnas detta så. Och får he tillbaka sen mär jag kan och mår bättre till dem :)

Stå på dig men du måste vara bereds på riskerna och så som också finns. Väga för och nackdelar :) Hoppas snart du känner dig bättre :)

Hej allihopa. Hur går det för er? Idag fick det bli ett besök till vårdcentralen då som resulterade i fortsatt sjukskriven. Iallafall en månad till pga att illamåendet är ju fortfarande kvar ganska mycket trots tabletter även om jag bara kräkts någon enstaka gång sen de nya tabletterna. Men ändå så orkeslös och svårt och göra något hemma mer än ta mig upp till soffa ,ta en dusch och försöka äta lite lite. Så ja att jobba nu skulle aldrig funka. Så en månad till sjukskriven så får vi se sen om illamåendet ger med sig. Min läkare är ju tveksam till att de kommer bli bättre om inte så kommer nog foglossningen bara bli värre då jag redan känner den ganska mycket. Och jobbet räknar inte med att jag skall komma tillbaka. Vilket känns väldigt trist men samtidigt skönt med deras förståelse och inga krav på mig men jag får ändå dåligt samvete. Men en dag i taget och en sak i taget så får vi se vart vi hamnar.

Imorgon besök till mvc för att ta blodprover som inte togs sist pga att mina armar var sönderstuckna efter sjukgusbesöken och där ett kräl spruckit i ena armen så. De får vi fixa imorgon samt kolla vikten extra eftersom jag tappade en del och fortfarande inte kommit upp i inskrivnings vikten än så. Så de vill ha extra koll då jag inte gjort någon viktuppgång i graviditeten alls ännu.

Hoppas ni andra når bra och går bättre för er

Hej tjejer :) Hur går det? Igå gick jag in i v 13 så är 12+1 idag. Var hos bl häromdagen för extra koll. Ligger fortfarande 1 kg minus sen inskrivningen men inte mer ändå och vi fortsätter att kämpa på. Dock kommer jag ha extra besök just för att ha koll på vikten.

Jag tror jag blivit knäpp. Jag kan vissa morgondag vakna och tro att jag bara drömt allting,att jag är gravid. Känns som jag inte förstått helt då de varit så mycket med hypermesisien och sjukhusbesöken och allt. Sen kanske för man har 2 andra barn. Men kan känna mig lite ledsen kring det. Jag vill ju så gärna vara glad och njuta över denna graviditeten då detta kommer vara värt sista barn. Missförstå mig inte är väldigt glad men känner mig inte så gravid så jag förstår än. Och då har jag ändå illamåendet kvar trots tabletterna,trötthet,ömma bröst mm. Någon som känner igen detta?

Är så rädd att något hänt också bara för att jag förhållandevis nu mår bättre även om illamåendet och allt är kvar. Är man inte knäpp? Såg ju ändå bebis för 2 veckor sedan och den mådde så bra och livlig. Men tror de handlar om dett att magen syns inte massor och jag känner ju inget än. Även om magen är större än med de andra 2. Men längtar så till sparkarna,större mage och rul.

När har alla rul om ni fått det bokat? Själv har jag 20/2 så ett tag kvar. Längtar massor men nervös också!!

Förlåt för allt svammel,behövde nog får skriva av mig lite tankar och känslor tror jag. :) Hoppas allt är bra med er alla <3 Ha en bra dag :)

Hej allihopa. 

Bilden är från idag v 14,kom tydligen före mitt inlägg.

Här mår jag väl sådär. Frustrerad på att inte kunna göra något utan att ha ont och må illa. Illamåendet ligger kvar ganska mycket trots starka tabletter,hoppas verkligen de lugnar sig snart men får se. Foglossningen kommer bara mer och mer och värre för varje dag så är riktigt jobbigt. Vill ju slippa känna mig trött och orkeslös nu ju. Har en extrem huvudvärk som nog mycket beror på att jag fortfarande har svårt och äta och mår illa efter måltid även om jag kan äta. Ligger minus 1-1,5kg till min inskrivnings vikt,men bebis har nog växtspurt nu då jag märker att jag har mer växtvärk och magen kom pang över natten bara. Hoppas snart att jag kan känna glädje och njuta av graviditeten,de har inte riktigt kommit än pga mitt mående. Längtar efter att känna rörelser och till url som är den 20/2 vilket känns väldigt sent och långt bort jämfört med er andra här inne. Såg bebis i v 10 men känner mig ändå väldigt orolig och mer nojig för varje dag,riktigt jobbigt.

Undrar om någon har tips på något gott att dricka som inte är kolsyrat? Har så svårt och dricka,vilket nog också bidrar till min huvudvärk men tycker inte något är gott men ofta törstig,kan på sin höjd tycka isvatten kan vara gott,men inget annat. 

Just nu längtar jag så till de där veckorna som man slipper må illa,ha ont,vara trött utan bara kan få vara glad och njuta och få lysa av lycka runt än, känns så långt bort.

Hoppas ni andra mår bra.

Jag har faktiskt inte testar men tänkt testa och göra de i helgen och se om de funkar. Känns som de kan läska och även hjälpa min mage lie,fått stora problem med förstoppning pga för lite vätska tror jag men även att mina tabletter mot illamåendet kan ordna förstoppning så sen hormoner på de också.

Åh jag förstår vad du menar. Jag orkar ofta inte gå upp på naten och ofta så trött så blir inte så. Men alltid panik till toaletten på morgonen och dö dricker jag inte ens mycket på kvällen innan läggdags.

Åh skönt att du blev sjukskriven att läkaren var så lyhörd. Tror du behöver då vila upp dig lite. På vilket sätt var hon orolig för bebisen? Hoppas du fick bra hjälp av kuratorn på mvc.

Själv funderat på att ringa bm och be att få prata med någon men jag vet inte riktigt. Tycker det är svårt och ta steget och vet int riktigt vad jag skall säga heller. Men hade varit skönt då jag ibland känner att jag har lite stöd runt mig,förutom från min man och bästa vän som är fantastiska men från resten av familj och vänner är de inte myclet. Och känner mig orolig inför förlossningen och rädsla. Men även orolig kring bebis i magen. Detta är ju mitt 3 barn men 5 graviditet. Hade 2 missfall innan min första. Så kan känna lite som vissa skriver,för varför skulle jag fö 3 fina och friska barn i rad. Märkligt tänkt men så tänker man. Jag är ju sjukskriven iallafall till början av februari pga illamåendet så får vi se sen. Foglossningen är inte rolig nu,blir vetkligen bara värre för varje dag. Suck... :(

Jo de är ju vana och min bm känner mig så väl. Har ju haft sanna bm med mina 2 andra barn och hon har sagt att är de något får jag ringa. Men känns ändå så svårt. Aldrig känt riktigt såhär innan. Varit orolig men inte känt mig såhär nere eller att jag jnte fått stöd ifrån omgivningen så känns så konstigt. Låter flummigt kanske.

Jag förstår. Jag är mest rädd för att inte få plats på sjukhuset jag vill födda på men framförallt inte få plats alls. Sen också att de skall gå för fort och att bebisen skall bli stressad och få bekymmer. Med första barnet så hade jag bara krystvärkar i 15-20 min vilket är kort tid som förstföderska fick jag höra. Och med mitt andra barn så hade jag krystvärkar i 3 min och på 3 värkar så var bebis född. Gick för fort rent mentalt men fick också sy en hel del så orolig.

Nej men Gud de förstå jag. Var inte så jag menade att du behövde berätta detaljer. Men skönt att läkaren lyssnade och förstod!! Hoppas du kan få lugn och ro och bara ta hand om dig och bebisen nu

Ja men lite så. Känns som de inte har tid med en för de har fullt upp med sin vardag. Så skönt och prata med någon som känner igen sig. Jag försökte ringa mvc för att lämna meddelande och be bm ringa mig men gick inte. Kunde bara lämna namn och numer så de ringde. Men vill ju prata med just min bm så ja,de sket sig. Får stå ut 2 veckor tills jag har besök till henne.

Ja känns tungt. Mycket mer rädd och orolig den a gången :( nja jo hon vet och sagt att jag skall åka så fort jag känner något men gäller att de finns plats. Sen bara nämt att jag är lite orolig. Men nu har oron och rädsla kommit mer och mer för varje dag. Så får ta upp de med henne. Jag minns med fösta att jag tyckte de var en evighet. Haha. Men med andra hann jag knappt upp i sängen så gick för fort och de fick ju också sy en hel del.

Ja men så kan de absolut vara. Haft sådan gråtdagar denna veckan speciellt idag. Fast jag inte riktigt vet vsrför. Började väl igår kväll egentligen. Så jobbigt. Gissar på massa hormoner i omlopp.

Ja men de är ju just det och de som oroar mig så. Ja jag hoppas vetkligen de blir förändring för barnmorskorna på sjukhusen för de har det inte lätt men gör ert helt fantastiskt jobb men får ofta alldeles för lite beröm och uppskattning för det de faktiskt gör!!

Åh jag förstår!! Beklagar verkligen med din son :?( en stor rädsla jag har att de skall ske. Hade 2 missfall tidigt innan vi fick vårt första barn,vår dotter. Ibland känns de som de hade varit skönt och få igångsättning för art ha kontrollen lite mer men jag vet inte. Med min son hade jag bedömning om igångsättning pga jag hade sådan fruktansvärd smärta pga foglossningen så kunde inte sova pch bara skrek ibland på kvällarna och nätterna. Var hemskt. Men fick en hinnsvepning av min bm och 48 timmar senare är sonen född.

Försökte få tag i min bm idag men lyckades inte. Skickade ett mail där jag bad om att hon skulle kontakta mig så hoppas de sker i början av nästa vecka. Har ett besök annars om 2 veckor.