IVF våren 2018

Så kom testdagen och testet var så klart negativt. 

Det var väntat men besvikelsen är ändå stor. Ingen mens än men den dyker väl upp nu när jag tagit testet. Den brukar göra så.

Börjar frukta att jag aldrig kommer att få någon bebis. Vi började för sent. Jag är 36 och när jag fyller 37 måste det göras privat. Det vet jag inte om vi har råd med. Har alltså bara några månader kvar. 

Det finns tre ägg i frysen. Inte världens bästa kvalitet på dem skulle jag tro.

Hoppet sjunker. I dag är ingen bra dag.  

Men hinner jag inte sörja för nu måste jag åka till jobbet där jag förväntas vara snabbtänkt, glad och kreativ. Suck. 

Låter skönt att komma iväg lite. Tänker att det nog är nyttig, även om (åtminstone min) första känslan är att man vill köra igång direkt igen.

Alla länder med risk för zika-virus, tror jag de avråder ifrån.

Hej! Det var ett tag sen nu. Hur har det gått för er?

Vi är igång med andra försöket nu. Äggplock på måndag. Längtar väldigt för mår verkligen skit av hormonerna. Sen bävar jag för ruvningen för det var den längsta väntan jag varit med om...

Semester är inte dumt. Vi tog en weekend efter förra försöket och det var nog bra för oss. Känns som det sliter på både person och förhållande. Nu har jag en underbar man som förstår och stöttar, men han lider ju också psykiskt. Och allt är ju bara en enda väntan och inget kan planeras för tänk om mensen kommit då, eller tänk om vi fått tid då... Eller att jag mår så illa hela tiden så jag orkar inte resa mig.

Håller tummarna för er. Hoppas mensen kommer i tid så ni snart får köra igång...

Hej igen! (det var ett litet tag sen) vad roligt att du är igång igen! Vad fick du för dos av Gonal F denna gången?

Jag ska köra igång i slutet på maj, och jag vill också ha högre dos då jag tycker jag fick för få/dåliga ägg förra gången och inga till frysen. då hade jag 150 ie. Kram o hoppas det går vägen för dig!!!

Tack så mycket!Tack!

Det hoppas jag också!Tack så mycket! Ja, visst är det! Det hör helt enkelt hemma där.Nu kommer ju nästa steg att det ska klara sig, så en ny oro. Men för oss känns det skönt att veta att det faktiskt går. Hoppas du är här snart också.Tack så mycket!

Jag förstår dig.. Det är ju rätt sjukt egenltlgen vad man oroar sig under stimuleringen; för få blåsor, för många blåsor, att de ska släppa i förtid, att blåsorna inte ska innehålla ägg, att äggen ska vara dåliga, befruktningen, att ET inte ska gå som planerat. (och detta är ju inte allt...) NÄ ska man inte bara få vara lugn och trygg med att allt nu kommer gå bra!?! dessutom finns det ju ingenting som vi kan påverka, och kroppen spelar ett spratt med en med alla hormoner så man blir alldeles knäpp dessutom

Försök att hålla dig lugn bara, tänk sen när vi sitter med lilla bebisen och har hela världen att oroa oss för 

Kom ihåg att du inte är ensam med dina tankar, vi har nog alla haft dem i den här tråden Kram!

Usch, jag trodde det var lugnt eftersom jag mår så bra! Hu, ska hålla koll ordentligt. Visst är det så, det är för min skull. Och 21 ägg borde ju ge några bra embryon. Försöker tänka på det och inte på sprutorna... var så glad att det var över, och så måste jag ta nya igen! Får ingen äl med Letrozol, så det är sprutor i lägre dos...

Hoppas jag slipper såna problem som du fick, verkligen inte kul... tiden rinner iväg och snart fyller jag 30. Är så ledsen att inte fått barn innan, och nu kommer jag nog inte vara gravid innan heller... livet blir inte som man tänkt sig

Svårt att peppa igång sig igen efter alla nederlag, hur gör ni andra för att orka?

Jag är lite orolig och fundersam. Sprutdag 4 med Menopur och jag har haft rätt ont i magen idag. Känns tidigt och jag funderar en del över dosen på 412,5 ie. Den är högre än förra omgången, då jag började på 300 ie innan de höjde till 412,5 de sista dagarna innan äggplock. Tacksam för lugnande, kloka tankar!

Får jag mycket mer ont framöver kommer jag förstås att kontakta kliniken.

Hej alla!! Jag hade utplock igår, när fick ni veta hur många ägg som var ?dugliga??