Jag kommer ta en lång paus ifrån IVF och familjeliv. Nu behöver jag hitta tillbaka till mig själv. Är väldigt ledsen och vet inte hur lång tid det tar att komma över det här. Var så himla glad över att äntligen få va gravid å så är man inte det helt plötsligt.. så nu blir det träning, dricka vin, resa, å sen efter sommaren nya tag.
Önskar er lycka till alla här i gruppen. Vi hörs!
Hej allihop. Efter mitt missfall i april har jag tagit en lång paus hela sommaren. Det tog väldigt hårt på mig men nu är jag redo för ett nytt försök. Börjar med sprutor nästa vecka om mensen kommer som den ska. Jag e livrädd men taggad. Hoppas att det ska gå hela vägen den här gången! Lycka till alla
Fy fasen för missfall, förstår att det måste varit tufft (jag fick ett väldigt tidigt MF i V5 i juni efter andra IVF-omgången) - i alla fall skönt att återhämta sig ett tag efteråt och på sommaren kan man ju normalt sätt slappna av lite mer utan att känna så mkt stress över IVF och allt annat.
Nu hoppas vi på vår tur i höst!! ska bli spännande att följa, heja heja!
När uppdagades det att det var ofostrig grav? Gjorde du ett tidigt VUL?
Jag kör FET så inga hormonsprutor för mig, äter Östrogentabletter nu för att slemhinnan ska tjocka till sig och ska in på ett VUL på måndag för att se att allt ser bra ut. Därfefter bestäms när det blir FET men förmodligen dag 18, dvs 4 sep!
Jag är så himla ledsen! Det gick inte denna gången heller. Vet inte vart jag ska ta vägen och förstår inte varför det inte fäster. Jag känner mig så galet olycklig, kan inte sluta gråta.. alla bara säger att mina förutsättningar är dom bästa man kan ha för lyckad ivf, blastocysterna är perfekta, slemhinnan är perfekt, min ålder är perfekt, min vikt är perfekt. Allt är så jävla perfekt men ändå går det inte.. jag går sönder
Jag förstår att man blir chockad och ledsen efter en sån grej det där med 'positivt att man kan bli gravid i alla fall' blir ju tyvärr en liten klen tröst när man ändå går igenom IVF (och gör ALLT och lite till för att det ska bli en befruktning). Det uttrycket hade man kanske kunnat ta bättre om man blev gravid naturligt - fick MF och det bara var att försöka igen i sänghalmen och inte behövde gå igenom fler cykler med IVF...
japp det är 5 dagars! jag har två i frysen - men kvaliteten på dem var inte lika bra som den som sattes in senast så är lite orolig att de inte ska klara upptiningen - men så är det ju i den här processen - precis ALLT oroar man sig för... och lite till!
ja känslan att få ett plus efter över 3 års försök var ju fantastisk och overklig :) nu hoppas vi att det kommer tillbaka för att stanna nästa gång!!
ja jag har också hört att blastocyster ska vara starka och de som klarar en upptining borde kunna klara ALLT min klinik skulle aldrig frysa ner 3 dagars tror jag, då det som du säger skulle vara lägre chans att de överlever efter tining, men alla klinker kör med olika bud och så länge folk blir gravida bryr jag mig inte så mycket om hur det går till ;)
Man måste väl få känna så här antar jag, och att det är helt naturligt. Ska höra om de har någon kurator på kliniken när jag ringer på måndag. Trodde inte jag skulle behöva det men det känns rimligt att ha någon totalt opartisk att prata med.
Jaaa haha alltså alla klantiga kommentarer, man blir ju galen! Frågade en kollega om semestern varit bra, hennes svar:
- jag har inte haft någon semester, jag har en tvååring.
Höll på att säga nånting riktigt dumt till henne som svar men orkade inte den gången..
En annan p jobbet (gravid) som vet att hon har kollegor som går igenom ivf sa att hon "blir förbannad om hon inte får en flicka denna gången"
Förstår inte att man inte tänker sig lite för. -_-
Tack för dina peppande ord, det är skönt att kunna a några att skriva med här. Kul med insättning nästa vecka!! Hoppas innerligt på några plus i tråden nu igen <3
Såg nu att ni får börja från början. Det kommer gå bra ska du se, och lite alkohol mellan svängarna påverkar nog inte alls! Tror man ska försöka leva som vanligt.
Man är ju inte mindre glad för andras skull, bara mer ledsen för sin egen. Men man blir gladare när det är någon som gjort ivf. Likaså har jag en släkting som ställde sig i remisskö långt efter jag börjat med ivf, hennes son är några månader nu. Som sagt jag är jätteglad för det, men man känner att man själv står kvar på samma ställe.
Det är såå drygt att behöva vänta till nästa mens efter ett misslyckat försök, kan man inte bara få köra direkt. Och så ska man noja över ifall mensen ens kommer. Min försvann i 4 månader efter ett misslyckat försök en gång. Men det var ett ett långt protokoll där jag hade varit i ett kemiskt klimakterie i 3 månader i väntan på remiss, så det var nog det.
Tack, ja nu är eskimån där. :) hoppas tiden går fort till nästa månad för dig.Japp nu köööör vi. :) måste vara jobbigt att resa till Prag varje gång? Jag tycker det är jobbigt att vi har 20 mil till Malmö.Jag har kört lite olika varianter, ingen alkohol på en månad, alkohol fram till veckan för insättning osv (med måtta). När jag avstod alkohol en månad innan behandling strejkade kroppen och vi fick inte ens sätta in. När jag levde som vanligt så fick vi 6 blastocyster. Men jag nojar mig ändå nu att de har dålig kvalitet, eftersom det är de vi sätter in nu. Men de säger att de är jättefina.
Jag tror ändå att man ska leva ungefär som vanligt (med måtta), annars blir det en konstig omställning för kroppen. Men jag vet inte. Lagom är väl bäst. :) bra på att noja blir man iaf. :)
Nu ligger min lilla eskimå där. Känns inte som de andra gångerna, då har jag känt att det är jag och embryot mot världen, att jag redan är två personer. Låter löjligt kanske. Men nu känner jag mig tom. Kanske är det ett omedvetet sätt att skydda mig om det inte fungerar. Kram på er